Jag ser det som att när man är häxa, så tvivlar man inte längre. Då behöver man varken bekräftelse eller invigningar, man vet i sitt hjärta och i sin själ vem man är. Visst kan man ha en invigningsritual bara för att det känns bra, men det är inte invigningen som gör skillnaden mellan att vara eller inte vara häxa. Det är ju din födelsedag oavsett om du firar den eller inte, och även om du firar din födelsedag i juni så gör det ju inte att du fyller år då, om din födelsedag är i december.

Om ditt hjärta tvekar och du känner att du behöver fråga någon om du är häxa eller ej, så behöver du nog mer tid på dig helt enkelt! Mer tid för lärdom och eftertanke. Ta det lugnt, du kommer plötsligt att vara häxa tillslut om det är meningen att du ska vara det, och när den dagen kommer så finns det inga tvivel inom dig! Då kommer du inte att känna något behov av att få det bekräftat av någon annan.

Väldingt fint förklarat måste jag säga.

Jag håller helt med.

#1 Skitbra svar! Håller med till punkt och pricka.

Och så måste jag komma och säga emot…

NU vet jag att jag är häxa, men så har det inte alltid varit. Framför allt är jag tveksam till om jag skulle kommit fram till den slutsatsen alldeles själv.

Jag blev faktiskt "uppraggad" av en annan häxa, som såg det som finns i mej.

Ser det inte alls som omöjligt att man kan behöva samtala sej fram till sin tro. Tror att vi alla har olika sätt att ta oss an våra verkligheter. En del människor lever sina liv i självklarheter, medan andra prövar sej fram. Det ena behöver inte vara mer rätt än det andra…

#4 Naturligtvis har vi alla olika sätt att komma fram till våra egna svar, så måste det ju vara eftersom vi alla lever i olika inre världar och har vår egen unika väg.
Så något rätt eller fel handlar det ju inte om, ja rätt för en själv då i såna fall. Men det vet man ju bara själv. :-)

Och visst är det också bra att samtala med andra. Vi kan lära oss mycket av det också. Vi funkar ju så som människor, många vill gärna utbyta idéer med andra, få respons och ge tillbaka.

Men när det väl kommer till kärnan av det, så anser jag ändå att insikten och övertygelsen om att man är häxa, att det är ens väg i livet, kommer inifrån. Inte från någon annan yttre faktor, som en annan person t ex. Även om man förstås kan, som du få hjälp på vägen genom att en annan häxa såg detta i dig.

Av nyfikenhet; när du blev "uppraggad", var du helt "grön" då och hade inte ens börjat fundera på om du var eller ville bli häxa? Eller hade du lite såna tankar som TS har?

#5

Jag kommer att svara på din "nyfikna fråga", men jag måste bli färdig i minnesarkivet för att göra det bra. Återkommer…

#5

Låter säkert helt knäppt men jag var mest som en gummiboll som studsade runt i ett slags sökande, som hade sitt ursprung i att aldrig vara hemma.

Men jag kastade mej inte in i min roll som häxa, utan min vana trogen sa jag emot och ifrågasatte. Min lärare var en farlig häxa på sitt vis, för hon hade starka krafter, men hon imponerade på genom att inte använda sina krafter till att förgöra i nån överdriven utsträckning.

Grön var jag som häxa, för i de banorna hade jag faktiskt inte tänkt. Jag försökte mer vara en god liten ängel, vilket inte alls stämmer med mitt temperament. För mej var det som att komma hem, när jag valde att bejaka mitt häxjag.

Men jag är inte wiccan, inte heller traditionellt utövande. Jag är häxa som har blivit upplärd av en annan häxa, som jag vet hade starka krafter och stora upplevelser. Efter hennes flertaliga dödar, så har jag försökt att förkovra mej själv, framför allt inåt i mej själv. Där inne i min själ finns en bok som är skriven för mej och mitt liv.

Men efter att jag "blev häxa", så kan jag äntligen be. Jag får också vänligt nog svar! Jag har ynnesten att också få vara med om att ge läkning och lindring till både människor och djur. För mej är livet som häxa en underbar chans att vara ett med allt - djur, människor samt till och med gudar. Den känslan uppnådde jag ingen annanstans.

Sen kan jag ändå inte låta bli att tvivla på om jag "har rätten" att kalla mej häxa. Ibland när jag läser på HiF, så känner jag att jag egentligen kanske inte är helt rättrogen, inte gör allt som jag borde, har allt klart för mej vad en häxa innebär. Men sen tänker jag att jag måste bortse från det, eftersom det jag gör för mej är synonymt med att vara häxa. Jag mår bra av att vara den häxa jag är.

Funderar lite på om man kan vara häxa utan att kalla sej för häxa?

Hoppas att detta var ett klart svar, jag har märkt en tendens hos mej själv att ibland bli lite ospecifik

#7 Tack så mycket för ditt svar, jag gillade att läsa om din upplevelse. :-)

"Sen kan jag ändå inte låta bli att tvivla på om jag "har rätten" att kalla mej häxa. Ibland när jag läser på HiF, så känner jag att jag egentligen kanske inte är helt rättrogen, inte gör allt som jag borde, har allt klart för mej vad en häxa innebär."

