Jag börjar väl själv då (för att föregå med gott exempel )

Jag heter Matilda, är 19år och bor i linköping.
Jag anser mig själv vara en "drömmare", eftersom att jag enda sedan jag var liten har drömt saker som senare har slagit in. Vid flertalet gånger har jag även råkat säga saker som jag omöjligt skulle kunnat veta om. T.ex min farmor har suttit och pratat och kommer inte ihåg något som hände när hon var liten och helt plöstligt slinker det bara ur mig några ord som jag inte ens tänkt säga, och det stämmer alltid när det blir så där. Har även sagt saker rakt ut i tomma luften som sedan inom 1v har slagit in. t.ex jag sa i nian att "hon kommer att bryta benet" om en lärare, och en dag senare så fick jag veta att hon hade brutit benet senare den dagen.

Tidigare har jag testat att använda mig utav pendel och "abrakadabra triangeln" (den som finns i "häxans handbok" av Kithara). Jag skulle gärna vilja lära mig att läsa tarotkort och runor, mest för kul, man vill ju endå inte veta allt om framtiden. :)

Jag är en Oxe, dvs ett jordtecken, vilket jag tycker är lite komiskt nu medtanke på att jag älskade att samla på stenar tills jag var 15år. och brukade lägga dem på golvet i en cirkel runt mig medans jag blundade och drog fingrarna över stenarna, (samlar på mig stenar fortfarande ibland, men har slutat med cirkeln). Låter löjligt kanske, men men. Hur som helst, beskrivningen av mitt stjärntecken stämmer in väldigt bra på mig, bortsätt ifrån att jag inte är det minsta  kraftigt byggd som det står att oxar ofta är. Dock är jag envis, lat och konstnärlig. och så älskar jag djur så klart. (har tre råttor, två katter och en iller.)

Jag anser mig själv vara en vildhäxa , dvs jag följer inga direkta linjer, utan jag går den väg som känns rätt för mig.

Bra Tiiia, du får en tiiia av mig, men det blev en femma. hehe

Jag är en tjej på 24 bast som länge varit intresserad av det övernaturliga. Häxa har jag väl "kallat" mig i 2-3 år nu och kunde säkert pyssla mer med energiarbete än jag tar mig tid till nu. Men jag planerar att ta tag i det snart och utveckla mina mediala sidor. Jag studerar till biolog för att kunna hjälpa djur och natur i framtiden eftersom människan förstör så mkt. Jag tycker att energier och andar mm är fullkomligt naturligt och inget som strider mot biologin.  För övrigt är jag djur-galen och har nu två katter och en iller som äger mig :o)

Mitt häxnamn är Alanya och här e jag på bild!

Jag heter Lina (men det är itne hela mitt namn), håller jsut nu på att flytta. Har vart intresserad av det hinsides de senaste 12-13 åren sedan ajg var väldans liten… är snart 22 år gammal.

Har kalalt mig häxa, satanist, wiccan, men idag är jag anhängare av den gamla seden…. Sådana som ajg minns den. Har ahft flertalet tidgare liv, bla bränts på bål, drivit/jobbat på bordell, vart mångbarnsmamma i adelsfamilj mm.

Kan heala, dock inga reikigrader, sanndrömmer ibland, får förebådan nu och då, kan ibland (väldigt sällan) kommunicera telepatiskt emd bilder, spår i runor.

Är i allmänhet en mycket finurlig kvinna som inte riktigt har hittat sin plats ännu men som är på den rätta vägen i varje fall.

Jag heter Madeleine kallas Mari eller Madde av vänner.
*fördrar Mari*
Är 22 år gammal och bor en bit utanför Stockholm.
har haft mediala och empatiska förmågor sen jag var liten.
Har även haft sanndrömmar till och från under hela min uppväxt.

Just nu övar jag mest på mina förmågor men det förkommer även att jag håller på med Tarot,Drömtydning och pendlar.
Det är heller inte ovanligt att jag håller på med Ouija Boards  eller anden i glaset ibland med.

Jag har även stort intresse för örter,drömfngar med mer  och det paranormala har faschinerat mig väldigt mycket.
Vet inet om man kan kalla mig häxa men jag e väl på go väg till och bli Wicca.

ja e det nått annat ni vill veta så får ni fråga

Mitt namn är Karolina, och jag blir 18 år i Januari. Bor precis vid utkanten av Göteborg. Jag är något av en shaman-häxa. Var väldigt intresserad av Wicca när jag var mindre, och kallade mig efter mycket stunderande, häxa. Men detta endast under en period på två år. Inte föräns nu på senaste tiden som jag öppnat ögonen för det här igen. Dock är jag ingen wiccan. Jag känner inte till några speciella förmågor som jg kan bära på. Men däremot en otrolig känsla, om vad som kan och kommer hända inom en snar framtid. Kanske något som bör utvecklas i framtiden?

