Hejsan! Ny på den här sidan, hållt mig mest aktiv på ÖN, iller och hund. När jag var ca 13 år var jag väldigt vilsen med vad jag trodde på, halva familjen är djupt religiösa kristna och skickade mig till gudstjänster o söndagsskola m.m. Hela min uppväxt men köpte aldrig riktigt kyrkans tro.. Så började söka på egen hand, det var min lillasyster som då sa att har du kollat vad wicca innebär? Hade aldrig ens hört ordet och satte mig o började spåna, kände mig helt hemma i deras koncept och tro och allt lät logiskt för mig. Jag har alltid trott mer på naturen och djuren än att det skulle sitta en gubbe i himlen och trolla fram allt, det är mer komplext än så. Började studera den mer, skaffade en BoS och utövade några lättare besvärjelser. Men fortfarande väldigt mycket nybörjare. Träffade en kille 2005 då 17 år gammal, som tyckte att allt sånt va löjligt. Han drog långsamt ner mitt självförtroende och självkänsla. Jag slutade helt med min ridning och allt om wicca.. När han lämnade mig gick jag ner i en djup depperision som varade 4 år.. Än idag jobbar jag fortfarande på min självsäkerhet men blivit bättre. Saknar allt men känner att jag inte vet vilken ände jag ska börja i:/ då jag som sagt även då var nybörjare, kanske lättast att börja från början igen? Söker mest tips och kanske någon att bolla idéer med:)