Vad "borde" en häxa göra då? Vem bestämmer det? Vem bestämmer över dig? Vem har rätten att bestämma om du har rätten att kalla dig häxa? Du själv.

Låt ingen annan säga åt dig eller ens få dig att tro att du inte får vara precis det du är och kalla dig för vad sjutton du vill. Så här har vi levt alldeles för länge under kyrkans och prästernas maktutövande.
Det är nog med det nu. Kalla dig för vad du vill, skit i vad andra säger. ;-)

Du är din egen auktoritet, det tycker jag är en viktig ingrediens när man är häxa, jag tänker så själv. Även om det inte varit lätt att komma fram till detta i mig själv, för jag har också tvivlat på mig själv eftersom jag tittat på andra som jag trott har haft något som jag inte haft (kunskap, insikt, visdom?) och att det är de som ska "godkänna" mig som häxa.

Helt fel förstås. Jag har allt i mig själv, precis som du. Det finns ingen som kan säga att man inte har rätt att kalla sig precis vad man vill. Ingen, det bestämmer man själv. Det är ett val.

"Men sen tänker jag att jag måste bortse från det, eftersom det jag gör för mej är synonymt med att vara häxa. Jag mår bra av att vara den häxa jag är."

Precis!! You go! :-)

"Funderar lite på om man kan vara häxa utan att kalla sej för häxa?"

Absolut. Du är väl den du är, även om du t ex skulle byta till ett annat namn, eller plötsligt förlora minnet och inte minnas vad du heter eller kommer ifrån?
Häxa är en benämning, en beskrivning. Man brukar väl säga ibland (särskilt till nybörjare som hänger upp sig väldigt mycket på att få kalla sig häxa) att;

"Skulle du vara häxa även om du inte kunde säga det till någon, även om ingen annan någonsin fick reda på det?"

Om man svarar ja, då vet man. Svarar man nej, då är det ju bara en yttre identitet man söker och som man vill ha bekräftad av andra.

Tack häxan, så vackert skrivet att jag nästan grät. Som poesi. Det är lixom sättet du skriver på som gör det så personligt och fint. Det gör att jag själv vill slänga mig på sängen och skriva om mitt häxliv.

#7 Du säger att du är "häxa som har blivit upplärd av en annan häxa" - hur definierade hon det?

#8-9

Tack!

# 10

Hon definierade egentligen aldrig i ord vad det innebär att vara häxa. Istället var hennes infallsvinkel att att låta mej vara med och se hennes arbete och att låta mej pröva olika saker.

Jag har sett henne byta ansikte. Byta skepnad? Vi har gjort ritualer ihop. Vi förde samtal, kring förbannelser vara eller inte vara till exempel. Hon visade på många olika möjligheter att spå. Hon hjälpte mej att se saker som jag inte ens vågade berätta för henne, vilket mer berodde på sakens natur än brist på förtroende för henne.

Det går inte att förvänta sej att alla människor definierar saker genom att uttala sej. En del är bra på att förklara med hjälp av ord och väljer den vägen. Andra väljer att visa i handling.

Vad vill du att jag ska bevisa? Alla beskrivningar faller platt till marken då jag aldrig skulle drömma om att ge mer detaljer på ett sånt här forum. Det låter närmast som om ett barn skulle ha skrivit om sina upplevelser, men förtroligheter och förtroenden är heliga i dessa sammanhang, så hellre får jag sitta här framför datorn i min narrdräkt och bjuda på skratt, än att verkligen vara en narr.

Jag är häxa. Tro mej! Jag tror på dej.

Jag förstår att det är viktigt för dej att få veta så mycket som möjligt, eftersom du är en klok person, som mycket gärna studerar. Dock kan jag inte ge dej svaren så som du förväntar dej dem/så som du kanske behöver få dem.

Hon kunde definiera genom ett särskilt skratt, hur skriver jag det? Hon kunde röra vid en så att det kändes igenom hela kroppen, hur skriver jag det? Hon kunde titta på en så att man nästan blev rädd, hur skriver jag det?

Förstår du vart jag vill komma? Hon VAR! Själv är jag inte tillnärmelsevis lika stark, utan tvivlar i parti och minut. Inte så mycket medan jag utför nån häxlig gärning, men väl mellan gångerna. Vem tror jag att jag är. VEM TROR JAG ATT JAG ÄR? Jo, men visst är jag väl häxan NN. Jo, så är det helt klart och både XX och YY finns här vid min sida, och ZZ och…

Det gör mej ont att inte kunna beskriva det klarare för dej, Ganna, för jag hyser stor respekt för dej och ditt kunnande, men detta är vad jag förmår just nu. Kanske kan jag förklara detta på ett bättre vis nån annan gång, och då ska jag gärna göra det.

Och snälla, rara, slit inte ditt hår, slå inte huvudet blodigt i väggen.

