Oregano skyddar mot onda ögat, om jag inte minns helt fel.

Med pentagrammet fick du mig att fundera… jag skulle nog åkalla ifall jag vill ha gudinnans beskydd, eller styrka nog att ta mig igenom det där jobbiga… gör ett av varje, ett som bannlyser ondska och ett som åkallar beskydd/styrka eller liknande. Så skulle jag nog ha gjort iaf.

Bannlyser man ondska så är man ju iofs skyddad, iaf mot det man bannlyser, har jag alltid trott.

Som du sa, klurigt klurigt, hoppas iaf att jag varit till lite hjälp så det inte blev en massa svammel!

#1 Jo som du säger det kanske är lika bra att göra båda. För det här är inte första gånger det kommer dra igång. Arbetgivaren kämpar febrilt med att lösa konflikten, men lyckas inge vidare. 

Jag tänkte inte på att man kunde göra två så visst fick jag hjälp av ditt svammel. Tack!

Det fick jag också. Tack för att ni delade era tankar :)

#3 Härligt!

Glad att vara till hjälp - hoppas det löser sig med jobbproblemet!

BB Skogselva

#5 Jaa *suckar tungt* Vi får väl se om helvetet brakar loss igen. Jag undrar när en 3 år lång konflikt ska ta slut!?

Jag drömde en gång att jag hade gjort en docka av kvistar och gjort små kläder. Den var gjord for att dra till sig irritation och bråk som jag ställt på köksbordet. Kanske vore något :)

#7 Ja just nu är nog allt välkommet! Jag har faktiskt gått hem efter en timme på arbetet, sen orkade jag inte med människan längre.  *suckar*

Men vad är problemet? Det handlar om en konflikt på en arbetsplats vad jag förstått, med en kollega?

Jag har haft massvis med konflikter på nästan alla arbeten jag haft, jobbar i kök och där träffar man ofta på de mest omöjliga personerna, och det gäller att hitta sätt att arbeta tillsammans trots stark avsky för någons innersta väsen och sätt.. heh.

Det bästa sättet är att inte mata ilskan eller konflikten utan att rycka på axlarna åt det och fortsätta. När du blir förbannad och går hem från arbetet, då matar du din ilska något helt otroligt. Du bekräftar den och gör den större.

Är det frågan om maktmetoder och mobbing? Våld eller öppet bråk? Åsikter som går vida isär? Oavsett skäl så ska man inte ge upp eller mata ilskan. Det handlar ofta inte om att någon tar energi, utan att du själv skänker bort den.

#9 Jag har arbetat på platsen i 1½ år. Konflikten har pågått i tre år!!! Överordnade är inkopplade och håller på att försöka lösa det hela, för i våras kulminerade det och vi andra kunde inte tiga still längre. Det heter att vi har samarbetssvårigheter. Jag upplever det som att kollegan är psykopatisk eller något, men jag vet inte. Cheferna handlar varsamt då de är rädda för att göra något fel som kan vändas emot dem.

I våras blev hon förflyttad och försvann med en lapp på dörren. Sen har vi inte sett eller hört något ifrån henne. Detta var i feburari/mars. Innan jag gick på semester, så bland det sista min chef sa var att vi inte behövde vara oroliga för kollegan då hon inte skulle tillbaka till oss. Gissa då om vi blir chockade när kollegan i torsdags ringde och frågar vilken tid hon ska jobba idag.

Sen idag när hon kom skulle vi lämpligtvis ha planering så vi sätter oss ner för att informera om läget och rutinerna som vi har bestämt att vi ska pröva för en period. Hon sätter sig emot allt(!) Jag hinner inte ens förklara hur vi andra har tänkt utan ska ändra på det innan hon ens har hört om det. Det här är bara en sak. Men när det gäller henne så är allt svart eller vitt. Antingen är man med henne eller emot henne. Är man med henne ändrar hon på sig så man blir emot henne. Hon började även dra upp gamla grejer som det heter att vi ska lägga åt sidan.

