Fråga!!
Jag har väl alltid kännt mig annorlunda än andra.Hur kan jag inte beskriva men nåt är det.Det som hände var att för några år sen var jag ute med några arbetskamrater och när vi satt där vid vårat bord så känner jag plötsligt att någon i lokalen stirrar på mig så jag vänder mig om och där sitter en tjej vid ett annat bord och stirrar på mig.Sen kommer hon fram och frågar om jag är Häxa..jag skrattar och tycker att det är en märklig fråga men hon sa att hon kännde det?Märkligt ..vad betyder det???Senare och detta var nåt år efter så skulle jag tvätta i tvättstugan och jag detta var en sån där tvättstuga där man tvättar samtidigt ihop med nån annan (4 maskiner alltså)När jag kommer in i tvättstugan så är det två tjejer därinne som håller på med sin tvätt och när jag stiger in så känner jag ett fruktansvärt obehag..jag blev illamående och bara kände att jag ville ut därifrån,det var till och med så att håret reste sig på armarna,hela tiden när jag var där så stirrade den ena tjejen på mig hela tiden..har aldrig kännt sånt obehag förr..raffsade ihop min tvätt och stack därifrån…funderade mycket på varför jag upplevde det så obehagligt därinne???Undrar vad allt dehär betyder???
Önskar er alla en fin söndag!!
Hej!
Jag har också alltid känt mig annorlunda, nu förtiden vet jag att det beror på att jag är känslig för sinnesstämningar och agerar efter denna stämning. Men jag har aldrig råkat ut för att någon har frågat mig om jag är häxa, men däremot har jag upplevt det obehag som du beskriver. Det var inte trevligt kan jag ju säga, men jag har en teori om detta.
Kanske har man mött den andra"själen" förr. Man var kanske ovänner eller vänner, något hade kanske hänt. Eller så kände du att hon inte tyckte om dig …
Jag råkade ut för detta när jag satt på en buss, jag fick motstå impulsen att trycka på knappen och rusa ut mitt i skogen 
och stå där mitt i urskogen utan att komma hem.
tror du att det kan vara så att om man har (gåvan) eller hur jag ska uttrycka mig och möter nån annan med det känner det..att man liksom dras till såna människor att man känner samhörighet?Saken var den att dom två kvinnorna i tvättstugan fick jag reda på senare utövade svart magi och sånt det kanske var det jag kännde,ondska och inget annat…?
Om de här tjejerna utövade mindre vänlig magi så känner ma nav det.
Kraftanvändare (som jag använder för at tbunta ihopa alla häxor, schamaner, wiccans etc dvs alla som använder sig av magi i någon form) dras till varandra, oavsett om de tycker om varandra elelr ej.
Jag mötte en gång en mörkermagiker, och fick en flashback en sinnesbild av ett tidigare liv där jag stod på bålet och han stod i inkvisitionens elelr iaf kyrkans klädnad och sänkte facklan till virket. Därför tyckte jag så urbota illa om den mannen i detta livet. Det obehagliga var att han tittade på mig med samma blick och sa "Det är du." jag tvang mig den gången att tala samman med honom och få det hela bekräftat.
Ibland stöter man på människor som antingen välver in en i sin närvaro elelr stöter bort en, elelr en del som helt enkelt leachar/suger eneergi från en.
Yesterday starts tomorrow, tomorrow starts today.
Today is a gift, that's why we call it the present.
Ja, det kan det nog absolut har varit att du kände av deras svarta magi och deras ondska!
Starta ny diskussion