Nej det är väl svårt att beskriva vissa saker. Jag lindar in det mesta i poetiska liknelser av upplevelser, för hur ska man kunna förklara något som går i själen på ett sakligt sätt.

Men ändå verkar människor kunna känna igen sig i mina abstrakta beskrivningar och förstå vad jag menar, jag förstår precis vad hexsan menar och vad hon försöker förklara.

Jag tänker på alla konstiga diskussioner man har haft med människor med ungefär samma 'talanger' och vilka konstiga ord man använder när man ska försöka beskriva. 'Så tittade jag liksom in i henne/honom och såg en krok i magen som drog uppåt' eller 'ja, då kom det som flugor ur huvudet, något svart som var snabbt.. eller.. ja, hur ska jag lägga fram det här egentligen.. nej du vet som vågskvalp-pirrandet i handen man har.. så blev det som kallt och.. det var som hungrigt och ville äta..'

ofta brukar man ju inte behöva PRATA om saker man gör/Ser i ord, man brukar väl mest bara göra - det praktiska pratar man om och så förstår man varandra om man känner varandra väl men när man väl ska beskriva vad som HÄNDER kan det ofta bli helt galet..

#11 Men bara för att man gör/upplever det du beskriver innebär det inte automatiskt att man är häxa. Det gör inte upplevelserna till varken mer eller mindre än det de är.

Så, utan att på minsta sätt ha mitt huvud i närheten av en vägg - varför är det så viktigt för dig att sätta det epitetet (häxa) på de upplevelserna när du inte tycker dig omfatta häxbegreppet enl. definition?

För att försöka göra det åskådligt så kan jag likna det vid någon som är skicklig på att spela violin men kallar sig pianist och hävdar att det är rätt för att den musik hon skapar är så underbar. Den musiken skulle inte bli mindre underbar om hon istället insåg att hon är violinist.

Hittade ännu en tråd som diskuterar vad en häxa är  *Glad*

#13 så vad andra benämningar finns det som dessa människor kan använda då du inte tycker att ordet häxa passar?

Kan det inte ha blivit så att ordet "häxa" har blivit så utvattnat då det inte finns något "annat" som de kan kalla sig?

#14 Kika i den andra tråden så slipper jag dubbelposta. :)

# 13

Varför epitetet häxa är så viktigt? Därför att min lärare sa så!..

Men visst hon kan ju ha valt fel ord, så att jag inte alls hör hemma här. För mej kändes det verkligt rätt när jag valde att bejaka häxan i mej, men då var det kanske nåt annat jag bejakade.

Jag har också personligen haft en annan syn på häxa än att det skulle röra sej om tillbe djävulen eller andra onda makter???

Att försvara varför jag kallar mej häxa känns för närvarande inte gynnsamt för mej, så jag väljer att inte fortsätta vara del av nåt jag tydligen missförstått så mycket. För nån djävulspakt ägnar jag mej inte åt, varken han eller Jahve är speciellt viktiga för mej.

Dock kommer jag inför mej själv, mitt gäng av gudar och hjälpare att fortsätta att kalla mej häxa, för det trivs vi så bra med.

Nu tänker jag dra mej tillbaka för konsultation med mina högre/lägre makter för hur vi ställer oss till allt det här, kanske kommer jag åter.

#16 Som jag skrivit lite här och där: när det gäller häxbegreppets punkter måste man se bortom den kristna "fernissan" då de ju t.ex. ansåg att alla makter som inte var av gud, kom från djävulen. Sålunda även då förkristna gudomar, rådare och andra småmakter.

#16 Jag hoppas verkligen inte att du försvinner en längre tid för vi är många här som uppskattar och tycker om dina inlägg. Tyvärr så har dessa diskussioner om häxbegreppet en förmåga att skrämma iväg folk. Hoppas att det inte är så i det här fallet.

Det är ordet som diskuteras inte individen så ingen borde ifrågasätta sig själv och undra om de gör fel.

Har man identifierat sig själv med ett ord en längre tid så kan det kännas personligt, men det är ordets betydelse som är av intressse inte vem någon är eller hur de väljer att praktisera

Ganna, jag har lite frågor till dig som bygger på ren nyfikenhet och viljan att lära om andra. Måste alla 5 punkterna stämma in på en för att man enligt dig ska få kalla sig häxa? eller räcker en eller två punkter? En annan fråga handlar om två av punkterna som ingår i häxbegreppet.

* Metamorfos, förmågan att förvandla sig till ett djur.

Ska detta vara en fysisk förvandling som andra kan se, eller gäller det i drömmar, eller meditation, eller hur menas det här?

* Häxsabbat, djävulsbolande, att ha sex kultiskt med onda makter.

 Att utföra häxsabbater och att ha sex med onda makter är ju två väldigt olika saker, varför har man lagt dem under samma punkt? Och vad är en ond makt? Till vad räknas häx sabbater? Allt som inte gäller firandet av kristna gudar?

Och sista frågan: Skapades begreppet "Häxa" och dess definition i punkter av folk som själva ansåg sig vara häxor? Eller av folk som inte visste exakt vad som försegick och ville sätta stopp för männsikor som inte höll sig till kristna traditioner? Det känns som att det gamla begreppet var ett sätt att förenkla förföljelsen av dessa människor med egen vilja.

