Häxor

"Jag ska hälsa från Laolands uggla, som åldras i granklädd vrå. Hennes hundraårsgamla ögon se grönt mot himmelen blå. Hon minns alla ben som vitnat, där räven sitt nattmål fått. Hon har hört alla hesa skators skratt, under alla år som gått."

Var Hälsad!

Det är Nattvinge som snabbt och  ljudlöst flyger mellan granstammarna i den månbelysta urskogen. Jag ser dig. Jag hör dig. Jag vet vad du tänker. Men du ser inte mig.  

I eldens sken till skallrans och trummans ljud dväljs jag. I den kyliga morgondimman. Över isarna och genom dalgångarna. I den första frosten i höstlöven. I brisen över böljande sädesfält. I daggen och i morgonens första gyllene solstrålar. Vandrat länge har jag. Sökt. Skådat. Siat.  

Från min grantopp ser jag på dig som beträder min skog. Nyfiket, fundersamt, undrande. Jag har klokskaper till dig. Visdom och erfarenheter. Jag känner väl min skog. Om du frågar så ska jag ge dig svar.