Tack för tipset. :-)

Ah, det ska jag försöka se. Såg försten ett program på Discovery här om kvällen. Om en man som var "magi" kunnig. Han reser runt för att hitta äkta magi. I detta avsnitt var han i nått söder liggande land. Efter att ha åkt runt och pratat med en massa folk i små byar där nere. Så fick han tillslut höra om en munk, som kunde levitera. Efter mkt svårigheter lyckades han få tag på en shaman, som viste vägen till munken. Efter många om och men, lovade Shamanen tillslut att visa honom vägen dit. Men när de bara hade en dags vandring kvar. Så stannade de och sov i en liten bergsby. På morgonen ville inte Shamanen fortsätta eftersom att han hade haft illavarslande drömmar. Så han gick hem.

Men "programledaren" fortsatte själv och hittade tillslut munken…

Det var ett ganska intressant program, som verkar vara en del utav en serie. Jag vet inte vad det heter eller när det går. Men det går iaf på kvällstid på Discovery. :)

Hade jag inte sett detta tips hade jag inte heller sett programmet. Men visst, det var kul att se.

Jag antar att gruppen med förortshäxor är tämligen typisk för moderna, eklektiska häxor. En liten lagom blanding av nyandlighet, trummor, ceremonier, runor, gudabilder och annat. Rart och gulligt, men kändes kanske inte så väldigt kraftfullt. Men de har uppenbart kul med det de gör.

Pehr Trollsveden gav ett lika oseriöst och flamsigt intryck som när jag stött på honom tidigare. Scharlatan är ett ord som känns passande.

Men transmediet tyckte jag nog gav ett seriöst och jordat intryck. Hon var bäst.

Ja, det var kul att se programmet. Håller med dig Bodvar om att transmediet verkade både seriös och jordad. Pehr Trollsveden verkade som han verkade när jag träffade honom för en regression en gång i forntiden…

Om häxorna kan jag bara säga att det såg ut som att de trivdes med det de gjorde. Jag reagerade dock på en sak och det är något som jag hört andra häxor också uttala, nämligen om kvasten.

Varför är det så att en del häxor skojar bort kvasten i olika sammanhang? "Nej, jag flyger inte på kvast, jag tar bilen, haha."

Kvasten är för mig en viktig del av att vara häxa. Inte något påhitt från sagorna. Den är en viktig koppling till hon som red på tunet, och inte bara till för rening.

Det känns ibland som att häxkonst och häxor ska göras "rumsrent". Det ska vara politiskt korrekt och viktigt är det att framhäva att man inte flyger på kvast eller sysslar med onda ting. Utan att man bara ägnar sig åt kärlek (och ljus?), åt helande och diverse.

Kommer osökt att tänka på tråden om "legitimerade häxor". Finns det ett samband?

En liten detalj jag funderade över var att hon sa att häxor inte höll på med trolldom. Sedan kom ett klipp där de gjorde en helande amulett. Lite motsägelsefullt kanske och får en att fundera om de har synkroniserat det de predikar med det de försöker praktisera.

Ungefär som det där tv-klippet på den amerikanska satanisten vi haft i en gammal tråd där hon säger att hon som satanist inte tillber eller kallar på några demoner. Nästa klipp är det just det hon gör :-)

Tänker också på när TV-häxan stoppar ner en nagel i en trollpåse som skulle symbolisera ett läkande av huden eller något liknande. Man tar något gammalt och gör det till något nytt och tappar poängen på vägen..

Tänk vad man kan uppleva ett program olika….jag tycker själv att det s.k kallade Trance mediumet var inget vidare. (som privatperson, jättegullig och jordnära absolut) men som trancemedium nja….det var mest drama, teater och en massa ticks., inte vad jag anser att ett trancemedium ska leverera.

Per den gode mannen så jordnära, tror väldigt starkt på sig själv och gör vad vad ett mentalt medium förväntas göra idag, inget nytt och inget sensationellt.

Häxorna, nyhäxor….kanske…de verkade i alla fall ha studerat Cassandra Eason bra och lite annat ihopplock, men ärligt så tror jag inte att de riktigt vet vad de gör eller vad de inte gör. Harmlösa godmodiga och säkerligen väldigt djupt troende på det de gör.

Jag är av princip inte särskilt förtjust i den här sortens program, det visar en sådan ytlighet och inte så mycket djup. Trance tycker jag inte heller ska visas i TV så som det gjordes. Trance bör ske i en trygg hemcirkel med en vägledande cirkelledare som kan leda redskapet (mediumet) så att kontakten blir både äkta, djup och seriöst framförd, det är vad jag tycker.

I de flesta normala områden brukar man koncentrera sig på innehållet och resultatet av saker och ting men när det gäller slaskmedia är det fråga om att ge emotionell underhållning och kortsiktig känslomässig behållning.

Något som låt helt i linje med vad deltagarna gör, och jag tyckte de levererade bra. Häxorna fick motsäga sig själva och därmed bekräfta sin mystiska livsinställning, Pehr fick ge lite spänning till tanterna och genom den synska kvinnan fick den som utgav sig för att vara en uråldrig egyptisk Gud fick förmedla lite bekväma och gosiga "insikter" till de behövande.

Det enda jag funderade på var när häxorna drog sina talismaner genom ett boteträd för att "ingjuta dem med helande kraft". De förstår inte att man inte gör på det sättet för att ingjuta kraft utan för att ta bort eller stoppa något oönskat. Hade de velat ha något ingjutet borde de begravt dem vid trädets rötter, lämnat offer i utbyte osv, osv. Men det är förstås inte gångbart i TV. De örtkorrespondenser kvinnan angav som innehåll i hennes trollpåse var också ganska märkliga och för mig helt okända.

"Fluffyn" eller vad de nu kallade sig som klädde ut sig til kramdjur i samma program var intressantare. De klädde ut sig för att manifestera djuregenskaper de ville stärka eller exponera i sig själva. Är det månne ett nytt namn för "shamaner"?

"häxkonst är att kunna hålla i en ceremoni för det goda", tycker jag låter lite flummigt. Det ät det en av "häxorna" i programmet säger att häxkonst är. Dessutom tycker jag att vara en prästinna i moder jords tjänst inte låter helt rätt heller, i alla fall inte när någon påstår att den är både detta och häxa. Det låter som något man har plockat upp från gammal grekisk eller romersk religion.

Det är just det här jag inte gillar med "new age häxor". Man plockar saker och ting fritt och som det passar ensjälv, utan att känna att man behöver veta någonting om bagrunden för det man gör. Det verkar inte heller som att det är har någon betydelse att en persons "häxtro" är uppbyggd från lösa bitar från olika praktiker utan något som helst sammanhang.

Det är ju så roligt varje gång det ska komma ett program som berör häxor, magi och alternativa inriktningar inom medicin, religion etc. Men det är ofta svårt att göra bra tv av det.

Antingen blir det för kritiskt och närmast hånfullt, förlöljligande eller så blir det med för öppet sinnelag och mer eller mindre hållningslöst.

Det skulle vara riktigt kul om det gick att få till det på ett bra vis. Vet bara inte om det går. Hur förmedlar man det som pågår inuti människor? Hur får man andra att uppleva energierna,magin och närheten?

Ibland är dokumentären bäst, men andra gånger är det så märkligt att fiktionen har ett övertag, genom att den kan låta känslan vara överordnad, även om det finns ett stort mått av sanning i berättelsen.

Det svåra kanske ligger i att man känner sej föranledd att förklara för mycket med ord? Man kanske bara skulle filma rakt av och strunta i mellansnacket och förklaringar?