Detta är min åsikt:
Bara för att det finns EN definition för häxa, betyder det väl inte att det måste vara det enda? Som forskare vet jag att det oftast finns många olika definitioner för ett begrepp och att det är upp till var och en att välja vilken av definitionerna man vill använda sig av. Det varierar mkt beroende på vilken nivå man diskuterar, och i vilket sammanhang. Att nya definitioner tillkommer är vanligt.

 
Om man förlikar sig med att vara häxa efter det gamla begreppet så får man såklart göra det, men att påstå att andra stjäler ordet häxa när det definieras annorlunda är väl lite att ta i? Och det är väl definitivt inget att bråka om och göra folk ledsna och sårade över? Vad ger någon människa rätten att tala om för andra människor vad de är och inte är? Ord är ord. Jag kanske känner innombords att jag är vacker, och sen kommer någon och säger: "Du är INTE vacker!" Men vem har rätt? Vad vacker är beror ju på vad varje människa tycker och känner.

#19 Vissa av dina frågor väljer jag att inte svara på för att det inte är öppen kunskap.

Alla punkterna ska vara uppfyllda, de utgör definitionen av häxbegreppet.

Som jag skrivit i en fotnot på min sida: "…de fem punkterna i vissa uppräkningar istället är sex stycken; det är då det kultiska sexet, djävulsbolandet, som brutits ut till en egen punkt."

Definitionen är akademisk, dvs detta är de minsta gemensamma nämnarna för vad som ansågs vara en häxa under häxprocesserna.

Som forskare borde du väl snarare vara intresserad av stringens i språk och begrepp?

F.ö. väntar jag fortfarande på en alternativ definition av ordet. Att vara inklusiv och säga att "allt" är ok att kalla häxkonst och "alla" kan kalla sig det bara det känns rätt, är inte särskilt produktivt eller givande, snarare nivellerande, banaliserande och förvirrande.

# 20 Så du menar att eftersom det inte är öppen kunskap kan man tolka var punkt som man vill, och därigenom känna om man hör dit eller ej?
Du själv kallar dig häxa enligt definitionen, men vill inte dela med dig av hur du tolkar Metamorfosen? Jag menar inte att du måste dela med dig, jag är bara nyfiken eftersom jag inte vet om jag själv kan bocka av den punkten eller ej…

Jo jag vet vad du skrivit i din fotnot, men jag tyckte det verkade som att du var väldigt påläst och kunnig om definitionen, och undrade bara om du visste VARFÖR folk hade valt att klumpa de två. Kanske de menade att en häxsabbat tvunget skulle inkludera sexet med eller något.

Självklart är ursprunget till en definition viktig, och jag håller med dig om att utan definitioner kan det bli rörigt. Jag skulle vilja ha en ny definition för Häxa, eller tom olika definisioner för olika typer av häxor. Det vore bättre än att flumma runt och kalla allt för häxa. Men vem ska mynta den nya definitionen? Det borde funderas noga om varför man gör det, vad som förändras, och varför.

Jag skulle vilja att de som känner igen sig i den gamla definitionen, men känner sig förvirrade av det kristna synesättet (djävulen, onda makter…etc) myntade en ny definition.

#21 Nej, jag menar inte att man kan tolka varje punkt precis hur man vill, däremot kan jag inte i detalj gå in på hur den punktvisa beksrivningen omsätts i praktik i häxkonsten eftersom den praktiken inte är öppen.

Nej, jag vill/kan inte dela med mig mer än vad jag gjort kring punkten om metamorfosen.

Ja, de som klumpar ihop punkterna menar att sexet alltid ingår i häxsabbaten, de som delat upp den avviker från den uppfattningen.

Är man häxa känner man sig inte det minsta förvirrad av att djävulen nämns eller för den delen onda makter eftersom det är den synen (kristna) myndigheter hade på häxkonst då. Det betyder inte att häxor ser makterna som djävulska eller onda.

Varför definiera om ett ord som fortfarande används enligt sin definition, varför inte mynta ett nytt begrepp istället?

#22 Men varför är det så viktigt att ha en definition av vad en häxa är i kristna termer?

#16 Ville bara påpeka att jag tyckte om det du skrev både i denna tråden och i tråden "vad en häxa egentligen är" och jag vill gärna framöver fortsätta läsa dina inlägg här på Hif. Hoppas bara du inte tog illa upp när jag tog ett av dina inlägg som exempel när jag inte förstod vad Ganna menade. Om du tog illa upp så ber jag om ursäkt.

#23 För att det är den akademiska definitionen och det är en korrekt beskrivning av häxbegreppet om man har förståelse för, samt kan se bortom, att de som ursprungligen beskrev häxorna de jagade utifrån ett kristet perspektiv.

#24 Glad att du har tålamod med mig (hoppas jag iaf att du har). Blir så glad att jag får snabba svar.

Varför vill/skulle en häxa vilja ha en kristen definition på sig själv?

