Ja jo, det har väl hänt men inte så ofta, pendelarbete, djupmeditation och drömmar. Jag ställer fram personliga tillhörigheter jag har kvar från min mormor isåfall. Offer nja…inte mat men blommor, ljus.

Konstigt är bara att för ca 1 år sen blev det svårt att nå henne, hon kanske gick vidare till ett högre plan och vad man gör =)

Tja, nja, inte mer än att jag hälsar alla förfäder och -mödrar till minne ibland. Tackar för att dom vart starka nog att föra blodet vidare som till slut blev jag.

Men farfar därimot, han brukar jag lyssna på på Spotify ;)

Har alltid haft för vana att fira mörkret, genom tända ljus, offer utomhos osv.

I år skall jag även komplettera det hela med dukat bord inomhus och en tur till kyrkogården, på anmodan

När det gäller förmödrar och förfäder så har jag en av var sort som självmant och med egen kraft klivit in i mitt hus. Den ena för att hon bryr sig om barnen och den andra troligen för att han varit orolig för sin partner som lever kvar här och är sjuk. Speciellt den ena är ganska kraftfull och kan påverka materiella saker. De har varit hos mig en ganska lång tid och jag ber dem ofta aktivt om hjälp. Ofta i situationer där jag inte kan göra något själv. Där deras kunskaper och förmågor passar bättre.

Jag ger nästan alltid offer för jag tror att de då kan fungera bättre på vår sida, att de blir starkare. Jag ger dem också alltid ett tackoffer för hjälpen, men då är det mer något jag vet att de tycker om.

Jag har en tredje som just svagt börjat att göra sig hörd av egen kraft och jag är ganska säker att det är p g a att två stycken i min släkt svävar i lite osäkerhet/fara. Jag har funderingar på att ställa i ordning ett altare åt honom och om möjligt göra honom mer stark och hjälpa på det sätt jag kan. Men det är ju också ett sorts åtagande så jag har inte bestämt mig ännu.

I say; do it.

Min mormorsmor har nyligen börjat dyka upp i meditationen och hjälpa till när jag håller på med magiskt arbete. Jag känner starkt att det finaste sättet att hedra och tacka henne är att hålla på med det jag håller på med, hon driver mig framåt!

På söndagen ska jag tända ett ljus åt henne och försöka ta reda på om hon vill mig något speciellt. Det här är helt nytt för mig, har aldrig känt en död släktings närvaro så starkt, så jag känner mig upprymd och glad :-)

Visst, alltid när jag gör ritual så kallar jag också på mina förmödrar och -fäder. Ber dom bla.  lära mig och det gör dom :) Ger alltid offer och också tackoffer. Dom kommer i stort antal, men de mesta står i skuggorna och bara vissa träder fram.

Jag e ny här förresten, hej allihopa!

Jag har en hylla i min bokhylla där jag har sammlat fotografier på släktingar som har gått bort men som jag ändå känner nära eller som jag känner att jag kan lära mig något av.

Till exempel så har jag ett foto på min farmors mor, som jag aldrig har träffat, eftersom hon var en otroligt stark kvinna som klarade av att försörja sina 6 barn efter det att hennes man hade dött och detta i början av 1900-talet. Eller hennes syster som när hon var 16 emigrerade till amerika helt ensam och som valde att gifta sig först när hon var 31 (vilken skandal) med en jude dessutom.

De är mina förebilder och på något sätt känns det betryggande att veta att den styrkan finns i min familj och därför i mig. Om Vendela (min farmors moster) klarade att emigrera till amerika när hon var 16 så kan jag klara att ta mig igenom den här jobbiga kursen, eller att min pojkvän gjort slut eller alla andra problem man stöter på. De är som ett reservbateri med kraft.

Så ibland tänder jag ett ljus på hyllan och ibland så kan jag stå där och bara minnas och tänka på personerna som finns representerade där.

#7 Hej Baubo och välkommen! 

Jag brukar bjuda dem på middag varje Torsdag.

Jag och min sambo (inte sällan tillsammans med andra vänner) firar Torshelgd vilket innebär att vi håller en liten måltid under rituella former där vi umgås, tackar, skålar, tänder ljus och offrar lite mat till makterna. Tor och Frigga är tillsammans med våra förfäder/mödrar och avlidna anhöriga alltid hedersgäster. Vi brukar även alltid skåla "för de som gått före och de som kommer efter" vid blot och andra firanden.

Därtill har vi förstås bilder och symboler för dom på vårat altare, och pratar med dom i vardagen. Vi har nyligen flyttat in i vårt nya hus och håller fortfarande på att inreda, men planerar att ha en särskild vägg med fotografier på våra föregångare. :)