Ytterligare en rolig fråga att fundera över. Mitt spontana svar är att jag använder alla sätt som fungerar.

Jag brukar pladdra på till alla mina "högre hjälpare, eller vad jag nu ska komma på för bra sammanfattningsord". Därmed förutsätter jag att de har öron, förstår svenska och har gott om tid samt bra tålamod. Ibland läser de mina tankar, vilket jag inte vet om det är bra eller dåligt, men det händer.

Deras sätt att svara mej är flera. Enklast för mej är oftast att be om svar genom kort, stenar eller annat dylikt. Men det händer att svaren kommer i drömmar, genom andra människor eller djur. Ibland kommer också svar genom rena absurditeter/otroligheter eller hur man nu ska säga. Det som händer kan inte vara nåt annat än ett budskap.

Oftast brukar deras svar få mej att rysa, gråta och/eller skratta. Det är sällan jag förhåller mej sval till vad de har att berätta.

Ett typiskt exempel från arbete med mej själv kan vara att de berättar att det vore en bra idé att fundera över varför jag släpper iväg makten över mitt eget liv. Dagen efter säger en person att jag har mycket makt på min arbetsplats. Kanske stämmer informellt, vilket jag inte funderat på, däremot har jag ingen formell makt. Jag får också veta att jag är ett stöd för många på jobbet, att jag är den man vänder sej till. Senare tas jag för en politker vid ett möte för att min klädsel och kroppsspråk talade så… (Usch, det här lät skrytigt, men bortse från det, jag ville bara ge ett bra exempel.)

För mej är den sortens vardagliga enkla kontakt mycket viktig. Visst skulle det väl vara intressant att få en uppenbarelse och vara med om en stor händelse, men att vara häxa är för mej så synonymt med att stå i samklang med allt, och då måste man verkligen befinna sej på en vardagsnivå. Sen kan man ju givetvis ha fest tillsammans med högre makter precis lika väl som med sina lekamliga kamrater…

hur jag kommunicerar? bra fråga, får mig att tänka till, hmmm….

Genom att hålla i föremål, eller be att få kontakt med ev. närvarande, så kan jag få bilder eller filmer till mig, även höra och känna i kroppen vad anden vill förmedla.

Jag har även provat att djupavslappna för att ta mig till "mötesplatser/världar" för mina vägledare, som då visar sig och gör sig hörda med meddelanden, även rest i fågelgestalt för att stämma möten med er andra vid fullmånar.

Som barn fick jag väldigt starka visioner och vägledningar via drömmar, jag drömde så starkt i perioder så att jag var helt utmattad när jag vaknade.

Den perioden lärde mig att skilja på drömmar och drömmar med ett budskap.

Mina utesittningar har aldrig blivit särskilt långvariga, jag har omedelbart fått svar när jag har frågat, men skulle gärna vilja prova en längre utesittning, i sällskap, vid tillfälle.

Trumning däremot, verkar att vara någonting som fångar mig och hela mitt inre, då far jag iväg helt okontrollerat, inte att rekommendera, ge mig gärna tips om vad det är som inträffar då, för jag har ingen aning själv.

Småfolket, trädandarna, mfl. naturenergier, finns ju alltid där, mer eller mindre starkt vid olika platser och perioder, vid möten med dem, så känner jag en stor tacksamhet, för de har alltid gett mig så starka läxor kring respekt bla. och bemötande.

Då "gör" jag ingenting, mer än att förvånas över att jag kan fysiskt känna, höra och se deras närvaro så starkt, det har inte jag "gjort" någonting för att förtjäna, de finns ju alltid där för alla att se och kommunicera med, tror jag i alla fall, eller….är det bara "vissa" som uppfattar dom, tror ni?