Att vistas mycket tid i skog och natur, även sena kvällar och tidiga morgnar.

Jaa du…

Skall försöka bena ut lite. Till att börja med är jag inte den som har mest erfarenhet på området, det finns de som har levt sida vid sida med dessa väsen i många år och lärt sig mycket. Jag kan bara berätta om mina erfarenheter och det som har berättats för mig. Det finns många som kan lägga till information och till och med rätta mig i mina påståenden, då även jag kan ha fel ibland.

Vanligtvis

1.Naturväsen skyr oss, De gillar inte ens oss, orsaken till det är sättet vi behandlar vår natur/djur samt konstigt nog våra medmänniskor. Långt ifrån alla som är mediala får kontakt med dessa naturväsen. Jag har inte själv förstått varför vissa mediala har så bra kontakt medans andra inte alls har någon kontakt.

Det finns naturligtvis undantag. Vättar pysslingar och andra väsen som ligger nära våran egna "vibration" är oftast nyfikna på hur vi lever, och hur vi gör, men förstår inte varför vi lever som vi lever. De kan vara ganska nyfikna och har ingenting emot att utforska våra hus t.e.x

I mitt fall ser jag inte naturväsen som en figur med kläder i färgglada mönster utan jag ser dessa som energikroppar som vibrerar (Pulserar) i olika färger (vi kommer till färger sedan) och jag ser dem oftast när det är lite mörkare, (ett mörkt rum kanske)  Oftast är det sällan jag ser någon av dessa pulserande gnistrande energier i helfigur, men de gånger jag sett har det varit en WOW upplevelse.

Men det finns dem som verkligen ser dessa som figurer med kläder, färger och allt. Sedan jag blev medial för en 4 år sedan så har jag bara sett en vätte med kläder och färger en enda gång, och denna gång var det på ett fotografi jag tagit

Även när dessa energikroppar döljer sig kan jag ändå urskilja svaga konturer av någonting antingen i någon färg eller i grått beroende på väsen

Som du förstår så är det inte ofta de väljer att visa sig, men det finns ett antal på forumet här som har bättre kontakt med dem än vad jag har, och kan se dem varje dag, jag skall vara glad om jag får syn på den 2 gånger i veckan.

Färger verkar vara knutna till naturväsendets energikropp.

Grå till Vättar

Vit  till Älvor

Lila/blålila alver

Det finns mer excempel ni får gärna fylla i

Att ta kontakt med dem är ingen bra ide, låt dem komma till dig i stället. Ställ inga frågor till dem, de vänder dig ryggen direkt om det är någonting de inte vill svara på. Ta reda på vad de vill

Ibland, om man har tur korsas våra vägar men även här är det dags att börja vifta med varningsflaggan.

Långt ifrån alla är "snälla" De kan se så söta ut men blir de trängda eller om du stör dem kommer de att säga ifrån..

Jag håller med #1, var ute mycket! Försök vara så tyst so möjligt, då är det större chans att du stöter på dom. Du kanske kan ha en sk utesittning i naturen, men det är nog bäst att vänta till våren :) Och som du ser i #2 så visar de sig kanske inte alltid i den form man förväntar sig. De kan synas i dimma tex. Och kom ihåg respekt och försiktighet! De är minst sagt luriga..

#0 Prova söka lite inne på övernaturligt antingen efter devor, eller naturväsen

Tack till er.

Men vad menas med luriga?

Vad kan de göra mot en för exempel?

Luriga = inte pålitliga

Mitt bästa råd: läs på om dom, googla, låna böcker, etc.

