jag är seriös, de flesta andra oxå skulle jag tro.  Sen får var och en tro vad de vill, men sist jag kollade var jag ingen sagofigur ialla fall

Det finns mycket i sagor som också finns på riktigt och ja, detta är ett seriöst forum (oftast).

Jag finns oxå på riktigt. Har kollat och jag är inte det minsta animerad. Jag är väldigt seriös med mitt häxjag iaf. En lekfull själ men med en allvarlig botten.

// danda

Haha :P Vad roliga att ni finns då. Öhm. Är det inte farligt att hålla på med sånt egentligen? typ.

Dessutom läste jag ngt inlägg där det handlade om när någon har stulit något, hur man får tillbaka stöldgodset. Det låter typ farligt eller iaf som om man har hamnat i en ond saga ;) om man hade varit personen som råkar illa ut alltså.

#4 Du menar att tjuven som har stulit pengar råkar illa ut?

#5

Ja.. Det var någon text där det inte verkade vara så trevligt att vara tjuv. Ett gammalt sätt jag läste om handlade om att man tog ett ben från en kyrkogård och fick hem en arg ande som man skickade till tjuven (ifall man visste vem tjuven var) och så fick anden skrämma tjuven tills den lämnade tillbaka vad den hade stulit och sedan gick man och lämnade benet på kyrkogården igen.

#5 Ja, känner till den artikeln. Jag menade väl mer att om man stjäl och inte gör rätt för sig så förtjänar man det genom sin handling.

Ja, man ska nog låta bli att ta andras saker.

Fullt verklig jag med ingen sagofigur.Beträffande den artikeln var den rysligt intressant men jag går efter den universella lagen att det vi sänder ut kommer trefalt tillbaka.Tar någon något från mig så lär det hemsöka denne utan att jag behöver lägga min långa näsa i blöt.

Men intressant artikel och mycket som det var förr i tiden,ta ben från kyrkogårdar skulle inte gå i dagens samhälle .´och tur är väl det

För mig handlar både Shamanismen och Wicca om att kunna ge en räckande hand,utföra helande ceremonier koka ihop en läkande salva både till andra och mig själv .Svart magi är något jag inte sysslar med utan enbart i goda syften utövar min tro.

#9 Jag instämmer mycket i ditt synsätt, jag söker gott och inte ont, i mina handligar, mot mina medmänniskor och i min utveckling som person.

Men, jag kan se problematiken med den universiella lagen om att allting går igen. Jag tänker på misshandel, övergrepp och andra vederstyggelser som går i en cirkel. Jag kan inte helt fullt tycka att de som utsätter andra för denna onska, som i sin tur skapar söndriga människor, lider fullt vad de borde göra. Men jag tänker inte vara den som delar ut straffen heller.

Du har rätt att vara skeptisk och jag förespråkar en aktiv nätkällkritisk dialog. Men jo, den här sidan är äkta. I alla fall för många av oss. Och vi är inte ensamma. Om jag mins rätt uppskattade dragon rouge att det i runda drag finns över en halv miljon häxor i europa. En protestlista emot EUs förbud mot försäljning av viss naturmedicin toppade på över en miljon och en svensk protestlista hade nästan 250,000 röster. Detta betyder inte att alla är häxor men det ger oss något att gämföra med.

Om du ännu inte är helt övertygad så kan du kolla in min hemsida:

www.urmoderjord.se

I länkarna på den sidan hittar du fler seriösa hexor.

Vi är här, över allt och vi är här för att stanna. Vi är din vårdpersonal på sjukhuset eller din banktjänsteman bakom disken, hårfrissör eller politiker. Du passerar oss på gatorna utan att veta vad vi är. Vi har lärt oss att smälta in, det kan tyvärr fortfarande vara farligt att skylta med att vara häxa. Du känner säkert någon som är det utan att veta det…

Lev väl.