Verkar det inte då indirekt att häxan "vill" bli definierad utifrån kristna termer och då inte kan existera utanför/utan kristendommens existens?

#24 glömde en fråga. Du skrev att detta var den akademiska definitionen, var har du hittat den? Jag har inte stött på den förut så jag är nyfiken som vanligt.

Jag håller nog med Alwyn här; vad är det som säger att det endast måste finnas en definition av begreppet häxa?

Som jag ser det är språket något som lever och ständigt förändras beroende på hur vi använder det. När det häxbegrepp definierades som du hänvisar till, Ganna, så var det en etikett som av en förtryckande samhällsstruktur utifrån sattes på personer som aldrig själva kallade sig häxor. En minoritet var kanske "kloka gummor/gubbar" vars utövande i någon mån närmade sig det de anklagades för, men idén om en homogen häxkult kännetecknad av de punkter du räknar upp bygger såvitt jag vet på en utifrån formulerad mytologi snarare än på faktisk praktik. Det är först när vi närmar oss 1900-talet som folk börjar kalla sig själva för häxor. De som använder beteckningen då varierar en hel del i inriktning, från personer som försöker återskapa den föreställning om häxan som du ansluter dig till, till nyhedniska förgreningar som Wicca, och mer ceremonialmagiska ockultister. Jag har svårt att se varför en av dessa gruppers definition av begreppet skulle vara mer relevant än någon annans, och jag har svårt att tro att någon av dem utgör fortsättningen på en obruten praktik som överlevt sedan häxprocessernas tid.

Jag är själv wiccan, och kallar mig inte häxa, men beteckningen wiccan har genomgått en liknande utveckling. Ett ord som ursprungligen betecknade en strikt initiatorisk mysterietradition innefattar numera alla möjliga former av utövande, både i grupp och solitärt, varav stora delar känns ganska främmande i jämförelse med vad jag själv gör, som mer traditionell covenwiccan. Som jag ser det är det betydligt enklare för mig, i denna situation, att förtydliga mitt eget utövande som exempelvis "traditionell initiatorisk Wicca", snarare än att beklaga mig över att alla andra borde kalla sig något annat, eftersom de enda "riktiga" wiccanerna är det fåtal jag själv tillhör. Jag inser att begreppet utvidgats, och anpassar mig därefter.

Som jag ser det känns det alltså betydligt mer fruktbart att titta på hur folk faktiskt använder ordet häxa idag, och justera sin egen användning för att förtydliga vad man själv gör, än att beklaga sig över att alla utom en försvinnande liten minoritet har missuppfattat vad ordet egentligen betyder. Att försöka "bevara språket" som det är och antas alltid ha varit är ett rätt hopplöst projekt, eftersom språket till sin natur är dynamiskt, och formas av praktisk användning snarare än genom statiska ordböcker. Varför är det ett problem att du behöver kalla dig "traditionell häxa" för att folk ska förstå vad du gör, Ganna? Och framför allt, har du egentligen något val? Du befinner dig exempelvis på ett forum där en övervägande majoritet av medlemmarna omfattar en betydligt bredare häxkonstdefinition än din egen. I det här sammanhanget betyder ordet häxa uppenbarligen något annat än din definition. Vore det inte mer konstruktivt att visa på möjligheterna i din egen praktik snarare än att bara upprepa att alla andra har fel?

(Ganna: för säkerhets skull vill jag betona att min ingång här bygger på ett genuint intresse av att klara ut den förvirring jag kan tycka råder kring häxbegreppet, och inte bör tolkas som något sorts personligt angrepp på din egen inställning. Men med tanke på hur dina egna inlägg brukar se ut gissar jag att du inte är alltför lättstött. ;) )

Onn jag håller helt med dig. Oftast kallar jag mig inte häxa rakt ut, även om jag känner ett starkt band till begreppet och inte kan förklara varför. Det är som en känsla i kroppen som inte kommer ut rätt om jag ska förklara. Andra kallar mig häxa ibland, när jag gör saker som de inte kan förklara, och jag kan då hålla med.

Om de frågar om jag är svart eller vit häxa brukar jag skratta och säga inget av det, men kanske grön då eftersom jag har nära band till naturen, och skulle känna att "naturhäxa" stämde ganska bra på mig. Häxa använder jag antagligen för att det inte finns ett annat begrepp som känns rätt. Det finns inga ord som beskriver vad jag är och vad jag gör.

Jag har inte glömt att svara, men jag har däremot fullt upp med att förbereda mitt deltagande i Historiska Muséets midvintermarknad i helgen. Jag återkommer efter helgen med svar. :)

Ang. den akademiska definitionen så är den väl baserad på just de fåtal skrifter och liknande man funnit som i stort sett alla beskrivit ungefär samma saker. Å ena sidan skulle man kunna se detta som ett bevis, å andra sidan så använde man sig av väldigt grym tortyr och ställde mest troligt väldigt ledande frågor för att få fram ett erkännande.

Dom hade ju inte direkt mentaliteten att man var "oskyldig" när dom tog in en. Mest troligt erkände eller dog alla som togs in.