Jag heter då Rita, är födt i november 1975, och jag är Kaeh A'hnist. Ungefär hela livet har jag letat äfter vad jag är. Jag kunne inte kjänna mig helt igjen med wicca. inget fel på Wicca, för all del tro inte jag tänker illa om dom, men vissa saker kjäntes helt fel och absolut inte mig utan att jag skall gå mer inn på det. Vill ju inte förolämpa någon det är inte min intention :) Jag kjände mig mer igjen innom pagan men även det fattade nåt. Jag sökte mig gjennom kristendom, katolisme, hinduisme, buddisme och you name it. Sen träffade jag min mann och upptäckte att det jag sökte va Kaeh A'hn. Nu är jag hemma. Jag är då gift med min Demon, och har mina två katter och min häst. Vi planerar även barn. Jag har ett enormt interesse för mycket i världen och kallar mig en tiondedels allvitare.. jag kan bittelitegrann om väldig mycket olika, och kan mycket om några fåtalls ämner :)
Mina egna ävner.. jag vet inte om jag kan sätta fingret på nåt. Jag har lyckats ta bort smärtor, utan att jag kan säga jag kan kontrollera det. Några gonger bara vet och ser jag saker. Jag kjänner av/ser/hörer andar från tid til annan. Jag har en stärk magkjänsla, en Gem, som hjälper mig i mina beslut..

Har ni fråger kan ni PM a mig :)

Jag heter Sanna, är 29 år, och har tre små flickor tillsammans med min make. bor i Marks kommun mitt i skogen i ett gammalt soldattorp från tidigt 1700tal. Mer om mig finns att läsa i min presentation.

Jag vet inte riktigt vad jag kan ännu, men jag kan föra över energier från mig till någon annan som behöver det. Jag säger hellre "här ute i rymden" än "där ute i rymden"  Tillhör inte något "häxförening" utan  jag är helt och hållet självständig och trivs bra att ha mina egna ritualer för mig själv. En solitär vildhäxa, om någon frågar.

Ja kan ju ej kalla mig häxa men jag heter John-Anders och bor med min familj i varberg . 32år och uppvuxen med det övernaturliga

ja va har jag ej vart med om ju :)

jag har förmågor som jag ej blivit riktigt klok på ju:)

de kommer och går som de vill :)

jag har stora kunskaper med mig ifrån andra liv.

svårt att förklara på ett enkelt sätt

jag kan ta bort det onda på människor vet ej hur det funkar men det gör det:) ler

det är specielt min vänstra hand :)

sedan så kommer det ideer och tal igenom mig :)

låter som värsta dravlet men så är det

jag är nått konstigt medium

jag anylyserar mig själv hela tiden och försöker förstå saker om mig :) ler

 uppvuxen med potergist fenomen

har alltid nåra gengånare runt mig

de kommer och går :)

på gott och ont

ibland är det riktigt aktivt runt mig ibland mindre

nått skummt med mig är när jag sitter i en diskussion så kommer lixom saker till mig lite som auto snack

kan var skit skumma saker som ej har med saken att göra:)

ler

det roliga är att det är väldigt aktivt i hemmet när min flickvän är upprörd :

:)

saker som flygit ner och så

men jag har sagt till att det är jag som bestämmer här hemma så det börjar bli orndning i hemmet på ande fronten

:)

jag har sagt det är okey att de är här men de ska lunga sig

de vakar över mina barn bra att veta

:)

jag kommer att få leva med det:)

nån som vill veta mer skriv en rad :)  

till john-a.a@live.com

lite om mig och annat:) ler

Jag heter Marita och tycker inte om att åldersbestämma varken mig själv eller andra. Set var och en som person istället. Med alla des fel och brister.

Var tidigt intresserad av det ockulta, kallar mig numer för häxa men har mina egna ritualer. Tar det som är bra för mig och lämnar det som inte känns bra.

Har haft fullt upp med att lära mig om mig själv tills jag blev 30 ung. Hade en livskris, inte 30-års kris. Det var så mycket mer.

Började förstå att jag har gåvor, men har inte lärt mig än hur jag ska hantera dem. Trodde i yngre år att jag var konstig, men det var inte jag som var konstig utan jag försod inte att jag bär på så mycket från tidigare liv. Både lärdomar och läxor i nuvarande liv.

Ser ibland andar, föraningar. Drömmer sanndrömmar, ibland kommer det kommentarer till vissa personer som jag inte har en aning om varför jag säger.

Får vakta min tunga ibland, för det jag önskar händer, och ibland får man mer än man egentligen vill ha. .

Lite av mina gåvor och mitt liv.

Vad ni är vackra allihopa, det är ju så man inte vågar skicka in ett foto på sig själv.

Jag är en riktig häxa, jag, fet , ful och skrämmande! Så akta er så jag inte lockar in er i pepparkakshuset nu till jul!

Skämt åsido, men det var faktiskt en kille som hade sett mina förmågor och sa till sin tjejkompis när han pekade på mig "det är en riktig häxa det". Tjejkompisen kände mig sedan Komvux och hon blev förbannad , men hon visste inte mina förmågor.Så hon hade försvarat mitt utseende!

Det tyckte jag var rätt kul!

Jätte kul att läsa om alla som har skrivit Så jag hoppas att det kommer ännu fler som vill dela med sig lite om sig själva

#10 du lyder vacker!

#12 Tack, det var gulligt sagt!

Hejsan!

Marie är namnet, och det var jag som tyckte att det fattades något på iFokus och bad om att få öppna den här sajten.  Jag är 35 år, har en sambo och två söner och lite olika djur, bl a så föder jag upp Belgisk jätte, världens största kaninras.

Kallar jag mig häxa? Ja i de rätta sammanhangen, men det är inget jag brukar gå omkring och skylta med till vardags. Visst brukar det dingla ett och annat pentagram på mig och jag gömmer inte undan kvasten om jag får besök, men för de flesta jag känner är jag nog inte häxan Iram utan morsan/kompisen/arbetskamraten/svärdottern/grannen (osv) Marie.