# 10 Förstår ditt tankesätt och många gånger undrar man hur en del som betet sig rysligt illa slipper undan men faktum är att ingen slipper undan,verkar det så i detta livet har dom jobbet kvar och med sig i nästa och fortsätter sin inkarnation tills dom vuxit sig starka i anden och slipper inkarnera iegn.

Så lagen gäller ju inte enbart här och nu utan följer oss under olika liv tills vi blivit så pass mogna andligt att fler liv inte behövs.Men nog har man morrat många gånger men det slår alltid igen även om vi med vårt öga inte ser det.Universum gör inga misstag utan allt är en sluten cirkel som till sist håller ihop hur guppig vägen än är och orättvis  men ingen själ går någonsin förlorad utan med tiden utveckas till en hel harmonisk ande

# 11 Vilken trevlig och informativ hemsida du har

#12 Det ska dock påminnas om att de flesta magiker, häxor och andra utövare världen över inte följer någon sådan "lag" som du beskriver och inte arbetar utifrån ett sådant synsätt. Diskussionen har pågått otaliga gånger här och på de flesta internationella forum har man till och med regler som säger att forumet ska vara fritt från trefaldig lag prat. Detta för att häxor och andra ska kunna diskutera det de faktiskt gör utan att hamna i ett ändlöst "gör ingenting eftersom det kommer trefallt tillbaka" osv.

Själv tycker jag att välja att inte drämma till någon som slår en är behjärtansvärt. Men det hjälper sällan offret att den som misshandlar, våldtar, terroriserar eller stjäl deras liv dem "nog får tillbaka en vacker dag". När man skaffat sina första år av erfarenhet från resultat av magiska spells så förstår man att det inte fungerar såsom det beskrivs i en bokstavlig tolkning av den trefaldiga lagen utan snarare mer likt livet i övrigt. 

Att tycka att de gamlas metoder med ben från kyrkogården verkar otäckt är ofta ett tecken på att man är rädd för döden och oftast även att man är rädd för den fysiska sidan av livet. De gamla skulle ha sagt att en sådan person inte var mogen för att utöva någon Trolldom och än mindre för att tala med de döda som "medium" eller se livet i vitögat åt andra.  

Själv tror jag att vi har en bekvämare utgångspunkt att luta oss på än vad de hade och att denna bekvämlighet är ett hinder som skapar rädslor för livets kraftfullare sidor. Livet som människa i sig ändras inte med tiden. Folk föds och dör och överlevnad är fortfarande en grundläggande drivkraft. Handling skapar fortfarande förändring. Den starkaste sakerna utförs av de som vågar stå nära livets grund oavsett om det rör sig om bot eller annat.

Min erfarenhet av medialitet är att man som synsk ser bara det man vågar se och om man kanaliserar en ande sker det bara genom ens egna begränsningar. Att utvecklas på dessa områden hänger därför intimt ihop med att våga vara nära livets fulla färgskala med öppna sinnen och mod och inte bara vidarebefodra nyanser av svart eller vitt.

Ibland undrar jag faktiskt. Eftersom jag mest utvecklats utan lärare, utan bara med böcker blir jag lite begränsad, men bristerna i denna lag har slagit mig.

Jag söker inte destruktivitet men jag vänder inte andra kinden till och anammar inte "allt sker av en anledning" synen.

Det känns helt klart att det finns mer att upptäcka om det hela.

# 13 Diskussioner kan fortgå hur mycket det vill den universella lagen den råder vi inte över varken med magi eller en ceremoni den finns varelse vi tycker det eller inte.Att plocka ben från kyrkogårdar är endast respeklöst och har för mig inget att göra med någon rädsla för döden tvärtom är det något jag känner trygghet i så är det just övergången till andra sidan.Men har fått lära mig för 25 år sedan av min dåvarande mentor inom Wicca att som häxa magiker så har man respekt för den dödes kropp man skändar helt enkelt inte.Den häxa som företar sig dessa handlingar om man verkligen inom sig är en äkta utövare borde veta att dennes ande gärna hemsöker en efteråt och kan göra livet riktigt surt,vet man inte det då är man väldigt oinsatt i vad mycket går ut på och då är man inte mogen för denna form av utövning ch tro.