Vi har i vintras gått hos en utomstående konsult av något slag som hade fått i uppgift att söka svaret på frågan. "Finns det någon möjlighet att dessa personer kan samarbeta?" Konsulten beskrev oss tre andra att vi visade på beteenden som misshandlade kvinnor kan uppvisa. Man smyger på tå, vågar inte säga eller göra något som retar upp henne osv. Detta sammanfattade svar har kollegan fått tag i och nu håller hon på och ska stämma konsulten för förtal, menar på att allt är osant. Jag säger att det är en sammanställning av alla fyra i personalgruppens bild av upplevelserna som skett och känner mig kränkt av att kollegan indirekt säger att min upplevelse inte är sann!

Vi tre andra som varit kvar mår dåligt av situationen och stressar upp oss. Till och med kokerskan som egentligen inte behöver arbeta med henne sa i torsdags. "jag fick ont i magen".

Jag har under helgen försökt att inte fundera så mycket då kollegan lika snabbt kan låta bli att dyka upp som att komma. Men inatt kom funderingarna omkring det som varit och oron skulle det bli lika. Hann knappt innaför dörren så började hon!

Min dåliga nattsömn slog igenom och till sist, reste jag på mig och sa att jag tänker inte lyssna på det här längre så nu går jag och det gjorde jag. Jag känner att det blir inget konstruktivt av detta.

Det som är värst är att vi arbetar på en avdelning med barn som har särskilda behov och mår dåligt av att personalen inte kommer överens. Även föräldrarna drabbas och det finns de som inte gillar kollegan heller och har haft sina konflikter med henne, de också.

Tack för att du orkat läsa igenom hit och tack för att jag får spy lite galla. Jag vet att jag inte ska föda negativiteten och försöka låta det rinna av men det är svårt. Jag känner snarare uppgivenhet, än är förbannad! Men jag har svårt att förstå varför inte kommunen och cheferna kan göra sitt jobb och plocka bort henne och inte låta henne komma tillbaka. Det är BARN som drabbas som tredje person!

Nu har jag i alla fall skrivit av mig och förmodligen kommer det kännas bättre!

Tack ni som läst!

Låter som en svår konflikt, men också som att den tas på allvar. Jag skulle tro att er kollega känner sig stärkt av att gå emot er, att det är hennes sätt att finnas - via motstånd mot andra, makt.

Sluta skänk makten, ryck på axlarna eller le när hon är elak. Släta över, istället för att reta upp dig när hon bråkar - tänk på någonting som gjorde dig glad, ett rent minne som gör dig trygg och lycklig. Ett barn som sa något roligt och klokt eller ett tillfälle då du kände dig riktigt duktig och älskad, och nöj dig av det, dra styrka ur de känslorna istället för att försvinna här och nu i en känsloladdad konflikt.

då krymper hon eller förlorar ansiktet och det blir lättare för omplacering. Vill du ha stärkt magiskt beskydd - lär dig att sluta skänka kraft till de som vill ta. Ibland är magi självkontroll och psykologi också, lär du dig att hålla dig lugn och glad så lär du dig även att hålla kvar kraft och fokus.

Fy vad jobbigt, det låter ju inte som en person som borde arbeta med barn, din kollega alltså. Ni andra tillsammans med föräldrarna kan inte gå ihop och försöka göra ngt åt det? Alltså kräva av kommunen på ngt sätt att hon blir avskedad eftersom det verkligen inte fungerar. Som du säger blir ju barnen oxå lidande av det och det låter ju på gränsen till psykisk misshandel, det din kollega sysslar med.

Annars kanske bindande (eller heter det bannlysande?) magi skulle vara ngt? - kan inte ge några förslag för jag har aldrig testat det - men det ska ju iaf hindra personer från att skada en och ens anhöriga.

#11 och 12

Tack för er omtanke.   Jag har försök och är en mycket positiv person, men idag sprack det!  Förmodligen pga den dåliga sömnen. Har inte bestämt om jag ska gå imorgon eller inte, vi får se. Det har funnits andra som har haft den tjänst som jag har som dock bara är en visstidsanställning som inte har orkat med, utan slutat tidigare. Så det är jättejobbigt!

Det verkar som att föräldrana har dragit igång nu, så vi får väl se vad det leder till!

Angående att inte mata negativiteten är ju inte lättaste heller när vi behöver ventilera situationen med varandra vi andra tre som jobbar bra tillsammans. Men som sagt jag försöker allt vad jag kan!