Min tro är min sak, men jag sticker inte under stol med någonting och om folk frågar så får de veta!

Jag har varit intresserad av det mystiska så långt tillbaka jag kan minnas. Den här tron och livsstilen faller sig helt naturligt för mig, jag kan inte tänka mig något annat.

Jag är medlem i en liten häxgrupp, och vi brukar försöka träffas några gånger per år men vi önskar alla att vi kunde ses oftare. Tyvärr är det en bit att åka och vi har alla rätt fullproppade liv, men man gör så gott man kan. Jag har iallafall lärt míg massor av dessa kloka tjejer!

Annars får man försöka leva sitt häxliv som solitär så gott det går. Att läsa, skriva, meditera, pyssla och vara kreativ, arbeta och odla i trädgården, vara i naturen och leta örter och amuletter…Det finns mycket att göra ändå de stunder man får tid.

Just nu längtar jag efter att jag får komma igång med min nya örtagård, men det blir ju till våren. Tills dess får man planera och drömma.

Skriv flera! :)

Hmmm , vad är jag för sorts häxa….det lutar nog åt ingen sort alls bara är häxa liksom.

Häxans konstart, ett sätt att leva, andas, vara inget jag gör vissa dagar eller tidpunkter, häxkraft är den energi i mig som får mig att ticka…..leva i både ljus och skugga.

Jag är visserligen invigd i mitt kall men har ommöblerat mycket i min grundtro, paganen i mig lutar åt nordisk traditioner och jag har lämnat en del av det keltiska/wiccanska bakom mig.

Årshjulet är viktigt och likaså månens faser, men helst mörkermånen och den nya skäran, vid fullmånen njuter jag bara av utan att göra något särskillt.

Jag är medlem i Vitkaförbundet och arbetar aktivt med lite  utav varje inom det paranormala.

I ljus och skugga, Oona

*puttar upp*

jag skriver en liten presentation av mig själv, även om jag inte är häxa, bara otroligt nyfiken på allt :)
jag heter Karoliina, är 20 år, bor i Värnamo, 7 mil från Jönköping ungefär.jag gjorde mig medlem här igår, då jag mest hängt på andra sajter och inte riktigt kikat in här innan.. Mitt intresse började när jag började jobba, och träffade en tjej som var mottaglig för det mesta. Hon berättade massor av saker om mina guider och bitar från mitt tidigare liv och hon pratade även med mina guider på jobbet en dag och förmedlade lite av vad dom ville ha sagt till mig.

jag har inte vad jag vet, några gåvor för nånting, å andra sidan är allt nytt för mig, så kanske hittar jag dom senare..Om jag har några…
så får ni dumma frågor, så får ni dom av mig ! :)

Ja då var det kanske dags för mig att säga någonting,

Jag heter Richard jag är 22 år ung och wiccan och gift med Zudine, Detta med ockultism och annat mystiskt har hängt med mig genom många år faktiskt men har inte haft något utlopp för mina tankar eller funderingar kanske för att mina "föräldrar" varit kristna, Men så träffade jag min fru Zudine och vi började forska lite inom wicca och fann att det var där vi hörde hemma,och det känns faktiskt väldigt bra om man nu får säga så. Jag är ännu inte invigd i något coven eller dyligt utan det är bara jag och min fru. Jag har väl alltid känt att det varit något "fel" med mig, men på senare dagar har jag förstått att det inte är något fel utan det är en möjlighet eller en gåva beror på hur man vill se på det, och det hela började på ett Café i stockholm i sommras där jag eller kanske ska säga vi fick kontakt med 2 stycken andar och sen har det bara fortsatt. Så att jag antar att det är min gåva här i livet.

Annars älskar jag att ta långa promenader genom skogen, bara för att få vara ensam med naturen ibland, att få andas in ny kraft och vishet, Ja detta var väl det om mig.

Blessed be / Rahmes

  Oj, man kan ju göra ett kort svar typ: jag kallar mig häxa och är särskilt intresserad av häxkonstens shamanska arv. Det var den ultrakorta varianten. Men jag ska ta en längre variant också. Läs den ni som orkar och vill…

Häxkonst är för mig något jag lever och konstant skapar. Det är som en unik form av konst, vilket man ju faktiskt ser på själva ordet. Men det är en konst som grundar sig i ett vetande eller "seende" som man också brukar säga. Det är det som finns i ordet "häx". Detta seende är något man fördjupar konstant. Häxkonst handlar aldrig om att vara fix och färdig och sitta där med sina titlar och intyg på att man är klar. Att vara för fokuserad på sina graderingar och invigningar i dittan och dattan, kan tvärtom låsa en på tok för mycket i det yttre linjära medvetandet. Då skapas lätt de typiska obalanserna där man har en oförmåga att se helheten, den enhet naturens inre (det andliga) består av.