Att frånta sig och andra rätten att utöva en fungerande lag är enbart en dålig ursäkt för att kunna utföra svartkonst en skrämmande utveckling som varken gagnar människan jorden eller universum och jag vet inte hur många gånger i detta forum och andra jag mötts av just svartkonst men även andra som jobbar med ljus och inte mörker.

På dig låter det som jag vore en nybörjare som aldrig någonsin utfört en ritual varken inom det Shamanska eller Wiccanska, nä på 25 år hinner man väl inte med så mycket kan jag tro.

Det är skrämmande att se hur internet och människor bakom tangentbordet förstör det mest naturliga,man bygger en tro som ger rätten att agera hur man vill och just därför dras jag mer och mer ifrån just det Wiccanska eftersom det idag inte står för sitt ursprung utan något som människan efter sitt behag gjort om så man som häxa kan använda alla ursäkter i boken för att skicka ont till andra.Jag ser det överallt inte bara här något som blivit så tilltygat att den renaste Wiccan förlorat sin verkliga innebörd.Tragiskt och sant.

( Nu anklagar jag inte just dig för svart magi men har sett på tok för mycket av omvändelse mot mörka sidan och det är en skrämmande utveckling vi går till mötes)

--------------------------------------------------------------------------------------

Svartkonst är inget att ha och göra med men vill man att det onda ska förfölja en då ska man fortsätta sin onda bana jag föredrar ljuset och enbart kärleksfulla handlingar om det så blir min egen död men då har jag i allafall uträttat det jag kom hit för och med gott samvete kan stanna på andra sidan utan trycket av kommande inkarnationer som ska lära mig kärleken och vad det innebär.

Allt gott i ljus till er,känner mig färdig med detta forum nu och önskar er alla välgång i er utövning och att den utövningen får ske i ljus kärlek,för hur det är mörkret råder aldrig över ljuset hur vi än försöker

Det låter som om du hade en klok lärare en gång.

Själv skulle jag inte heller rekommendera någon att gräva ben på kyrkogården. Det är ett lagbrott och skulle falla under gravskändning. De flesta döda kremeras ändå och då finns inga ben. Men har man ett synsätt som grundar sig på reinkarnation och karma borde man kanske titta på synen på de döda i Indien, Tibet mm. Den som sett gravbål längst Ganges och sett de döda matas till gamarna i Amdoområdet förstår att synen på död och kan vara tämligen annorlunda från vår. Menar du att de bedriver svart magi och får dålig karma av sitt sätt därborta? Nej, den hanteringen är intimt förknippad med just reinkarnation och karma.

Varför gräma sig över att man på detta forum talar öppet om svartkonst och sätta sig över oss genom att hävda någon slags global strid mellan ljus och mörker som du kan se men som vi andra inte ser? Du menar att vi dras in i något mörker medan du, som ett slags "ljusets budbärare" kommer och säger att vi är påväg mot undergång och sedan lämnar du detta forum då ditt meddelande är levererat? Ska vi tolka det så? Jag tycker det låter mer som en protestantisk predikan än något som ens har med Wicca att göra.

Det som är märkligt är varför "ljusa" budskap så ofta handlar om att döma och utgår från ett påstått universiellt perspektiv som ingen annan kan se eller inte har nått upp till?

I min värld är det ett klassiskt kännetecken på att man har låtit sig luras av trixter-andar eller är djupt religiöst troende inom protestantismen eller vissa muslimska grenar.

När man råkat ut för en sån här trixter (de är mycket vanliga och lätta att komma i kontakt med då de nyttjar trosföreställningar som ligger strax under utan av vår kultur) är det bara att bita i det sura äpplet och inse att de inte hade ett sunt budskap.

Det kan kännas rejält svårt ju mer man litat på dessa andar och många väljer den enklaste vägen: förneka och fortsätta med budskap som dömer, inte respekterar andras liv och synsätt och inte vill acceptera att det finns mer än bara svensk protestantisk svart/vit kultur i dagens magiska Sverige. Om ett är en tröst så är dessa andar bland de första som ett begåvat medium stöter på om man börjar sin bana här hemma och de flesta låter sig luras ett tag.

