Häxor iFokus

Häxor

Etikett: allmänt
Läst 4370 ggr
Bappho
0

En gåva eller en profession

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Förr i tiden så ansågs folkmagiker ha fått sin gåva från ovan eller slutit en pakt med djävulen t ex. Idag anser de flesta att det är något man kan lära sig. Så vad anser ni, och varför?

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Ganna
0
#1

Till största delen en gåva.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

hexsan
0
#2

Hrm, en svår och intressant fråga!

Det kan vara lite av båda delarna. De flesta yrken har en rent "hantverksmässig" sida men även en "mästerlig" sida.

Jag tror att man kan lära sej många olika saker, så att man på ett sätt kan utföra en hel del "matnyttigt". Man kan lära sej om örters sätt att fungera, vilka stenar/kristaller som är bra, läsa kortens betydelser. Detta tror jag att de flesta kan lära sej. Man kan alltid försöka hjälpa till med olika sorters läkning, då denna i viss mån är avhängig av mottagaren. Det finns mycket som uppstår i mötet mellan människor som är "häxigt".

Men sen går det inte att komma ifrån att en del människor har förmågor som sträcker sej utöver det vanliga. Jag tror att det finns virtuoser även bland häxor, och de har talang. Sen är det lite olika sorters talanger som en häxa kan använda sej av. Det finns de som kan "bemästra" sin omgivning och på så sätt skapa både mycket gott och mycket ont. Det finns häxor vars händer ger läkning, eller vars händer skrämmer.

För mej känns det som att den viktigaste egenskapen hos en "bra" häxa är förmågan att absorbera och sortera. Att kunna lyssna inåt och utåt, men också bakåt och framåt. Att kunna sortera bort alla onödiga förvirrande ord som människor säger, för att i stället se/höra det som verkligen är väsentligt.

Kanske är det så att det är en gåva. Men i så fall tänker jag att nästan alla har gåvan, men väldigt få vågar/vill/kan använda den. Det är dock så att användandet av sina förmågor inte alltid är det bekvämaste förhållningssättet varken för en själv eller för ens omgivning. Man måste vara modig för att vara häxa!

[trumman]
0
#3

Enig med #1.

Man blev upplärd förr i tiden också; på vissa ställen kunde man till ocvh med köpa sig till kunskap och andar.

Det är väl med detta som med allt annat. Alla kan lära sig spela piano, men det är bara de som fått gåvan som blir verkliga mästare.

skogsbergs-anna
0
#4

Bra fråga! Jag tror det beror på. Kunskapen om örter kan man läsa och öva sig till men att se in i framtiden är nog medfött och om alla är födda med den gåvan eller ej kan man också diskutera. Kanske är det så att en del glömmer hur man gör när de växer upp och andra bejakar den förmågan hela livet….

Gör hellre fel än inget alls.

silverhuldra
0
#5

Jag får nog hålla med alla föregående talare. Vissa delar kan man säkert träna upp och lära sig via böcker och framförallt från att ha varit i lära.. medans andra delar måste man ha fått gåvan för det.  Jag själv skulle säkert kunna lära mig tarot kortens "betydelse" men jag skulle aldrig kunna läsa dom på riktig och spå ur dom - jag har helt enkelt inte den gåvan med mig.

Mvh. Silverhuldra

Bappho
0
#6

Enligt vissa gamla traditioner så kunde gåvan ges från en person till en annan.

Jag minns att en "klok gubbe" berättade för mig att han fick sin gåva (plus diverse svartkonstböcker) av en "klok kvinna" som hade gått vidare (dött).

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Sebastian
0
#7

Klart man kan lära sig. Men man kommer aldrig kunna använda det man lärt sig om inte "gåvan" finns där.

skogsbergs-anna
0
#8

Och även om man har gåvan måste man lära sig hur man använder den.

Gör hellre fel än inget alls.

silverhuldra
0
#9

mm, det har du rätt i skogsbergs Glad

Mvh. Silverhuldra

[trumman]
0
#10

#8 Japp, eller bli (mer eller mindre ofrivilligt) upplärd i den.

Trollkvinna
0
#11

Jag menar att det är en gåva, men denna måste vidareförädlas och tränas upp för att ha något värde och funktion. Att ha en lärare eller en mentor tror jag är en viktig del för att ens kunde praktisera  och använda sina gåvor på ett meningsfylld sätt.Speciellt om man skall arbeta för och med människor/ djur proffesionellt.

Undervägs tror jag man upptäcker att man har lättare för att göra några saker medans något annan kan vara svårare att bemästra.