Detta med det yttre linjära medvetandet och det inre cykliska medvetandet är något jag brukar ta upp som grundutbildning när folk ska introduceras i Nattskogstemplets Häxkonst, inklusive när man går Nattskogens kurs i häxkonst och magi. (En parentes: Kursen är inte inriktad på just Nattskogstemplets Häxkonst, vill jag påpeka. Vi använder häxpelarna som kommer från Nattskogtemplets häxkonst och som den som skapat kursen använder jag förstås mina sätt att förklara saker. Men kursen är avsedd för att folk ska hitta sin personliga väg inom de magiska konsterna, öppna portar in i det inre medvetandet, stärka sin intention och även de andra häxpelarna. Om kursen kan den som vill läsa mer om här: www.gronadraken.com/magikurs

(se mer om häxpelarna nedan)

Det inre medvetandet är där förmågorna till seende eller vetandet finns. Vetandet bortom de åtskillnader som skapas av människor som bara har sitt fokus i det yttre linjära medvetandet.

Vi kan ta ett enkelt exempel. Detta med årshjulet och firandet av högtiderna är just ett sätt att sätta sig alltmer i samklang med det inre medvetandets cykliska natur. Det finns andra sätt också, så jag menar inte att man måste fira högtiderna på vissa sätt. Det var bara ett exempel på ett sätt att som jag brukar kalla det för "gå in i Konstens källa", det cykliska inre medvetandets natur. Därför är det egentligen detta inre medvetandet som är det främsta och viktigaste "redskapet" för en häxa. Vad man sedan har för redskap och hjälpmedel i form av metoder, ritualer och föremål är sekundärt och bör anpassa efter ens person och särskilda intressen, tycker jag.

Det där seendet jag nämnt, tillhör det inre medvetandets förmågor. Det är ett underbart och evigt äventyr att ägna sig åt. Seendet, det där djupare vetandet, handlar om utforskandet av sambanden i livsväven, hur allt hänger samman. I detta finns även svaret på varför man kan se bortom tid och rum, förnimma närvaron av ickefysiska energiformer, kommunicera även med andra arter osv. Allt är som en enda stor väv av energier på olika nivåer. Urds väv som det kallas i nordisk mytologiJ Att alltmer upptäcka detta är fascinerande. Det finns ett talesätt som säger att ju mer man lär sig, ju mer inser man hur lite man vet. Det man upptäcker i sådan utforskning är när man åtminstone börjar ana och inse att allt är så mycket större, märkligare och mer underbart magiskt än vad någon av oss till fullo vet.

För mig som häxa handlar det om att detta seende, hur man ser sambanden i livsväven, gör att risken minskar att man skapar farlig åtskillnad mellan det andliga och fysiska, mellan ljus och mörker, mellan liv och död, mellan den maskulina och feminina aspekten, mellan den tilltagande och avtagande kraften osv. Detta åtskillnadens synsätt grundlades framförallt i en religion (zoroastrianism) som hittade på att världen i grunden består av kampen mellan en god och ond ande. Jag ser det som en spegling av kampen i deras eget inre, gubbarna som hittade på dessa tokerier. En oförmåga att förena de sidor man har. Oftast är det framförallt instinkt och intuition som hämmas och förvrids.

Sådana egenskaper som man värdesätter och arbetar med att utveckla och värdesätta i traditioner som häxkonsten. Om intuition och instinkt försvagas och blir störda, måste man förlita sig mer och mer på utifrån kommande anvisningar om vad som är rätt och fel. Just därför har man i åtskillnadens ideologier ett stort fokus på yttre regler. Som man långt ifrån alltid följer nödvändigtvis. Däremot blir det viktigt för en del att visa upp för andra att man följer det, att man gör rätt. Vad som sedan rör sig i deras inre kan vara en annan sak. En del är mycket duktiga på att lura sig själva till och medJ! När det inre inte stämmer med det yttre, när åtskillnad skapas i det som hör samman, skulle man kunna säga, då skapas exempelvis sådana  idéer som att världen består av en kamp mellan en god ande (ofta kallad gud; dennes anhang av stödjande andar kallas ofta änglar) och en ond ande (till den store onde anden räknas allt möjligt; ofta är namnet eller beskrivningarna av den onde och hans anhang av stödjande onda änglar, kallade t ex demoner, helt enkelt gamla hedniska gudar och gudinnor. Pan blev Fan, är ett uttryck man kan använda för att sammanfatta det tillvägagångssättet) 

I hedniska mytologier finns ofta de shamanska världsbilderna med olika världar som beskrivs t ex med bilden av ett världsträd. Här i Norden har vi också det; trädet Yggdrasil som består av nio världar insorterade i tre olika; övervärld, mellanvärld och undervärld. Man skulle kunna säga att övervärlden har en ljusare karaktär och undervärlden mörkare. I häxans världsbild är faktiskt inte övervärlden god och undervärlden ond (eller vice versa!) Det handlar om olika energier som bägge behövs för helheten; som utgör helheten snarare.