Nåväl, för att bli av med dem kan man ta en serie av reningsbad (9 eller 13 är bra) och be St. Rafael om att ta med sig dessa trixters tillbaka dit där de hör hemma och låta dig vara ifred. Baden ska tas i gryningen. Isop är en bra ingrediens i ett sådant bad. Resterna av vattnet ska hällas över axeln vid en korsväg, på kyrkogården eller medströms i ett rinnande vatten.

När du sedan återupptar din kontakt med andevärlden bör du vara uppmärksam på andar som är konkreta och ger praktisk information och akta dig för de profetiska som uttalar sig i generella termer som lockar populistiska och dömande drag i dig.

Det här har varit en intressant debatt för mig som forumnybörjare! Jag har själv länge funderat kring karma och olika "universiella" lagar; det känns väldigt magstarkt att påstå sig ha koll på sådant. om karma finns, och jag tror på att någonting sådant existerar, så är det ju ett  obegripligt stort och komplext system, som de flesta av oss kommer aldrig att förstå.

ändå finns det en himla massa folk som pratar vardagligt hur det säkert var någons karma att bli stulen på pengar eller bli sjuk eller misshandlad; sådant kan man inte veta!

dessutom har vi tredje världen med hungersnöd och barn som dör varje minut. efter att jag själv fött barn, blev jag mer än någonsin totalt övertygad om att varje barn i världen ska skyddas och ges en bra start i livet, det kan aldrig vara deras karma att lida så, det vägrar jag att tro! då kopplar man ju bort all världspolitik med imperialism etc.

men jag förstår att det är djupt rotat i vårt nordiska medvetande att man ska vara snäll och göra som alla andra; jag är själv prästbarn och fick jobba hårt för att bl.a. få bort min absurda rädsla för fullmånen! ändå har jag aldrig varit kristen själv (gick ur kyrkan så fort jag flyttade hemifrån, en mycket intressant upplevelse med skuld- och lättnadskänslor inblandade) och har alltid känt mig malplacerad i kristna sammanhang, förutom i kloster och folktomma medeltidskyrkor…

så låt alla göra som de vill, så länge de inte skadar andra! världen är stor och ska utforskas så att ibland måste man våga sig bortom det socialt accepterade! bara att vara något som folk kallar häxa är ju konstigt för allmänheten, ändå sysslar vi med det och är stolta över vad vi är! hoppas jag ;-)

måste bara tillägga för säkerhetens skull att jag som wiccan och arkeologi-intresserad är inte för att plocka ben från kyrkogårdar, däremot skulle jag gärna ha tex mormors skalle på skrivbordet/altaren om hon hade gått med på det (tyvärr dog hon när jag var ett litet barn så jag kan inte fråga)

så ni som vill ha mänskliga ben, fråga ut era gamla släktingar och be dem donera sina! eller försvinner spänningen/magin då?

Minns en gammal tråd här på HiF där det diskuterades gravmull när Iram var Sajtvärd. Då blev det liv i luckan bland en del av iFokus andra sajtvärdar som hade varit inne och läst. Tror hon t o m blev hotad att bli anmäld om hon inte tog bort tråden. Hon låste den men ledningen valde nog att radera den för den försvann spårlöst. Det var då vi skaffade oss Häxkitteln.

Jag hittade dock tråden "gravfältstråden borttagen" när jag grävde i arkivet i förrgår.

I modern tid är det inte att rekommendera att gräva efter ben på kyrkogårdar i Sverige. Men att köpa lite jord från släktingars och vänners gravar eller att plocka blommor, mossa och annat som växer vilt på kyrkogården är ganska vanligt.