Bappho sa det bra. Och mitt eget tillägg är att det är det bästa, om inte enda, sättet. Var ute i tystnad, utan mobil givetvis. Känn naturen runt dig. Promenera, sitt och lyssna, sov. Att vara ute en hel natt tills solens första morgonstrålar letar sig in mellan tallarnas och björkarnas grenar är obeskrivligt. Daggen på alla växter, ett lätt dis. Ett vitt skimmer i hela skogen. Så plötsligt, ett litet ljud, en kvist som bryts, ett grymtande, tja, inte vet jag. Men riktigt ensam är man då aldrig ;)

#5 Jag kan tänka mig (spekulerar fritt här) att bara för att  vi råkar dela samma värld med dem så har de inte samma etik och moral som vi, och ont & gott för dem är nog inte alls samma sak än för oss…

#5 När jag säger lurig, så menar jag ungefär det som #8 sa: etik och moral är inte samma för dom. "Ont" och "gott" existerar inte i naturen, det är människans påhitt. Naturen är byggt på ett slags organiserat kaos kan man säga. Naturen är naturlig kort och gott :D Gå ut och ta reda på vad det betyder!

Jag anser att allt LIV hänger samman. Inget kontroversiellt i det. "Slå inte in öppna dörrar är du snäll"… När jag tycker mig ana naturens närvaro så starkt att den kanske t o m visar sig som individualiserad, är när jag själv glömt min västerländskt "civiliserade" tillhörighet. Aldrig när jag ber om det, önskar det - för då är jag för fixerad vid mina personliga behov - utan när jag glömmer mig själv för att jag är så uppfylld, berusad, av livet omkring mig. fr a så glad för att något väldigt gott hänt träd eller djur som jag månar om.

De tillfällen jag har upplevt något som kan liknas vid kontakt med naturens väsen är då jag glömt mig själv i hänförelse inför storheten i livet och den levande naturen utan tanke på mer belöning än så. Och hur man med det som "manual" ska komma i kontakt av vilje, har jag ingen aning.

Rent hjärta, rent uppsåt. Ödmjukt lyssna med alla sinnen. Tålamod. Och, tror jag, titta inte bara utåt, lyssna inåt. Vi har fler kognitiva sinnen än gängse vetenskap räknar med.

Vandra i skogen, betrakta nyfiket livet omkring dig, låt dig förundras och när du finner att något gått extra bra, låt dig glädas i hjärtat. Ger det dig ingen "närkontakt" är du rikeligen belönad i alla fall, så kräv inte mer. Kanske en dag, visar sig något för att säga att du är rätt "ute". "Vi är också glada att den månghundraåriga laven inte slets av när skogsmaskinen gick förbi så nära"…

#10 Sä bra sagt, precis så!

#10 Tummade upp, mycket bra beskrivet!

Personligen så tror jag inte alls på småfolket mitt nickname "oknytt" till trots och är därmed naturligtvis glad över att jag inte heller ser några sådana figurer

Med all den teknologi som finns tillgänglig idag som t.e.x digitalkameror, kameramobiler, satelliter, vägverkets trafiksäkerhetskameror och övrig kameraövervakning osv. så tänker jag som så att om dessa figurer hade funnits så borde de ha fastnat på bild eller film någon endaste gång. Det som är synligt för det mänskliga ögat borde också vara det för en kamera, så är det när det gäller allt annat. Märkligt också att detta småfolk aldrig tycks vilja visa sig för folk i grupp

#13 Personligen tror jag att dessa "oknytt" är andar och därför inget som nödvändigtvis behöver fastna på bild :-)

…och faktum är att dessa "oknytt" ibland faktiskt gör det, men av hänsyn till dem/ fenomenet, är det ingenting jag delar hur som helst…Av hänsyn, av respekt.

Min upplevelse är att naturens olika väsen har en egen vilja och därför väljer själva om de vill visa sig, i såna fall när och på vilket sätt. Sen har det också att göra med hur pass mottaglig man själv är för att se/uppleva.

Det kritiska logiska sinnet (som ska ha "bevis" och jämför allt i linjära vetenskapliga termer) gör att även om man skulle se, så rationaliseras upplevelsen genast bort.

Jag är av den åsikten att den förlorade respekten för naturen, och tron på att man som människa står över naturen, ligger till grund för att många inte ser längre. Men bara för att man inte ser betyder det inte att något inte finns. Idag är många väldigt fästa bara vid sina fem sinnen, men vi har fler sinnen.