Men när kristna missionärer skull komma och omvända de nordiska hedningarna, och mötte denna världsbild såg de undervärlden som en ond värld. Mörkare undervärlden måste enligt det tänkandet vara den onda världen och den ljusa övervärlden måste den goda. Dessa idéer har sedan spridits något helt otroligt i allehanda former! Det lättaste sättet att sprida sådana idéer är genom att se till att stänga av portarna in till det inre. Att skrämma och varna för det inre medvetandets förmågor. Många, t ex inom spiritismen, började därför använda samma bildspråk (mörkt=ont, ljust=gott) för att göra sig förstådda i en värld som var mer eller mindre hysteriskt uppskrämd av åtskillnadens idéer. Mediumskap (redan då förväxlat med häxkonst) var faktiskt olagligt och straffbart ända fram till 1950-talet i England! Inte konstigt att man genom att använda det utbredda språkbruket, försökte visa omvärlden att man minsann inte dyrkade det onda. Ord är oerhört laddade redskap, vilket man också bör lära sig som seriös häxa, anser jag. Jag är mycket bestämd på just den punkten att det är ett förlegat, hämmande och farligt språkbruk den där gamla unkna ljus/mörk moraliserande polariseringen. Dock kommer det förstås att ta lång, lång tid att göra sig av med det. Hoppas vi har lyckats göra oss av med det innan vi förstört hela planeten totalt, innan vi helt tagit död på Moder Jord och därmed oss själva (för att häva ur mig en i somligas öron något provocerande tanke, men som den med magiska kunskaper faktiskt bör kunna se relevansen  i.) 

Årtusenden av fokusering på och önskan om värme och ljus har faktiskt manifesterats på den fysiska nivån nu! Är vi människor nöjda och belåtna nu då när den tilltagande kraften, den ljusa, varma kraften ökar i sin extrema obalans? Vår okunskap har fått den att växa. Global uppvärmning, ozonskiktet som förstörs, vilket är till för att skydda mot skadligt ljus. Skogarna som skyddar det livgivande vattnet mot solljuset huggs ner osv. Industrin och mänsklig teknologi bygger fortfarande  på den tilltagande uppvärmande kraften, något som t ex Victor Schauberger, "vattentrollkarlen" varnade för redan på sin tid. Vi har hyllat den ljusa kraften och demoniserat den mörka och tror att det inte har något med den fysiska nivån att göra. Vi (när jag säger "vi" menar jag arten människa) har trott att fysiskt ljus är en sak och andligt en helt annan. Men vad har vi då därmed anammat? Jo en Åtskillnadens ideologi där fysiskt och andligt är strikt åtskilt och inte alls olika aspekter av samma verklighet. I enhetstänkandet är det det Gudomliga som manifesterar sig i det fysiska. Jorden och alla varelser är Gudinnans kropp, skulle man kunna säga. Det är ETT. Allt är besjälat. Andligt och fysiskt är bara olika energinivåer det rör sig om.

"Be careful what you wish for" var det någon som sa…Tänkvärt.

Sådana idéer om åtskillnad har uppenbarligen hjärntvättat människor under mycket lång tid. För mig som häxa uppstår så kallad ondska snarare av själva åtskillnaden… Häxans världsbild är inte uppstyckad, linjär och skapar åtskillnad i det som hör samman. Istället ser man som häxa det cykliska. Ju mer man utforskar detta, då menar jag inte bara i ord och tanke, utan via diverse metoder och framförallt genom att leva på ett sätt som återför en till samklang med naturens cykliska själ, så behöver man inte hålla på så där och stycka upp det som hör samman. Man kommer alltmer att upptäcka att det är en ytlig och falsk världsbild!  Man upptäcker att det är ett teoretiserande som håller en kvar i det yttre linjära medvetandet. Vilket faktiskt gör en svagare, mer förvirrad inför vad det där "vetandet" och "seendet" är för något, och man riskerar att bli mer lättstyrd. Man blir rädd för det "Okända", man tycker det tillhör en mörk (!) dold verklighet som man inte vill befatta sig med. Men även en del rädda fascineras ändå av det Okända, de försöker ofta skydda sig med idéer om/fokus på ljus. Under det hela ligger mörkerrädsla i ordet rätta bemärkelse. Det är hög tid att arten människa växer upp och inte fortsätter vara jordens mörkrädda barn!

Det är snarare i och med rädslan och okunskapen som negativa, verkligt farliga energiformer skapas! Mycket av det som en del direkt tror  är "onda andar" som kommer till dom är självskapade rädslans energiformer.  Det är kraftfulla energier som kan upplevas som mycket påtagligt av mottagliga personer. Det ser man på vissa seriösa medier att de gärna vill poängtera att de inte är säkra på om personens "ande" verkligen finns kvar eller om det är känslo-laddningar och starka energier som dröjt sig kvar. Men tyvärr ska ju TV-program om det Okända helst ge näring åt önskningar om att det alltid är "andar" i form av döda människors själar när energierna är oroliga eller märkliga i någons hem.

Varför inte mer fokus på naturväsen, andra djurs själar, samt diverse energiformer som faktiskt alstrats av levande människor ? Vad man uppfattar och "ser" beror mycket på urvalsprocesser i enlighet med ens tro. Ju vidare och bredare tro man har vad gäller icke-fysiska energier, desto mer olika former kommer man nog att upptäcka.  DET vore verkligen intressant om man kunde utöka programmen med. Men jag vill påpeka att jag gärna kollar på programmen, i alla fall de få svenska som finns, men tycker det skulle vara kul med ännu fler och längre program med bredare innehåll. Vill också påpeka att vi även i lilla Sverige har en hel del mycket duktiga och seriösa medier. T ex vissa som varit med i sådana tv-program.

Ju mer man lära känna naturens inre, vilket är det jag kallar andligt, jag ser som häxa det andliga som en helt naturlig inre värld - inte något bortom det naturliga som det blivit i åtskillnadens tänkesätt - desto mer ser man hur allt är som en enda stor och evig dans av energier. De enda energier jag kallar "onda" är de som medvetet används och riktas på ett sätt som skapar åtskillnad i en ursprunglig helhet (enhet). Intentionen avgör.