Det finns en ganska allmänt vedertagen metod att skaffa "gravjord" från de som inte har någon grav, när den är okänd eller i en igenbommad krypta. Man tar helt enkelt med sig jord till kyrkogården, breder ut den på en näsduk på ett lämpligt ställe och ber den döde ifråga att ta plats i jorden. Sedan lämnar man den där i tre eller nio nätter innan den är klar.

Jag minns ett tillfälle då jag var och besökte en släktings minneslund. Jag hade med mig blommor och ljus, gjorde snyggt. Jag brukar snygga till och ordna, räta upp saker som fallit omkull och liknande. Kyrkan och de anhöriga gör annars ett bra jobb - det är alltid fint i minneslunden. Men jag rörs av det faktum att sakerna faktist får stå kvar. Minneslunden ligger mitt i centrala stockholm, det finns många fina dyra lyktor där, men alla står de kvar år efter år. Man stjäl inte från de döda..

Som jag ser det är dött aldrig dött. Dör gör kroppen, men i benen, askan och mullet ligger minnen av personen som en gång gick på jorden. En knota är aldrig endast en knota.. Det är däri som kraften finns, kraften som en gång var benet som gick är nu den döde som går. Går man och rovar ting, stjäl och rövar utan minsta tanke så vet jag inte om man har någon glädje av det man orätt tagit. Oavsett om man snattar rökelser på new age-affären, om man fyller påse efter påse med kyrkogårdsmull utan varken offer eller fråga, eller klampar omkring och tar hur som helst i skogen. Allting som har med 'skörd' att göra eller att man får, måste alltid ske med eftertanke, hänsyn, bön. Min övertygelse är den att det är anden i örten/jorden som får saker och ting att hända, och den måste vara enig med dig. Har du blandat en bra olja med rätt örter tex, men glömt allt annat, får du kanske en olja som känns skön och mysig och är bra för huden - men det där extra, som levererar, mister du.

Nej värst vad jag är OT!

Nej, den här sidan är på riktigt förstås, som forum i övrigt är den ibland lite flamsig men har ett seriöst underförstått stråk.

Mer OT.

När jag funderar på detta, hela diskussionen med (vad vissa klassar som) svartkonst, allt som har med döda kroppar att göra, kyrkogård osv har jag märkt att de i de flesta fallen väcker starka reaktioner av avsky och fördömelse, även om det inte är en enda person som förespråkar det utan bara diskuterar det och finner läsningen intressant.

För mig är vissa saker i häxkonsten primitiv och självklart har den utvecklats precis som allt annat. Männen drar sällan in kvinnan i håret in i grottan och bonkar på henne, psykiatrin borrar inte treenigheten i levande människors skallar för psykist ohälsa. Vi äter sällan upp placentan längre, precis som annat finns utveklingen även här.

Men jag tror med att döden är oss mer främmande nu, kanske inte den psykiska, men döden av den fysiska kroppen. Nu för tiden existerar den mest i ett nerkylt sterilt rum på sjukhuset och de döda ligger inte i vardagsrummet för att tvättas eller för att man ska ta adjö.

#22 Jo, män drar fortfarande kvinnor i håret och bonkar på dem. Grottan är utbytt mot parker, sovrum, krogtoaletter mm. och jag känner flera kvinnor som ätit upp placentan. Världen har dessutom klivit in i Sverige och det finns många kulturer här hemma nu som inte alls har samma synsätt eller praktik gällande döden och de döda.

Det tragiska är den utvecklig som det svensk-svenska samhället har pådyvlat oss. Krematorier som investerar miljorner för att filtrera bort den lilla vattenånga som deras redan superfiltrerande skorstenar släpper ut och alla andra saker som "skyddar" oss mot dödens närvaro. Döden är formellt "ohygienisk" och informellt "förmodligen besmittande".

De trosstrukturer som byggt en bro till livet efter detta är i mångt och mycket raserade i modern tid och behöver byggas upp på nytt. Om man slutar koncentrera sig på att det kanske inte går att mäta eller vetenskapligt undersöka vad som händer efter dödens inträdande och istället ser vilka fördelar sunda trosföreställningar om livet på andra sidan kan ha för de levande så kanske de kan byggas upp på nytt.