Tack igen!

#13 kolla med simhall/gym/friskis&svettis eller liknande om de har (grupp)träning, som t.ex. box, då kan ni gå tillsammans och slå ut negativiteten på mitsarna som ett träningsprogram. Dessutom brukar det vara bra träning - man är riktigt trött efter ett pass, så det kanske tom hjälper mot sömnproblemen - och man brukar ju säga att träning är stresslösande. Att ventilera är ju ingen tvekan om att ni behöver, och visst kan det vara bra att prata om det, men då kan det ju bli så att ni retar upp varandra ännu mer. Även om det låter våldsamt så kan det vara bra terapi att slå ut känslorna - det är ett sätt att kanalisera negativiteten. Då kan ni ge utlopp för era känslor utan att mata på negativiteten.

Som sagt så slår man på mitsarna (en boxboll man håller i händerna) och det gör inte ont att hålla i den och ta emot smällarna, men ibland är de lite tunga att hålla i. Som sagt, box är en kontrollerad träningsform och inget för folk som bara vill slåss. Man lär sig inte att bli proffsboxare eller liknande med andra ord.

BB Skogselva

#14 Tack för påminnelsen! Har ju träningskort men inte nyttjat det på jättelänge. Förr gick jag på PSI (Power Strike Impact) som är liknande det du beskriver. Vi sparkar även på boxkudden! Helt klart en bra och rolig träningsform, men tyvärr orkar jag nog inte ett pass nu. Har förlegat mig då jag mått dåligt och därmed fått massor med svepskäl till att inte gå och träna och ätit ännu mera. Får jag bara besked att jag får behålla tjänsten och har ekonomin stabil ska jag ta tag i vikten och se till att få ordning på "torpet" igen! Det är mitt mål!

Men jag kanske kan sätta mig på cykeln en stund ikväll medan bastun blir varm och så njuta av något gott att dricka så jag blir riktigt pömsig och trillar i säng!

Vi har ventilerat lite också och jag blir nog hemma imorgon också. Det är bättre än att gå dit och få en ny dusch av kollegans skopa. Sen ser ju även föräldrarna att något hänt när jag saknas. Jag har bara varit sju 3 dagar sen jag började förutom när mina egna barn blivit sjuka eller jag varit på utbildning! Så jag brukar alltid vara där!

Kan tillägga att det känns mycket bättre nu!

Tack för all uppmuntran!

Hoppas att allting löser sig för dig. Det låter mycket jobbigt, Själv har jag kort stubin så jag hade nog haft svårt i den situationen :P Tycker att du hanterar det efter bästa förmåga ändå :) har gått på Kickboxning innan skadan och där fick man ut mycket ilska :) Hoppas jag kan börja igen om ett tag.

Skickar en liten posetiv tankepuff åt dig ikväll ;)

Tränade oxå kickboxning, innan jag tyckte det blev för mycket med skolan - kan rekommendera det oxå.

 #16 tack!

Tänkte bara uppdatera er som stöttat mig i detta! I fredags var jag till jobbet igen! Kollegan var på möte om framtiden! Så nu har vi fått besked att på måndag kan hon möjligvis dyka upp för att hämta sina grejer, men hon får inte arbeta. Sedan ska de ha möte på tisdag igen och det heter att hon ska omplaceras. Jag hoppas bara att vi kan få se ett papper som visar på att hon inte har arbetsplats kvar hos oss så hon kan dyka upp och göra detta igen! Föräldrarna har även skrivit ett jättebra brev till våra överordnade som kräver kollegans frånvaro!

Så nu ser det ljust ut igen! Tack alla ni som stöttat mig i detta svåra!

Så bra, håller tummarna för dig:)

Skönt att se en lösning. Hoppas att den andra personen kan finna något bättre ochså och utveckals. Kram på dig :)

Så länge du inte ritar pentagrammet i en cirkel så är det bra.

jag undrar om o hur man gör, när det gäller pentagram mot mörker.

 har haft det tufft länge, men om jag nu köper ett smycke som är ett pentagram, kan inget men fick tips, hur skapar man formler för att få beskydd mot det??? har haft det tungt i 6 år nu o enerin suger…en mörk själ oändligt tacksam för svar