När någon frågar hur länge man varit häxa, så svarar en del att de alltid varit det, i alla liv. Så kan man givetvis svara. Det är inget fel i det. Men om jag ska svara på den frågan angående mitt liv här och nu, så väljer jag att säga att jag varit häxa ända sedan jag själv som vuxen medvetet valde att vandra denna livsstig och det var för ett par decennier sedan. Lite äver 20 år sedan (jag fyller 40 år nu i januari. Är född under januaris fullmåne, vargmånen, vilket vid mitt födelseår  inföll den 24 januari. Så nu vet ni när ni ska gratta mig på 40-årsdagen, haha! Nu är man ju nästan fullvuxen eller som en klok unge sa "vildvuxen". Han tycke inte alla vuxna var roliga, bara de vildvuxna. Så smart! )

Angående detta med om man är wiccan eller häxa, så kallar jag mig återigen enbart häxa. Men i början på 90-talet kallade jag mig för wiccan. Numera säger jag alltid att för mig är likheterna mellan wicca och annan häxkonst det viktiga, inte skillnaderna.  När jag mer aktivt började söka efter fler likasinnade (detta var före Internets tid och det var då inte alls lika lätt att hitta andra som kallade sig häxor) hittade jag bl a ett förbund som då hette Swedish Wicca Association (de finns kvar än men under annat namn.) Jag var medlem där ett antal år, men fortsatte sedan vidare framförallt själv, men också genom samarbete med olika slags häxor och magiker. Jag har undersökt både inifrån som aktiv häxa och "utifrån" som akademiker (religionshistoriker). Jag har velat ha ett så brett underlag som möjligt, lära mig så mycket som möjligt om just vad Häxkonst är och kan vara. Detta för att på något vis hitta en essens, häxkonstens själ eller kärna. Inte för att hitta de enda rätta svaren på någon slags dogmatisk struktur, utan min forskning har jag snarare fokuserat på det jag ibland kallar häxprincipen. Vad det är som är grunden och kärnan, som förenar olika häxtraditioner i bästa fall.

Denna forskning utgår nu från NattskogsTemplets Häxkonst. Det är en form av häxkonst som har som syfte att återupprätta häxprincipen, den vilda fria naturens själ. Att utforska vad som hänt med Konsten under historiens gång, varför demoniserades mörkret t ex är en sådan fråga.

Det finns en känd bild av häxan. Ni vet den där figuren som sitter på en kvast, hon har ofta toppig hatt och en katt med sig. Det där tror många att det bara är något skojigt eller knasigt minne ur folktron eller sagor. Men faktum är att det snarare är något som faktiskt verkligen har med Häxkonstens själ att göra. Kvasten som häxan färdas på kan ha många intressanta kopplingar. Inte minst med det som kallas "att färdas mellan världarna", vilket många känner igen från shamanism där shamanen "färdas utmed världsträdet"  Världsträden i shamanska kulturer är just en bild för de olika dimensionerna eller som man också kan säga; olika energinivåer. Att känna dess olika "världar" att "färdas mellan världarna", är en viktig och mycket intressant aspekt av häxkonsten och just sådant gör att jag personligen utforskat det så kallat shamanska  inom häxkonsten alltmer. Häxkonsten är verkligen en form av shamansk livsväg i allra högsta grad!

Katten  är förstås en bild av häxans kraftdjur, en följeslagare, ofta kallad "familiar" inom modern häxkonst. Katter, hundar, vargar, ugglor, fladdermöss, harar är några av de djur som särskilt förknippats med häxor. Men kraftdjur kommer i andra skepnader också såklart.

Jag arbetar mycket med just de shamanska aspekterna som dimensionsfärder, kraftdjur, shapeshifting, naturväsen, jordhealing, storytelling o dyl. Runorna har blivit ett favoritredskap eftersom det är så intimt sammankopplat med en shamanism som utvecklats här på våra breddgrader. Jag använder mig även av utesittningar för visionssökande, arbetar med drömmar och med att fördjupa kommunikationsförmågan över artgränserna.  Djur och växter är några av mina allra främsta lärare!

Förresten har även den toppiga häxhatten en intressant esoterisk bakgrund.

I Nattskogstemplets häxkonst utgår vi som en grund ifrån något vi kallar de fem häxpelarna. Det är alltså inte de fyra mer utbredda kända magiska pelarna. De arbetar vi i och för sig också med. De fem häxpelarna kallas insikt, inspiration, intuition, instinkt och intention. De samspelar även på vissa sätt med de fem elementen enligt pentagramsymboliken.

Nej, nu får det minsann räcka både för er och min skull är det dags att avsluta detta inlägg! Hoppas det gav någon glimt av vad min inriktning som häxa är:-)

Gott ljus & gott mörker!

MM

Ps. Trampar jag någon på tårna med något jag uttryckt i detta långa inlägg, så kan jag inte be om ursäkt för mina åsikter. Det vore att hyckla. Ni får väl isåfall bara tänka att det är ju faktiskt bara en galen häxas åsikter.

BERÖM till den som orkat läsa allt detta! Orkar inte ens själv läsa igenom för ev korrigering, så jag får be om ursäkt för ev upprepningar. Har bara kluttrat ned i tankens hastighet.