Boten heter att hedra, åkalla och ta hand om sina förfäder och förmödrar. har man inga förfäder eller förmödrar som tyckte om en i livet så välj någon annan avliden. En vän eller någon du kände som tyckte om dig. Lyssna på intryck, känna, notera deras närvaro i drömmar och tankar. Ge dem mat och dryck osv. Det väsentliga är inte om det "verkligen" är de eller om fenomenen omkring är "verkliga" eller inte utan vad en sådan praktik gör med oss och vår relation till döden och därefter. Sorgebearbetande, tillhörighetskänsla, universiellt sammanhang..det finns många områden i ens själ som gynnas av en sådan praktik oavsett.

#23, ja många saker har bara förklätts i mer "cevilicerade" former.

Och jag tycker det är sunt att inte utesluta dödem från livet både den fysiska kroppen och själavandringen.

Där jag kommer ifrån, när min mormor gick bort fick mamma välja själv om kroppen skulle ligga kvar i vargadgrummet så hon kunde tvättat och klä mormor inför begravningen, om hon ville ha en egen stund på bårhuset att göra allt det där eller om de skulle utföra det åt henne.

Jag vet inte hur det går till i sverige men jag som är ganska försvenskad tyckte det lät fasansfullt att ha ett lik i vardagsrummet, men så skulle jag inte tänka idag och jag skulle vilja med omtanke göra iordning min familjemedlem.

Placentan har jag hört om att vissa har ätit och jag vill minnas att en pappa på bb sa " den såg smaklig ut" vilket fick mig att skratta men jag kan acceptera att vissa gör det.

Det var mer en sak jag ville notera om att det som var förr i tiden (primitivt) väcker en stor anstöt hos folk, till den grad att de inte kan se vilket sammanhang det är skrivet i utan bara ser onska.

Ibland tycker jag att det är svårt att förklara vad jag menar på ett forum…

#25 Så känner vi nog alla lite från och till. Man får inte lika mycket sagt som när man talar med någon öga mot öga, om man nu inte är en hejjare på att göra långa inlägg förstås ;)

# 15 om trefaldighetslagen:

tanken om att allt kommer trefaldigt tillbaka är något man kan välja att tro på eller att inte tro på på samma sätt som man kan tro på gudinnan eller jultomten. det är en trossats inom en gren inom häxeriet och inget universellt. som #13 säger är det faktiskt många som utövar magi som inte alls tror på den och många, även häxor, som inte tolkar den bokstavligt.

man kan känna sig helt övertygad om att allt verkligen kommer igen trefalt och det är väl helt ok, men jag tycker man bör vara medveten om att det faktiskt inte är något som alla häxor tror på och inte är något som man måste tro på bara för att man är häxa.

det är främst wicca som lär ut trefaldighetslagen och det är därmed främst folk som är inspirerade av wicca som tror på och använder den. så vitt jag vet fanns den inte ens med i Gardners första verk utan kom till senare. det finns många som ägnar sig åt häxeri som kommer från helt andra traditioner där trefaldighetslagen inte finns med.

Ok, så om vi tänker att det finns en universiell lag som är direkt förknippad med karma, då måste vi utgå ifrån hur den skulle te sig i praktiken. Alla fattiga, alla offer för övergrepp, alla som är offer för olycka och allt som sker i vardagen som ställer till problem är då självförvållat? Spinner jag då vidare på detta skall inte den mer lottade i livet heller direkt integrera med olyckan eftersom offret faktisk har förtjänat det genom handlingar i ett tidigare liv eller genom handlingar i detta liv.  Och måste ta lärdom av det. Främst är det så i hinduismen som har en energilag förknippad med kasten och karman.

Att göra en god handling mot en medmänniska och få en fin gest tillbaka är bara rena sociala mönster som vanligt folk har. Det gäller inte alla men ligger i de flestas natur att inte vara elak på något sätt om vederbörande är god mot en eller om man inte lider av ovanligt häftiga humörsvängningar. är man på ett visst sätt i olika situationer så lär man hamna i dom om och om igen.