Sen så enligt kristendomen, var ju allt som inte var kristet, ondska. Med andra ord en vänligt sinnad djurande eller liknande, är en djävulens varelse.

Att alltså ha sex med tex näcken är alltså ungefär som att ha sex med djävulen. Intressant nog så har djävulen och näcken väldigt många liknande drag.

När det gäller en akademisk definition så finns det lika många som det finns akademiker som forskar i ämnet.. Det beror ju helt på i vilken kontext man använder sig av ordet och utifrån vilket intresse man forskar i det.

Bara man forskar i häxbränningarna så finns det ju flera olika definitioner, om man utgår från ett kristet perspektiv, ett folkligt perspektiv, vilken ort, land eller världsdel kommer ens material ifrån och så vidare.

Att söka efter en enda definition utifrån alla perspektiv ser jag som tämligen lönlöst.

Nu ska vi se…

#25-26 Häxor existerade redan innan häxprocesserna, här får man skilja på definitionen och de den definierar.

Definition: det är främst i de tyska källorna man finner det mer uppstolpat, då under namnet "hexendelikt".
I svenska verk kommer definitionen i löpande text och där är det ju de kända författarna man får gå till: Ankarloo, Henningsen och Östling.

#27 Det grundläggande problemet är att du inte tror att det finns och funnits traditionella häxor, medans jag vet att det gör/gjort det. Det är ett problem vi inte lär ta oss förbi eftersom den sortens bevis du vill ha för det inte går att uppvisa då häxtraditionen är stängd.
Nej, jag har inget val när det gäller användandet av prefixet "traditionell", men ibland råkar jag titta en gång för mycket på min Sisyfossten och tar mig för att rulla den en sväng uppför backen igen, dvs drar diskussionen om häxbegreppet en vända till.
Men när det gäller språkets utveckling så är det ändå så det inte direkt skett en utveckling av betydelsen av "häxa", snarare en "inveckling" där ordet knappt längre bär någon betydelse eftersom vem som helst anser sig kunna använda epitetet för vilken aktivitet som helst.

Nej, lättstött är jag inte, däremot lätt trött nu.

# 31 Definitionen spretar inte om man håller i minne att det är just (det germanska) begreppet "häxa" jag avser, inte "witch", "strega" etc. som, även om de har beröringspunkter, inte är exakt samma begrepp.

Jag slutar rulla stenen för denna gång, dvs jag väljer att inte säga mer i den här tråden.

*Suck* då har man ramlat in på ämnet fast i en annan tråd.. men det här var en rolig diskussion faktiskt.. Hej Ganna… Jag föll för diskussionen angående "akademisk definition". Har läst det här nu, som jag har tolkat det hela, så kallar du dig(ganna) för "Traditionell häxa". Och diskutera vad en häxa är, det tror jag vi alla kan hålla med om att man kan diskutera till leda… så just nu går jag inte in i den diskussionen med er… men jag kan säga er att jag håller med Onn & Alwyn i den här tråden,

#32 Men nu till mitt inläggs poäng -  akademisk definition. *gnuggar händerna* det här bli kul, för en som pluggar till magister i historia.. Jag anser att du gör fel (Ganna) som bygger din titel som "traditionell häxa" på så kallade "akademisk definition" (bara en åsikt, men låt mig motivera). för att den infon som finns om häxor , vid häxprocesserna eller tidigare,,, även i närmare år efter häxprocesserna kan man inte lite på.

Jag skulle inte våga att bygga en magisk kunskap på det och ge det som titeln - traditionell häxa. Åtaliga procent, troligen mer än hälften (50%, kanske även 80-90% Finns dock inga siffror på det så är bara teori från min sida) Utav den informationen går inte lite på. Dåliga källor, där författarna/källan har bara skrivit informationen för att säkra sitt egna intressen, eller vågar inte skriva något annat på grund utav att de var rädda för sitt liv.

"Häxornas" problem och utstötthet från samhället började innan själva häxprocesserna.. för gudsskull.. det pågår ju nästan än idag.. visst vi bränns inte på bål meeen.. jag kan säga så här.. tur att kyrkan inte har makt idag.

Prästerna fifflade med information, använde otrovärdiga vittnen, som barn där fantasin var stor för att få folkets med sig mot de så kallade häxor, och dessutom förvrängde vad häxor verkligen var. Häxorna målades ut som mördare m.m. Allt som kunde gå emot kyrkan läror. De ville ha kontroll på de vanliga folket. Och tillika flertalet utav åtalade brukade inte ens trolldom.

Vanligt folk, vissa trodde på prästerna, de gick i deras fälla, folket hade själv den kristna tron och trodde blint på dem som tjänstegjorde inför Gud. Sedan fanns de folk som var rädda för prästernas makt. Och vågade inte ha annan åsikt än Prästerna, annars skulle de också riskera klassas som häxor och gå döden till mötes.

