Jag personligen tror att man vet vart ens talanger ligger, att man inte behöver "hitta" sin förmåga. Utan att den bara finns där, men att utveckla den är en annan femma.

Alla är vi bra på olika saker i livet, jag skulle väldigt väldigt gärna kunna ta en ton. Det måste jag inse att jag inte kan, hur m,ycket jag än ylar i duschen.

Du får helt enkelt se på var din "fallenhet" ligger och läsa på så mycket du kan om det och göra eventuella övningar som skulle kunna främja just den fallenheten.

Man har inte en förmåga hur som helst heller. Det är ingen som sitter och delar ut en magisk förmåga per person, som i en film eller i ett rollspel. De allra flesta har ingen förmåga till magi alls och bara för att man har just den förmågan så innebär det inte att man har "underförmågor" som att se in i framtiden t.ex. Att kalla det förmåga är lite missvisande dessutom. Fallenhet, som #1 uttrycker det, är bättre. Det indikerar att man inte vaknar upp/föds och plötsligt kan se in i framtiden, utan att man kan ha en fallenhet för det men är tvungen att utveckla den. Magi är inte som på film.

Okej tack #1, #2

Ja, jag vet inte riktigt, jag förnekade min "gåva" i så mångaår och det jag "ser "är ibland ganska ointressanta saker men då och då ser jag stora eller viktiga saker. Jag har faktisk funderat över hur jag ska kunna sortera bort de onödiga sakerna. Men jag tror det kommer med tiden och mer erfarenhet och mer "övning". Jag har sett ett visst mönster i mina syner som kan vägleda mig om i vilken tidsrymd de kommer att besannas och när och var de kommer slå in.

#4

Låter riktigt vettigt, det första är att inte förneka, och när man kommit över skeptisismen blir det andra att inte förstora.

jag tror det är som #1 & 2 säger. det handlar nog mest om att hitta vad som funkar för en själv. prova olika saker och känn efter hur det känns. känn efter vad du känner dig dragen till (det som man redan gillar är ofta det som man är bra på) och fördjupa dig i de sakerna, både genom att söka kunskap och praktisk övning. meditera. ibland kan det krävas väldigt mycket tålamod innan man hittar rätt och väldigt mycket övning innan man ser några resultat över huvud taget.

#4, det visar ju på att du redan har en fallenhet för det =)

En ifrån de högre makterna berättade det för mig.
Jag hade alltid misstänkt att jag hade den gåvan jag har.
Eftersom att jag mer eller mindre måste anstränga mig, typ som 'turn on' min gåva så är det lättare att kontrollera den.
Jag väljer att se eller inte se, känna eller inte. Men ibland kan det vara svårt att stänga igen när man väll öppnat upp ordentligt, speciellt om man fått influnser av andras gåvor som liknar mina.

#8 hur menar du att man kan influeras av andras gåvor? Menar du som tankesätt då?

#9 jag får en kopia av deras gåvor.

Kan du se situationer välldigt bra, nästan onaturligt bra, så kan jag det också

Kan du se en tavla och direkt se varför den målades, till vilket syfte, kan jag göra det samma

kan du se minnen i tomma intet, kan jag det också

kan du se vad jag åt igår, kan jag göra samma sak

jag snappar upp folks gåvor! Fast sen efter ett tag försvinner de

Jaha, (det var så jag trodde du menade, men ville försäkra mig om att jag inte missförstod)

Du tror inte att det kan bero på att du är bra på att läsa av folk, och genom dom upplever det?

Visserligen är det inte helt främmande att saker går i arv, eller att man kan ge trolldomskraft till en yngre generation osv att olika pakter och förbund kan öka talangerna, men att det hoppar sådär…hmm 

Det är ju inte så att man måste hitta sin gåva, eller att någon helt huks flux talar om att man har en gåva och så har man det. Det borde man ju ha märkt långt innan i form av upplevelser?

En av mina specialiteter är att läsa av folk, och kan uppleva det dom upplever. Men även att '' få delar av dom på mig ''.

Det kan handla om humör, känslor, tankesätt m.m
Det brukar beror på hur personen är.
Jag kan till och med få adhd utbrott om någon annan får det.
( måste bara medela att det är sjukt jobbigt att ha adhd, den rastlösheten är sjukt obeskrivlig! Man vill typ springa på väggarna! ).

Jag kan även 'ta över'.
En gång tog jag över en tjejs pms, hon kände sig helt lugn under tiden jag hade den, men sen fick hon tillbaka den och den försvann från mig.
det samma med adhd'n. All hennes adhd försvann!

Min gåva utvecklade sig inte förens jag insåg vad / vem jag var.
Sen dess har allt gått i ultrarapid.

jag har alltid kunnat läsa av andras känslor/ känna stämningar, det är aldrig något jag har förnekat precis men inte något jag har tränat på

Jag har sett folks aura helt plötslig utan att jag velat eller försökt. För inte länge sen såg jag vitt ljus som kom ut ur händerna på en person som gjorde healing på en annan.

Jag har varit mycket skeptisk till hela denna "icke vetenskapliga värld" och tackat nej till det hela under större delen av mitt liv. Det har inte hindrat exv min mormor att meddela sig till mig när hon dog (efter hon var död, men jag inte än fått veta att hon dött). Tillslut var jag tvunden att ge upp eftersom jag får olika budskap och syner att jag tillslut inte kunde förneka det hela längre. Det har till och med kommit fram en helt främmande normal tant till mig under tiden jag var helt skeptisk som sa;  "Du är en sån som kan se färger". Jag hade då inte ens hört talas om auror och annat.