Här kan man se storleken på kottarna.

Jag tror det är en cembratall, Pinus cembra. Vildväxande i Alperna och i en nordlig variant i Sibirien. Mycket härdig. Odlades ganska allmänt i norra Sverige under förra seklets första hälft, mycket pga sin härdighet. Den sibiriska varianten klarar zon VII, nästan t fjällgränsen. Mycket (!!) långsamväxande dock. Fröna är stora och ätbara likt pinjens och var en viktig näringskälla bland de sibiriska folken liksom älskad av nötkråkor, tallbitar och ekorrar. En odlad plantas frön kan ha spritts till din lokal av fåglar eller ekorrar och grott. Trädet bör vara över 40 år för att sätta så fina kottar så det är i så fall länge sedan och moderplantan ännu mycket äldre. Barren är mycket längre än vår svenska talls och sitter i knippen om 5. En "vild" cembratall.. Jag skulle värdera det trädet mycket högt.

Tack! Har googlat en stund på cembratall och det stämmer att trädet var konformat som en gran och att barren är riktigt långa och sitter fem och fem. (Fick med mig lite barr som satt fast i kådan). Däremot stämmer inga bilder med kottarna tycker jag. De syntes väldigt bra på ett speciellt sätt när de satt på trädet.

när jag för flera år sedan besökte Kanarieöarna, så var vi uppe bland bergen och besökte en "ursprungsfolks/kanarisk by", där plockade jag liknande kottar med lika tjocka "blad", men formen på dem var mer jämnrunda medans dina är mer "avlånga", träden var gigantiska minns jag, men ingen av oss visste vad för slags träd det var.

Kanske "vandraren" vet råd, vad det är för slags träd som även trivs bland bergen på Gran Canaria, som ju är en gammal vulkanö?

Contorta.

#5 Min tall eller lightseeker's? :-)

Troligast art på Kanarieöarna är pinjen, Pinus pinea som likt cembratallen har stora kottar med ätbara frön. Finns ju att köpa i nötgodishyllorna rätt allmänt nu och cembratallens frön liknar och smakar som pinjens. Pinjen är inte härdig någonstans i Sverige dock så vi får nöja oss med dess härdiga kusin cembran. Contortatallen är en amerikanska art som börjat användas i skogsbruk i Sverige från mitten av förra seklet men då uteslutande i planteringar. Dess barr sitter parvis så den är lätt att skilja från Cembratallen. I parker och gamla trädgårdar kan fler arter komma ifråga, svarttall t ex (Pinus nigra) men sällsynt vild ute i naturen och även den har barren parvis. Svarttallens barr är lika långa dock som cembran, 10-15 cm medan contortan har korta barr ungefär som vår inhemska skogstall.

Som jag sa växer cembratallen långsamt så ett stort träd, som du beskriver det, torde vara en bra bit över 50 år, kanske närmare hundra. Känns mer som om det inte vore en förvildad frösådd utan ett planterat träd. Kan det ha funnits en boplats där som nu inte längre är tydlig, bara vårdträdet kvar?

Tallen jag stötte på är planterad för den står vid bebyggelse och en större gård. Jag förvirrade kanske genom att skriva vid Ljusnans strand :-)

Fint. Då känner jag mig rätt säker på artbestämningen. I min barndoms Ångermanland planterades den allmänt under första hälften av 1900-talet, det blir tunnt med exoter att välja på när man är i växtzon V och kallare. Nu är den sibiriska varianten närmast omöjlig att hitta i plantskolorna. Endast dvärgvarianter anpassade för radhusrabatten säljs. Så det finns modeströmningar där också. Skulle det finnas fröplantor under denna gamling så skulle jag fråga markägaren om lov att ta ett ex… Jag har fortfarande inte arten i min samling..

Jag ska ta mig en titt under den nästa gång jag far dit :-)

På Shenet fanns en hel del olika tallarter som finns i Sverige, båda naturligt och odlade. Stora kottar kan det bli på bergtallar, men de verkar mer koniska än ditt exemplar..

#6 Ingendera. Jag skulle skriva att jag har en contorta och den ser inte ut så i alla fall… :)

Jag hör att en planta av cembratallen skulle glädja vandraren, det kanske är någon här som kan komma över en planta :)

#13 Tack för omtanken Lightseeker :-)

Det kom sig som så att jag körde förbi tallen idag. Jag hade bara mobil men fotade trädet i helbild. Så här ser det ut på håll. Även om det är en mobilbild så kan man skönja hur bra kottarna syns i toppen.

Här kan man se hur barken ser ut på grenarna.

En lite sämre bild.

Jag hittade ett litet skott under trädet vid vägkanten som jag misstänker är från det här trädet. Det ser i alla fall ut att ha fler barr per knippe än vanlig tall och känns lite mjukare. Om det skulle vara rätt så finns det ett att hämta till Vandraren också om det duger med en liten en. De klipper gräset där så det finns inga större exemplar.

Och en bild lite från sidan.