Tur och otur?
Har inte egentligen beslutat vad jag själv tycker, men tänkte höra lite med er andra om ni tror på tur och otur?
När jag tänker på en del av mina egna erfarenheter, så tänker jag att tur och otur inte så mycket är händelser som tillstånd.
Ibland tänker/säger jag att jag har haft tur, när det egentligen rör sej om att jag noga jobbat mot ett bestämt mål, alltså skicklighet/målmedvetenhet. Andra gånger kan jag tycka att jag haft otur, men när jag ser hela bilden, inser jag att det som hände var nödvändigt och på det hela taget gagnade mej.
Hänger ni med på vad jag menar? Att beroende på hur man mår, så har man olika förmåga att hantera händelser…
… så finns det tur och otur?
Mycket handlar nog helt klart om ens egen intälning till livet och vad man väljer att fokusera på. Men jag tror ändå dom flesta kan vara överens om att t.ex. den här mannen hade otur i livet: Roy Sullivan
(men å andra sidan kan man ju också hävda att han många gånger hade tur i oturen ;-)
Tja, det blir ju knivigt att avgöra. Att överleva sju åsknedslag måste ju vara tur, men att råka ut för dem otur. Eller ska man gratulera honom till ett spännande liv?
Visste du förresten att den som råkar ut för ett åsknedslag faktiskt har en ökad risk för att råka ut för det igen? Såg nåt program på Discovery, tror jag, för ett tag sen, som bl.a. berörde denne Roy. Minns inte varför risken, eller var det kanske sannolikheten, ökar. Kanske finns här nån som vet?
Tur är när ngt händer som gagnar en, otur är då det går en emot. Ord som förklarar sakers skeende, inte skeenden som existerar i sig själv.
#2 Jag blev träffad av en blixt när jag var tonåring, men den var inte så stark. Rädd blev jag så klart när det hände, och jag minns fortfarande hur det kändes när blixten for in och ut ur kroppen.
En bekant påstod en gång att det var vetenskapligt bevisat att folk tål/drar till sig el olika väl/olika mycket. Jag har inte kollat upp det, vet bara att jag har lättare än alla andra jag känner att få små elstötar speciellt när det blivit lite kallare och torrare luft. Barnens favoritlek var ett tag att gnugga hårt sofföverdraget (med lite polyester i tyget) och jaga mamma för att se henne blixtra i mörkret. Kul!
#4
Hur känns det att få en blixt igenom sej? Det verkar ju så himla otäckt. Liknar det de vanliga stötarna fast 1000 ggr värre, eller?
Hrm, det är ju kul att mamma kan vara en leksak. 
Jo, men så var det nog att vissa människor har en viss benägenhet att dra till sej elektricitet. Kanske den ökade sannolikheten är en matematisk grej? Precis som Tage Danielssons monolog om sannolikheten för kärnkraftsolyckan i Harrisburg. När den väl hade hänt så var den ju sannolik, fastän den inte hade varit det innan. Har man alltså bevisat att man är mottaglig för åsknedslag, så ökar sannolikheten…
#5 Blixten kändes som stötar jag fick från vår gamla (trasiga) elspis innan jag gick med på att den var trasig ;-)
Fast blixten varade lite längre, den kom in genom ena tummen, längs armen upp till huvudet och vidare längs andra armen och ut genom handen, där den fortsatte sin väg genom min kompis som jag höll i handen just då. Intressant upplevelse.
Sannolikheten vet jag inget om, det beror väl på en massa olika saker? Har man hundar som måste ut flera gånger om dagen i alla väder borde väl sannolikheten öka? Är man en stugsittare borde det vara mindre sannolikt?
#6
Tackar för svaret. Det låter som en mycket märklig och skrämmande upplevelse.
Finns det nåt skrock kring människor som överlever åsknedslag? Det verkar sannolikt, men jag kan inte komma på att jag nånsin hört nåt.
Skrock? Nja, men "fåru lyn i skall'n å överlev köp man a Triss" gammalt Skellefeteå-ordspråk.
Vet inte om någon annan har sagt det tidigare men ett sätt att se på det är att TUR är när det går bra för en och OTUR är när det går dåligt.
Men man kan ju ha lycka med sig… det är kanske ett annat sätt att säga tur :).
#9 Ja, det sas i #3.
#10, Okej, då blev det repitition :)
#11 Sanningen tål att upprepas, np.
Just det… och vill man vara lite mera objektiv så kan man ju som redan påpekats använda sig av begreppet sannolikhet. Tyvärr så går det i det här landet knappt att seriöst resonera kring sannolikhet utan att folk associerar till Tage Danielsson och börjar flina… men det kan jag stå ut med, så var så goda att flina nu! 
Att som enskild individ träffas av blixten är någorlunda osannolikt. Men eftersom det finns så väldigt många individer blir det när man räknar på det plötsligt mycket sannolikt att några kommer att drabbas. Att däremot samma individ skulle träffas av blixten sju gånger under sin livstid, det är så otroligt osannolikt att det egentligen inte borde drabba någon. MEN förutom att vi är väldigt många människor som riskerar att drabbas finns det också en oerhörd massa var för sig osannolika händelser som skulle kunna drabba oss… och alltså blir det åter igen mycket sannolikt att någon människa emellanåt drabbas av någonting som är så osannolikt att det kan tyckas inte borde ha inträffat. 
Vill ni flina mera så har jag även en idé om varför sannolikheten att träffas en andra gång av blixten skulle kunna verka större än att träffas första gången. Mängden av alla människor som överlevt ett blixtnedslag skiljer sig rimligtvis från en genomsnittlig mängd människor genom att innehålla en överrepresentation av diverse högriskgrupper (t.ex. golfspelare och fjällvandrare). När vi beräknar sannolikheten för att träffas av blixten utgår vi från genomsnittsgruppen, men när vi däremot tittar på sannolikheten för att träffas en andra gång har vi en ny urvalsgrupp där det plötsligt verkar sannolikare att blixten skall träffa någon.

3/ Anser jag vara fantastiskt välformulerat! Jag sparar det! :)