All den akademiska kunskap och ord i ärendet som finns byggs på det som finns skriver. Journaler, Dagböcker, domböcker m.m, Dessa källor används för forskning,, för det är det ända som finns för historiker att använda. Med andra ord, vi vet inte vad en häxa på den tiden VERKLIGEN var, för troligen var det ytters få som verkligen förde sådana, äkta document. Dels för att de skulle inte våga riskera att någon skulle skulle få syn på dessa document som avslöjade att de var häxor.. inkl. tillika att många utav innevånare besatt skrivsvårigheter… orsakerna är många.

Visst Ganna du kan använda "traditionell häxa" som din titel, eller vad du vill kalla det för… men kom inte och säg att det är så den äkta häxan är…med med hänvisan till de akademiska… TACK:

#32 Jag är lite förbryllad. Du ser då inget problem i att definitionen förutsätter kristendommen och att häxa blir odefinerbart om man inte vill beskriva det i kristna termer? Varför vill du ens ha en kristen definition på en häxa? Då blir (indirekt) häxa beroende av kristendommen och borde inte en häxa kunna ses oberoende av kristendommen? Varför acceptera en sådan definition som "användes" under häxprocesserna för att utrota häxor? Jag har svårt för din definition pga att den (indirekt) bygger på kristendommen som hade som "mål" att få bort häxor.

#33 Jag har aldrig sagt att praktiken bygger på definitionen, utan definitionen är det öppna (i meningen inte hemligt) begrepp som närmast beskriver traditionell häxkonst. Traditionen fanns långt innan häxprocesserna drog in över landet.

Diskussionen handlar iofs inte om häxprocesserna i sig, men nog bör du som läser historia på universitetsnivå väl ha bättre ordning på att det i Sverige inte var prästerna som var de främst pådrivande, de manade snarare till återhållsamhet och nåd.

#34 Nej, man blir inte beroende av kristendomen om man lyckas hålla i huvudet att det var utomståendes beskrivning av andras praktik.

Det förtjänar även att sägas igen att de stackare som strök med i häxprocesserna inte var häxor utan de som hade oturen att ha grannar eller t.o.m. familjemedlemmar som utpekade dem som häxor.

#35 nu börjar du igen… ifrågarsätta en personlig riktat ifrågasättning om kompetens…..  Det var bibeln och kyrkan som var orsaken till att häxprocesserna och att häxor miste livet. Om inte kyrkan och prsäters utläror överhuvudtaget inte funnits så skulle inte bibeln används som vapen mot häxorna.

förresten… vem har i den här diskussionen blandat in Svenska präster???? Jag har aldrig sagt och pratat om SVENSKA präster.

#35 Det var du som drog upp att du ansåg dig ha särskild kompetens i historia, då anser jag att man med den utgångspunkten ska ha bättre koll på den epok och företeelse man diskuterar.

Det du tog upp var prästernas direkta inflytande på häxprocesserna, inte kristendomens eventuella större skuld. Visst kan den frågan också diskuteras, men det vore att frångå den tråd du tog upp i #33. Det är lättare att diskutera ett spår i taget.

Lovley97: mitt svar till dig är det här

Enligt min mening så behöver du inte genomgå en invigningsritual. Det vill säga om du inte vill och att du känner att du behöver det för att du själv någonstanns ska känna dig som en häxa.

Enligt min mening så handlar magin mycket om våra känslor och om vi är redo för saker och ting, exempelvis kalla oss för häxa och att bli häxa, är något som kommer till oss och då känns allting rätt, då behöver man inte ha en röst i bakhuvudet som bromsar och säger tänk en gång eller två gånger till.

Så länge du finner ett sätt att arbeta och kalla dig för häxa så finns det inget rätt och fel i hur du ska göra. Så länge det fungerar för dig. Nu måste hitta dig själv i magin. Du kan inte bara gå på andras läror utan att reflektera över dig själv och dina tankar och känslor. Om en häxa har ett arbetssätt eller tänkande, betyder det inte att det är det är den rätta även för dig.

Kanske de orden inte gör det klokare men jag hoppas att det kan ge dig en liten knuff i alla fall till att kunna hjälpa dig.

Inte ens i en språkhistorisk kontext av enbart det svenska ordet häxa så är det den enda akademiska definitionen.

En religionshistoriker numera använder ordet häxa som akademisk definition utifrån den nyreligiosiet som pågår nu och har pågått under senare delen av 1900-talet.

Absolut är det en akademisk definition, den ursprungliga definitionen skulle jag vilja säga, (även om man också använde ordet i nedslående ordalag om kvinnor i allmänhet redan i början av ordets uppkomst). Men det är inte den enda.