Greizy heter jag och är en 22 årig wiccan, gift med Rahmes . Jag har alltid haft det ockulta mycket närvarande i mitt liv. Det verkar vara något som går i familjen och sträcker sig tillbaka i tiden till min farfar som var medlem i Rosenkreutzarna. Tyvärr fick jag aldrig möjligheten att träffa honom. Både min mamma och min syster som är 10 år äldre än mig går i det ockultas spår.

Dock så har dom två väldigt olika inriktningar vilket nog har bidragit till att jag alltid känt mig så öppen till att studera och intressera mig för alla möjliga aspekter inom det ockulta. Man skulle väl kunna kalla min syster för Luciferian och min mamma för Vildhäxa som har ett stort intresse för bland annat örter och sånt.

Tack vare det så har jag kunnat bilda mig min egen uppfattning om saker och ting, och kunnat utforska i lugn och ro om vart jag kände att jag hör hemma. Enda sen jag var 5-6 år ungefär har jag alltid haft en otroligt stark dragning till antika Egypten och deras tro. Har på senare år fått reda på att jag i mitt tidigare liv var en ganska viktigt kvinna på den tiden.

Hur som helst så fick jag upp ögonen för Wicca när jag var 12 år. Så jag började fördjupa mig i ämnet och kände att det var där jag hörde hemma. Vad jag har för förmågor… ja jag kan känna av andars närvaro, oftast så vill dom bara tala om vilka dom är och att dom är med mig. Jag har en ande som alltid är med mig när jag sover själv, hon sitter bredvid mig klappar mig på huvudet och leker med mitt hår. Hon ger mig en otroligt lugnande känsla. Men ibland är det en man också och han ger mig samma lugnande känsla.

Jag är inte med i någon coven, det skulle dock vara intressant. Men annars så trivs jag väldigt bra med att det bara är jag och min man. Kallar mig för häxa sedan 4 år tillbaka. Vad kan man mer säga, jag är Skorpion och har ibland ett temperament därefter om man kommer åt en öm punkt. Men jag försöker jobba på att få bort det och få in lite mer harmoni.

Undrar ni över något så är det bara att fråga på

Blessed Be

Jag gillar det där med "vildhäxa" som #1 skrev. Det kan jag bekänna mig till. Annars har jag svårt att infoga mig i några led eller organisationer, det jag glöder för utövar jag för min egen skull och sällan efter andras kalendrar eller metoder.

Jag söker mig mycket till naturen, ju mer ostörd och "obrukad" desto bättre, och numera har jag ju två hundar som ger mig ypperligt "alibi" för den sakens skull! Skulle gärna bo mitt i mossiga granskogen, och letar ständigt efter en bra plätt till min tänkta framtida boning när jag är ute och vandrar i skogarna.

Eftersom min mor är kantor är jag uppväxt inom kyrkan, men den enda del jag anser helig är själva musiken och sången. Jag älskar att sjunga, det är de enda ögonblick under en gudstjänst som jag känner mig andlig. Synd att inte skogen har samma akustik…! Där försvinner ens stämma bort i mossen. Duger möjligen till att hålla björnar borta.

Jag är nog egentligen lite för försiktig för att kalla mig själv häxa, inte av feghet utan för att jag helst inte vill sätta etiketter på mig själv. Jag är det jag är. Och dessutom förändras det hela tiden, vilket allt är tur. Sen att min klädedräkt på olika historiska evenemang allt mer liknar en gråhäxas, det är en annan sak… Jag har t.o.m. beställt en naturgrå tovad hatt med hög,spetsig kulle och smalt brätte. Tillsammans med en liten coif under (medeltidens populära "babymössor") kommer jag nog att se ut precis som sinnebilden för det som på den tiden brändes på bål…! Ska bli kul att se de kristna och "rätt-trognas" reaktion på den klädedräkten! Har man såna kläder kan man till och med nypa korsriddare i rumpan! He he.

Och så kom jag precis på det, jag är häxa i allafall. Åtminstone i betydelsen rebellisk och egensinnig. Ha!

Meg, "nypa krosriddare i rumpan" eller varför inte röva bort några o ha som husdjur? :D

Varför nöja sig med det lilla :D

Har du ngt bra mönster på en Coif? Alal mösnter ajg sytt efter hitintilsl ser ut som …. som…. ja itne en coif iaf….

#23: röva bort - då måste man ju hålla dem med mat? Usch, så besvärligt det blev helt plötsligt. Korsriddare äter kopiöst för att orka gå rakryggade med ringbrynja hela dagarna. För att inte tala om hur mycket de dricker…

Jag ska se om jag har något mönster som är "sändbart" på coif. Själv gör jag som vanligt och syr "av" ett gammalt plagg, lite på måfå så där. I syslöjden fick man ju lära sig hur viktigt det var med förberedelser och noggrannhet, att märka ut alla kanter och sömmar på tyget innan man klippte och så där. Ha! säger jag bara. Allt sånt är helt ute. Man måttar och man klipper. Och om det blir för stort så skrär man. Till skillnad från de som en gång bar de här kläderna har jag gott om tyg (och råd med mer) men ont om tid.

Och så blev det ännu mer OT. Vi är nog på fel forum du och jag Lina?

