Personligen så har jag sett en naturande hemma i lägenheten, inte för så länge sen faktiskt, och det var riktigt tydligt också, såg den rakt i ögonen på nära håll.

Det var nog inte meningen att jag skulle se den, den blev lika överraskad som jag och försvann ganska snabbt därefter. :-)

Vet inte vad det var för väsen, men jag upplevde det som en naturande av något slag.

Ja. Inte ovanligt alls med småfolk i stugan :)

Men det är möjligt att det också finns väsen som är platsbundna.

Jag upplever att det finns platsbundna väsen också, som du säger. Rådare över olika platser helt enkelt.

Finns det några som mest liknar lite smutsiga och vilda småbarn?

Har inte sett någon sådan själv, så jag vet inte. Har du sett ett sådant väsen?

Jag var ganska trött så jag kan inte vara helt säker trötthetsfaktorn kan vara lite lurig. Men jag tyckte mig se några ansikten på småbarn, vilda och smutsiga inte helt mänskliga… Det väckte mest en tankebana

Har småfolk som gärna kommer in och finns till här hemma. En barndomsvän till mig har också småfolk som Kommer in och kikar, fixar. De ser ut som små små människor och de är väldigt kvicka.

Jag har tre små tomtestatyer som jag inte vill plocka bort från mitt kök, för att jag känner att det finns förtjusning och intresse för dem. De sitter där på min kryddhylla sen förra julen och jag måste säga att jag får hjälp med en hel del när jag stökar i köket. Har dock aldrig sett vilka varelser som är så förtjusta i statyerna.

Jag är i alla fall säker på att det är naturandar av något slag och att de för med sig frid och ro med sin närvaro. Lite busiga ibland också, för saker försvinner och dyker sedan upp när jag behöver dem.

Jag bodde tidigare vid en skog där det fanns extra mycket synliga och bullriga väsen och jag möttes ofta av busiga och lite småretliga, ja rent av smådjävliga barnskratt bakom stenar och liknande när jag gick till jobbet tidiga morgnar. Men jag såg dem aldrig.

#9 ja precis lite smådjävliga. Man kanske kan beskriva det som helt oformade barn. Nyfikna, varken elaka men lite tja…jag skulle väl inte säga fromma direkt

Dagen efter trodde på mitt fullaste allvar att jag hade en vakendröm. Vad ska man tro?!!

Jag vaknar av lite missnöjt barnläte så  jag sätter mig upp och försöker sticka in nappen i en av dom som jag i min trötthet mitt i natten trodde var min son. Men några blinkningar senare inser jag att jag sitter i sängen och upprepade gånger försöker sticka in nappen i tomma intet. Fast det satt ju ett barn där, tänkte jag. Jag såg det.Sonen sov bredvid mig och jag tänkte att det är mer värt att sova nu.

Man vet aldrig, men jag skulle säga att jag var mer vaken än  i sömnen fast mitt hjärnkontor inte riktigt ville registrera att sonen är sällan lite vild och smutsig.

Dagen efter postade jag tråden för att se om någon har erfarenhet och fler berättelser om sådant…

Ibland är det så svårt att placera det man ser och upplever tycker jag.

#11 Defenitivt. Speciellt en sådan luddig sak som sker på det viset. Trots allt har oftast det mesta en fullt logisk förklaring. Och man vill inte vara den som fantaserar ihop en massa mitt i natten. Samtidigt har man inga klara svar.

Hade det varit mitt på ljusa dagen…

Jag menar att det är svårt att veta i vilken kategori ett väsen hör till ibland, är det en vittra, ett rå, en döing osv

Ja det med =)

Nu såg jag en igen, inte så tydligt mest som en skugga som sprang igenom köket.

Undrar vad det är för någonting, skydd har jag och jag vet att det fungerar mot andar iaf.

Har ställt fram lite bröd så vi får helt enkelt se om det faller i smaken.

Kanske har det sagts, men det är lite lustigt vad man kallar för naturväsen. Alla väsen som räknas in är ju egentligen inte naturväsen.

Gårdstomtar till exempel, i alla fall så skulle jag räkna dem till naturväsen, för mig så håller naturväsen till i naturen, i träd och sjöar och växter etc. Gårdstomten höll till i ladan men borde väl i dagens läge ha flyttat in i våra hus?

För det är vad jag skulle gissa på att du har, en tomte. 

Men vart ifrån kommer då tomten? Hur dök han egentligen upp i våra ladugårdar? Ibland är han som ett dragväsen, andra gånger en väktare av gården, av djuren. Och så hans släktskap med tomtormen som också får en att tänka på familjens genius och juno och förfädrerna. Skulle vara roligt att fundera på någon dag :)

Ja men första gångern var det flera. Nu bara en. Hustomten lever väl själv?

Det var lungt resten av natten efter lite mat iaf.

Jag stötte på ett litet stycke om tomten nu på morgonen i en  gammal bok från 1839. Där förklarar de tomten så här (lite förkortat av mig): 

Det är troligt, att dessa andar, vilka i hedendomen varit slavar, föreställas i dessa små grå varelser fortsätta sina forna jordiska yrken intill domedag.

#17 Bra fråga, jag vet inte, men för mig känns inte tomten ut som ett naturväsen om man tänker på andra naturväsen som till exempel älvor, rån (råån?) troll bland andra.