#33 Gör det någon skillnad vem som strök med i häxprocesserna? Bara tanken att de gjorde det tycker jag är hemskt. Jag skulle aldrig vilja definiera mig själv utifrån sådanna termer. De utomstående var kristna och enligt mig så känns det som om du hänger upp begreppet häxa för mycket på Kristendommen, till den delen att du inte kommer att kunna göra en definition av en häxa utan att tillförlita dig på kristendommen. Du går genom ett kristet filter för att i slutänden definiera dig själv (tar mig friheten att anta att du anser dig vara häxa) och jag tycker det är lite risky då du indirekt gör dig beroende av Kristendommen istället för att frigöra dig ifrån den. Min åsikt. Om jag kan definera mig själv på ett sätt som gör mig fristående från de som "vill/ville" förtrycka/förlöjliga mig så gör jag hellre det än att annamma deras definition som då i min mening har en underliggande ton som är nervärderande och har ett syfte att vara en pekpinne vad som är fel och förkastligt. Då jag inte anser att det jag tror på är förkastligt eller att jag förtjänas att nervärderas så tycker jag inte att en sådan definition ska ska annamas. Sedan  så spelar det ingen roll om det var häxor eller inte som råkade illa ut under häxprocesserna, det är lika hemskt vilket som.

#40 vänta nu lite… vänta nu lite.. jag har aldrig sagt jag jag tolkar häxorna utav kristendomen.. nu har du läst inlägget galet.. jag tar ju motstånd ifrån den bilden och tolkningen som framstod utav häxorna under exempelvis häxprocesserna. Jag frågar sätter ju bilden utav häxorna under den tiden.. så läs om det inlägget.. det är bara ett litet råd.

Jag skulle gissa att Feary Dawn har refererat till fel inlägg  ;o)

#42 Jag menade inte dig Ackinna. Alwyn har rätt jag har refererat till fel inlägg. Det var #32 det var riktat till. Jag skäms lite nu, var nog lite trött igår. Sorry.

Så mitt förra inlägg var riktat till Ganna.

#42

Oj då men då så då förstår jag… men då förklarar det ju allting.. men fy.. hemskt ledsen… Inte konstigt att inläggen inte stämde… .. jag var ganska förvirrade jag tänkte väl det såg konstigt ut.. hehehe..

Det är lätt hänt att numrena kan bli fel… man får nästan kolla både två och tre gånger så att man kollar på rätt inlägg… jag har varit nära och gjort samma tabbe.

Ganna: Jag blev nyfiken på en sak,.. det står på din presentation.. har funderat på det sedan ett bra tag… men har inte blivit jag har frågat.. alltså det är en seriös fråga.. riktig fråga.

"Witches are born, not made".

 Jag är nyfiken på det.. skulle du kunna berätta om det?

Jag skulle gissa att hon menar så enkelt som att en häxa är häxa redan när man föds…det är inget man blir. Jag håller helt med. Sedan kan man erkänna för sigsjälv att man är det, eller inte. För vissa kan det nog ta lite tid att göra det.

Du tror.. alltså.. i såna fall var det så som jag tolkade vad hon menade…  jag håller nog med Ganna på den punkten.. får se om hon kan bekräfta det sedan när hon kommer in och postar.

#39 Det skulle vara intressant att läsa referenser, särskilt som jag inte vet hur jag ska utläsa "En religionshistoriker numera använder ordet häxa som akademisk definition utifrån den nyreligiosiet som pågår nu och har pågått under senare delen av 1900-talet." dvs menar du en specifik religionshistoriker eller ska det utläsas mer generiskt?

Beroende på vad religionsvetare/-historiker studerar så finns absolut risken att de kommer att använda ett häxbegrepp som det används av den gruppen. Det ska i det fallet bli intressant att se hur stor grupp de tycker sig kunna inlemma under ett alternativt begrepp. Men som sagt, innan jag sett en sådan alternativ användning är det svårt att kommentera den.

#40 Så alltså definierar du dig inte som häxa? Det är en ren undran, det är ju inte alla här inne som kallar sig det.

Jag har inga problem att se bortom det kristna filtret och skilja det jag är och gör från den yttre beskrivningen, men den är behändig när man ska tala med andra - genom att kategorisera och etikettera varandra någorlunda så har man en gemensam grund att utgå ifrån vid en fortsatt dialog.

Får jag en någorlunda komplicerad fråga kommer jag att utforma svaret olika beroende på om det är någon med ingen eller mycket lite kännedom om ämnet, jämför med någon som har mer kunskaper och hur de kategoriserat sig kommer att hjälpa mig avgöra det.

#46-48 Det är precis som Alwyn tolkar det.

#51 okej.. men då så.. det var så enkelt. men då kan jag nog säga.. kloka ord

#50 Häxa enligt din definition? Nej

#53 Nej, kallar du dig häxa över huvud taget?

Jag har alltid sett mig själv som häxa (inte alltid en praktiserande).

Då ordet häxa (från början) var menat att vara ett skällsord, men som under senare år har genomgått en förändring så ser jag inget problem i själva ordet häxa. Tar dock illa vid mig då folk vill gå tillbaka till den förklaringen som bär en negativ klang och menat att vara föringande och förnedrande. Det känns som ett ok och en beskrivning som jag ej vill bära utan strävar att vara fri ifrån.

#55 Jag kan inte förstå varför du vill beteckna dig så om definitionen berör dig på det sättet och du inte kan se praktiken bakom beskrivningen.

#56 Men jag kallar mig inte häxa efter din definition

Tackar för intressanta åsikter lämnar nu tråden

357 Nej, men du kan knappast bortse från den.