Jag heter Sandra, är 18 år och bor i lilla Kiruna =) Egentligen har jag väl aldrig riktigt kallat mig häxa så där, utan det har bara blivit som det har blivit :P Jag har alltid varit intresserad av det övernaturliga och har haft väldigt mycket. Men de senaste åren har det väl varit ganska dött med händelser.
När jag var yngre hörde och såg jag andar och det började nog väldigt tidigt, är eller har varit iaf en sanndrömmare och det har också funnits med mig riktigt riktigt länge!
Jag har känt på mig saker och även helat en gång. Har spått i tarot kort och ibland säger jag saker utan att ens ha tänkt det först, det kommer bara från ingenstans!

Just nu har jag väl inte så mkt energi och jag har inte haft tid att ägna mig åt de saker jag tycker väldigt mkt om.. Skolan tar upp väldigt mkt tid och jag ären lättstressad person :P Förutom att läsa på Op så går jag även hundgym och nu ska jag utbilda mig till Klickerinstruktör + att jag jobbar så mkt jag hinner. Jag är en djurälskare och har 8 råttor, 1 GP råtta, 2 ormar och en hund =) Ja, som ni förstår så har jag inte direkt mkt tid över till att spå och göra andra saker! Förhoppningsvis så kommer väl mina förmågor tillbaka när jag har gått ut skolan och kan ta det lite lugnt!=)
Jag har för det mesta litat på min intuition och är något fel eller känns fel så avstår jag.

Usch, jag vet inte vad jag ska berätta :P Kanske inte finns något mer att säga?=) Äh, nu får det vara nog om mig då :P

MegN Smyg in på lajv.ifokus o skriv där :D

Vi behöver mer galningar som skriver och busar där :D Och coifprat är nog mer rätt o ritkigt där än här :D

Hej!

Jag heter Laila och är ny medlem på ifokus. Jag är 38 år och bor med katten Viran, 12 år, om inte mitt inne i, så i allafall i utkanten av de djupa hälsingeskogarna. Älskar ockultism, magi, folklig medicin, schamanism, runor, skräckfilmer, hårdrock och Calle Jularbo, gå på loppis, odla i trädgården, slöjda, läsa, prata och fika med mina "haggor" mm mm. Läser till undersköterska och är stolt och lycklig ägare till affären Häxans Värld.  Intressena har funnits sen jag var liten, men attityden från omvärlden är ju lite som "klipp dej och skaffa ett riktigt jobb", ni vet. Ja, nu är jag utbildad maskinsnickare och snart undersköterska och dessutom så gammal att jag gör som jag vill.                                                                                             Jag tycker det är fantastiskt att så många bara gick och väntade på att Iram skulle få ändan ur vagnen (sorry Baby!) och starta detta. Vill jättegärna träffa er allihop!!!

jag är en 14 (snart 15 år) gammal häxa har ända sen jag var mycket liten kännt att jag var ett naturens barn. är nu sen två år tillbaka wiccan. jag har ett stort intresse vad det gäller örter och andliga saker.                                                                                 

har sedan dess min farfar fått kontakt med mina döda släktingar som bla. tagit mad mig på resor genom mina tidigare liv. har även fått sann syner:

Jag stod och spelade en stum teater då jag plötsligt ser en kvinna föda ( jag har hört att en född en död) när jag kommer hem så får jag veta att en avlägsen släkting till oss har dött, jag hitade även min undulat död i buren. han hade varit sjuk en längre tid.

25 årig tjej som är intresserad utav häxkonst och magi men inte ännu kommit igång. letar efter rätt inriktning som jag inte funnit (fast det lutar åt sejd eller Hellenic Polytheism). mamma är också intresserad och är mycket duktig på att spå så jag har nog ärvt intresset av henne. Bor själv med mina två katter Neko och Frenja.

Tjabbahej!

 Jag är en 21/22 åring från Boden I Norrbotten, som just nu pluggar textil på en folkhögskola några mil norr om Umeå. Kommer inte riktigt ihåg hur det kom sig att jag kom i kontakt med det ockulta, men det var någon gång på mellanstadiet. 4an-5an nån gång skulle jag tro.. Det beror nog på att min mamma och hennes vänner alltid varit lite busintresserade och gått och spått sig och sånt. Och som man brukar säga, små grytor har stora lock, cå jag insöp allt jag hörde och började surfa runt på internet, läsa böcker mm.

 Idag är jag nog mest förvirrad i min tro. Senaste två åren har allt varit upp och ner. Ena dagen känner jag mig som en "helylle wiccan" och den andra som en bitter ateist och den tredje som en satanist. Lyckligtvis har jag åer börjat hitta tillbaka dit jag en gång började dvs naturtro, wicca mm. Där känner jag mej mest hemma för tillfället.

Jag vill inte direkt säga att jag har några "förmågor" hit eller dit. I am what I am. Har pysslat lite med tarot, börjat lukta lite på runor, jobbar ideligen med innre ro och meditation (jag är helt hopplös). Mest "känner" jag saker. När jag komemr in i ett rum känner jag direkt om något är på tok, jag kan bara få en kännsla ur tomma intet om att nått är på gång eller nått har hänt/kommer att hända. Men mer än så är det inte. Inga konkreta bilder eller nått, bara kännslor.

Annars är jag som dom flesta andra. Gör mitt bästa för att vara en snäll tjej, men även solen har ju sina fläckar ;)

 Ni får JÄTTEGÄRNA maila, eller skriva nått till mig! Nya människor kan vara det roligaste som finns :)