#18 Jo, de är nog enstöringar, och de slåss gärna med varandra, så vi får väl hoppas att det inte är tomtar i sådana fall. 

#19 Intressant.

#18 Vättar? De sägs ju också, både kunna bo i naturen och på gården.

tja, det är inte särskilt omöjligt,

Har någon sett en vätte?

Efter att maten var framställd blev det lungt iaf, och barnen vaknade inte heller av någonting så det verkar vara någonting fredligt.

#22 Nej, men de ser ut ungefär som tomtar, gråklädda och bor under golvet. De är dock mindre och brukar lämna människorna ifred, så länge de själva blir lämnade ifred.

Det finns ju "väsen" som följer en personligen också ; )

En gång i tiden så kallade man alla övernaturliga väsen för vättar, även gudomar.

Mina föräldrars gård har rykte om sig att vara bostad för en och annan tomte. Jag har upplevt dem och sett dem som skuggor men inte fått en blick rakt på. Men min bror och farmor påstår att de sett och beskrev något litet och grått vid en stor gammal sten mitt på gården.

Ordet vätte är det fornsvenska ordet för övernaturligt väsen  ordet vitter/vittra kommer från detta ord.

Undrar om vätte är rätt när det ser ut som smutsiga småbarn…i klädväg fanns det ingenting, men gråa, skuggigt mörka stämmer bra.

Jag får hålla lite utkik och se om jag kan få kika på dom lite mer.

När det kommer till att störa, så kan de ha blivit störda den fösta gången just för att minstingen var sjuk och grät igenom den natten.

Andra gången var det en ensam skugga och tyst i huset så det kan röra sig om två olika väsen ioförsig…

Intressant =)

Din beskrivning av de smutsiga barnen får mig att tänka på en historia om hur vittra kom till som jag hörde när jag var liten.

Eva och Adam hade en himla massa barn. En dag skulle Gud hälsa på och alla ungar var smutsiga och osnutna. De gjorde sitt bästa för att försöka snygga till alla barnen men hann inte riktigt med allihopa så de beslöt sig för att gömma undan dessa barn när Gud (eller om det var någon form av ärkeängel..) kom på besök. Gud som ju visste vad de hade gjort straffade Eva och Adam för att de gömt undan sina barn genom att göra dem osynliga. Detta var då förklaringen till vittra.

Som sagt, jag var liten när jag hörde den här berättelsen och minns inte heller i vilket sammanhang jag fick lyssna till den. så här i vuxen ålder låter det som ett förkristligat hittepå… Så vitt jag vet så är det den enda historia om vittra jag någonsin hört som haft en utgångspunkt i kristendom. Tyckte iaf då att det var en kul historia och dina smutsiga barn låter ju lite som Eva och Adams undangömda ungar 

Ni har få intressanta berättelser allihop!

Men jag har nog kommit på vad det första rör sig om, när det var barn, nu börjar jag misstänka ett sigill…jag får helt enkel ta fram det igen och se om samma sak återkommer

Ni har inte "få" utan SÅ intressanta berättelser allihop ska det stå, hoppsan

Vättar

Jag bidrar med lite ryska folksägner. Hur historisk riktiga de är, det kan jag inte säga…Men ändock intressant.

Domavoi - hustomten

Finns knuten till hem och platser, men även till personer eller en blodslinje. Fattar de tycke för någon av den blodslinjen, eller en person inflyttad till den platsen den råder över kan den komma att flytta med till nästa plats. Håller man sig väl med den vaktar den hemmet mot intrång och tjänar på det sätt den kan.

Flyttar en sådan med en kan det uppstå konflikter mellan hustomten som redan finns och den som kommer(osämja i familjen och lite poltergeistaktivitet, ljus mm), då ska man slå lite på väggar och golv helst med en riskvast och be sin äldste tomte att jaga bort de andra.

Lite slaviska myter

http://www.slavpaganism.com/#!__deities/domovoi

Oj, detta var ett intressant ämne! :)
Jag har hört att den som bor i huset inte kan se sin egen hustomte, men att grannar eller andra besökande kan råka få syn på tomten. Det stämmer väldigt bra in på min familj, ingen av oss har sett hustomten själva, men min morbror(som bor granne med oss) har sett hustomten, likaså min moster när hon sovde över hos oss en gång. Så vid två olika tillfällen har man fått syn på våran hustomte och gett samma beskrivning: en gråklädd, kort gubbe i en grå tomteluva.
Och det har blivit en tradition i våran familj att varje jul så ställer vi ut gröt till honom.

#33 Att den som bor i huset inte kan se sin egen hustomte går helt emot vad jag hört. :-)
Min mammas morfar pratade om att det fanns en gårdstomte på gården han bodde på, beskrev hur han såg ut och hur han skötte saker i stallet.

Bakom mina föräldrars hus finns ett vackert stycke trädgård med stenar och lite "vildvuxna" buskar och träd. Där bor en trollfamilj, jag har sen dom flyttat dit sagt att "det måste bo troll här" och vår healer tillika vän har bekräftat min magkänsla. Lillebror brukar sitta på en av stenarna och meditera, då har han fått tips från trollmor på läkeörter. Nästa gång jag ska dit tänkte jag sätta mig och meditera hos trollen :)