Just karmasättet påminner mig mycket om kristendomen då man praktisk taget fråntas konsekvenser av sina egna handlingar genom att hålla gud eller djävulen ansvarig för dom. Fast i karma är det en själv som då är de makterna. Och oftast pekar man på kensekvensen mot det förra livet som vi inte minns. Just att den förstärks tre gånger ger mycket utrymme.  Om jag skäller på min sambo och säger fula saker, är det då ok att han slår mig gul och blå? Och borde jag stå kvar kanske så jag riktigt lär mig att jag inte ska säga fula ord för det kommer ju minnsann tillbaka trefalt. Kanske kommar han även på bättre tankar eftersom jag är så from. I annat fall så får han ju tillbaka det i nästa liv. (bara ett exempel)

Jag tror att man kan vara en trevlig människa med god moral utan att tro på karma, trefaldighetslag eller straff i helvetet. Genom ens natur eller god uppfostran.

# Ja

#27, 28, 29…

Förundras ofta över att detta med trefaldig- tillbaka har blivit en sorts allmengiltig dogm och lag inom wicca. Utifrån den trad. som jag tillhör är inte denna filosofiska teorien det samma som det vi ofta kallar för karma.

Så vad betyder karma egentligen? I sin enklaste form innebär karma "åtgärder" och hänvisar till universum att reagera på dina handlingar. Du utför en handling och universum reagerar på att agera. Liksom Newtons rörelselag. "För varje handling finns en likvärdig och motsatt reaktion." Så om du står och kastar en boll på någon, inte bara är bollen på väg bort från dig mot ditt mål, men du är också på väg bort från målet med lika mycket kraft . Om du står på marken, märker du inte detta, men om du kastar bollen medan de står i en vagn så du kommer att märka skillnaden direkt.

Karma har ingen tidsbegränsning. Det är liksom accepterat att det innebär att om du lever ett bra liv och du dör, så kommer ditt nästa liv vara bättre än detta. En slags andlig kredit och belönings system för handlingar till ett framtida liv oavsädd om dina handlingar är behäftade med själviskhet. Karma bryr sig om motivet bakom handligen, bara gärningar. Och många moderna ny- häxor tror att detta innebär att om du gör bra saker, kommer  ditt karma belöna dig med fler goda saker i detta liv.

… kort sagt, "trefaldig- tillbaks lagen" handlar inte om belöning och straff…

Skulle gärna vilja försöka beskriva och förklara närmare, men just nu är jag för trött.

jag började tänka på karma som energi och färg… jag är väl lite för trött jag också ;-)

har läst mycket om hinduism, och det är intressant att det finns många olika förståelser för karma beroende på riktning. vissa tycker att tanken bakom handlingen är viktigast, andra att det är resultatet som gäller.

annars tycker jag att man ska vara försiktig när man talar om någons karma, det kan bli så väldigt fel. jag uppfostrade mina ungar till att vara snälla mot andra och försöka lösa bråk genom att prata, det visade sig vara en dålig uppfostran i dagis/skolsammanhanget… där ska man köra sitt eget race, ta det man vill ha och skita i resten. ett underligt samhälle vi lever i… hurdan blir barnens karma i ett sådant sammanhang, eller föräldrars som inte bryr sig mer om sina ungar?

jag vet inte. karma eller ingen karma. någonting verkar det ändå finnas, som gör att sk. goda handlingar för med sig någonting gott. men trefaldigt? inte enligt min erfarenhet! och jag är ändå en wiccan ;-)    (fast en väldigt öppen, frisinnad och tänkande sådan)

Jag har läst en artikel skriven av en gardneriansk prästinna hur den trefaldiga lagen förändrades när den kom i händerna på amerikanska solitära eklektiker, så det var hos dem lagen fick den betydelse som vi så ofta möts av idag. 

Om jag lyckas leta reda på artikeln så klistrar jag in en länk senare :)

#33 Den hade varit intressant att läsa.