Förut var det ofta så att folk gick till olika kloka för att dessa hade sina specialiteer Till ex så var kanske" Gamla Asta"  bra på att stämma blod och skåda i framtiden, medan "Kloka Knut" var bra på kärleksbevärjelser och jakttalismaner.

pagan369
0
#12

Vad menar ni med att föddas med ”gåvan”. Man kan under inga omständigheter föddas med en egenskap om man ej har utövat detta(denna syssla) under en tidigare reinkarnation. Det ”styrande rådet” sitter ej och fördelar ut ”gåvor” utan man anskaffar dem under inlärning. Man kan således ärva genetiska fel efter sin föräldrar inget annat, alltså så gör man något för att få något

Trollkvinna
0
#13

#12  Det där låt veldigt påståligt och som ett hopkok av tibetansk buddhism och freudiansk darwinism;-) hehe Kanske det räcker med att hålla sig inför ramen att alla föds med olika förmågor och tallanger?

En "gåva" är kanske ett talesätt som har blivit använd just som att något som har en sorts gåva från någon " högre makt" … att vara begåvad. Jag tolkar det hällre som att några människor föds med flera slussar öppna till den dolda världens makter.

*snip*

Inom olika kulturer finns det olika "tecken" på om man har "gåvan" eller har ett speciellt öde framför sig. Det kan vara att man föds med segerhuva/ segerskjorta. Föds som ensam tvilling, dvs att en av tvillingarna dör i moderlivet eller vid förlossningen. Att man är "den sjunde sonen av den sjuende sonen" mm. Och många andra tecken och märken…

Sebastian
0
#14

Jag använde ordet gåva i brist på bättre ord. Därav "-tecknen.

CherryLenore
0
#15

Jag tror att alla föds med en förmåga som man genom livet kan vara olika öppen inför. De lite mer hardcore grejerna som att kunna se in i framtiden och medialitet tror jag är gåvor, sen hur man förvaltar dem är ju upp till en själv.

lightseeker
0
#16

att vara hundra procent säker i livet, är väl dåraktigt, att ha rätt till att ändra sig, om man får nya kunskap, tycker jag är det rätta.

Just nu anser jag att: vissa har starkare anlag redan från start, men att vi alla behöver lärare, här i livet, för att utvecklas vidare.

Synd att så mycket av den gamla kunskapen, har fallit i glömska. Vi bör uppskatta de äldre med kunskap och lyssna till vad de har att berätta.

[trumman]
0
#17

#12 LOL, det styrande rådet? :)

Jaha du, och vilka är det då?

spindelfot
0
#18

Jag tror att det är något som går i arv, genom släkt eller genom personer - Det finns ju vittnesmål om människor som ärvt sin trollkraft via andra som vill gå vidare.

Jag tror att de flesta människor skulle kunna vara betydligt mer 'mediala' eller vad man säger, än vad folk är idag. Den vanliga människan kniper ihop alla ögon så stenhårt, att det inte är konstigt om sensation uppstår då hon en morgon råkar kisa istället. Alla människor är definitivt kapabla till att vara med om något övernaturligt, eller få ögonblick av framtidssyn, insikter eller liknande. Jag tror inte att människor är så himla olika.

Däremot, trolldom som påverkar och märks, som ändrar väven omkring oss, den krävs det annan kraft än öppna ögon för, och den trollkraften bör brinna i kroppen (ibland som tändsticka, ibland som majbrasa, men alltid där) det är en annan eld än den som ger oss livet. Trollkraft och klarsyn är inte samma sak, anser jag. Den brinner i kroppen sedan födseln, ärvd av någon annan du är släkt med, eller så får du den senare på ungefär samma sätt.

Ang pakt med onda makter - så tycker jag det låter som ett typiskt gåvoförhållande. Tanten som vill ge dig slagrutekraften kanske är just den onda makten, som skickar dig kraften vidare.

#11 Det känner jag igen bra, jag läste en bok av Jörgen I om Noiden idag och hur trolldomskulturen florerar i norr - och där stod just det att många olika gåvor finns hos olika personer, men att de oftast bara gjorde just en specialitet.(och det känner jag igen från egna erfarenheter av vad jag hört av folk också) Någonting som jag undrade över när jag läste det, är ifall dessa människor som är hur bra som helst på att stämma blod kanske även skulle vara rätt bra på att gå med slagruta, bara det att de inte prövat, kanske inte varit intresserade. Många ser inte sin 'trollkraft-specialitet' som någonting mystiskt, utan mer som en del av vardagen, att stämma blod över ett sår är lika trivialt som att koka vatten, för de har gjort det så länge (och vill kanske inte gärna förknippas med trolldom) Men kanske är dessa människor ändå latenta 'talanger' ;)

spindelfot, medarbetare på Druid & Shaman och Häxor ifokus

Jinaum
0
#19

I min släkt tror man på att "gåvan" hoppar var tredje generation. För det tycks också så när man kollar på vår släktforskning och de som levat lite mer i vår tid så att säga.

Men jag tror väl att man har en talang, fallenhet för visa saker. Visa saker kan man lära. Men för att bli bra på det eller "riktigt bra" måste man ju ha talang för det.