Och ja, ibland fastnar väsen på bild. Men precis som Coturnix säger är det inget jag heller delar hur som helst, av respekt och för att jag personligen ser det som en ynnest att de visat sig för mig.

Numera ser de flesta människor varken träd, växter eller djur heller. En del kan dela bostad med flera av dem utan att egentligen sett dem en enda gång. Vem vet, snart finns de kanske inte heller ;-)

Min dotters klass fick frågan av sin lärare i veckan vilken färg en tussilago har. Bara en av alla 30 kunde svaret. (Jag är riktigt glad att den enda var min dotter). Besynnerligt.

#17 Oj! Det var milt chockerande… Då tänker jag inte lägga av med att "låta som en lektion" när jag träffar ungarnas kompisar. :)

Jag tycker man märker att mycket är "halvtuggat" av det de lär sig i skolan. Mina killars skola har tema vatten just nu och i samband med det hade de fyllt en burk med vatten och konstaterade efter 2 dagar att smältvattnet bara tog upp hälften så mycket plats - men de fick inte veta varför, utan lärdomen kom bara halvvägs. :/

#19 Vissa saker borde de ju lära sig hemifrån, bara genom att vara utomhus tycker man.

#19 Man kan tycka det, men är inte föräldrarna själva intresserade av att förmedla allmänna kunskaper (många tycks hänskjuta det helt till skolan) och barnet då inte heller vant sig vid att kunna fråga om och få svar på högt & lågt, tror jag inte att det sker automatiskt. :/

# 17, 18, Mest finner jag just den händelsen, och vad den pekar emot, tragisk. Ju längre nästa generation fjärmas från det verkligt naturliga, desto mindre möjligheter har naturen att få sin berättigade förståelse i mänsklighetens verksamhet. Därmed gör människan inte ens de mest nödvändiga anpassningarna och följden ett mer eller mindre långsamt kollektivt självmord.

Mina älskade barn, ni som likt era systrar och bröder bland Er, mina "häxvänners" barn förstår så mycket mer, kommer era röster att höras och kunna göra någon skillnad i en framtid där Naturen och Livet självt, precis som hos gammelkommunismen, (och vari någon skillnad i sak hos det rådande ekonomiska systemet…) enbart är, en produktionsfaktor?

#13, inte heller det inre av vårt inandöme syns med en "vanlig" kamera, där krävs det en specialkamera för att se skelettet en annan för att kunna se mjukdelarna.
Då min upplevelse av småfolket är att de ofta (det finns flertal olika sorter av dem) visar sig för mitt inre öga, så skulle de inte kunna fotograferas med en vanlig kamera.

Det krävs att man är lyhörd för rösterna som viskar i naturen, dröm om min chock när en blodbok uppe på Omberg började tala till mig då jag försökte att gå nära, vare sig förr eller senare har jag hört en träd tala så tydligt, men så är naturupplevelserna för oss stadsbor också starkt begränsade.

Att höra att barnen inte ens vet färgen på en maskros, är verkligen skrämmande och vet de inte ens de så lär deras naturupplevelser vara starkt begränsade.
Jag personligen, vet inte HUR jag skulle överlevt min barndom, om jag inte hade haft den lilla bergsknallen att sitta och klappa på, när ensamhet och smärta rev och slet i mitt bröst.

Hur det skulle kännas om jag inte hade haft de stora, stadiga gamla träden att tanka kraft ifrån när jag inte hade en enda levandes själ att tala med.

Eller HUR jag skulle ha förstått att även ett "meningslöst" liv, skulle kunna vändas till något positivt, om inte "andevarelserna" hade uppbenbarat sig för mig och berättat att det FANNS en mening, hur otroligt det än kunde verka och te sig.
Den tiden är här nu, för oss alla.

#22 Tack lightseeker för ett så fint inlägg!

#22! Mycket fint beskrivet, skrivet!