
Konstig?
Ibland, ganska ofta. Känner jag mig själv som mycket konstig. När jag skriver, svarar bara någon…när jag svarar, dör tråden…Är jag så konstig? Är jag så svår att förstå? Den annorlunda människan. Hur klarar hon sig, hur överlever hon i världen? Och vad gör jag för att förstå och bekräfta henne?

Du är nog inte konstigare än någon annan :) Jag tar också ihjäl trådar till höger och vänster.

Nej, ni är väl inte nåt konstigare än andra här. 
Det är nog bara så att vi alla upplever detta… eller iallafall - jag med!
Jag kan tänka ibland att folk går vidare till andra sajter. Att många människor tröttnar på saker så fort idag, det gäller inte bara att skriva på ett forum så här utan de byter oftare än förr bil/arbetsplats/partner/kläder/yrke/kompisar/utehak/kön/hårfärg/osv.
Det är bara vi som gillar att vara lite "mer konservativa" och stannar kvar på en sajt som blir kvar och då vi inte är så många så upplevs det kanske som att vi inte får så mycket respons på de inlägg vi gör… (sagt med en stor portion ironi och självinsikt
)
Har ni provat att leta reda på en annan forumgrupp och testat hur det funkar att skriva där?

Hmm mycket intressanta frågeställningar där, C - som vanligt. Dina inlägg kräver ofta reflektion tycker jag och det gillar jag skarpt.
Rätt ofta har jag samma känsla, att jag känner mig konstig i jämförelse med andra. Fast, det kan ju innebära, precis som Thåström sjunger, att det är ni som är de konstiga det är jag som är normal. För vad är normal och vad är konstig?
Du frågar vad man ska göra för att förstå och bekräfta henne. Det beror på, skulle jag säga. Finns det en osäkerhet tror jag det är att erkänna henne och hålla henne i handen. Till en början.

Nejnej, Coturnix, inte konstig är du :) o inte är du tråddödare heller :) o ja…du är förstådd o skriver inte rappakalja, alltid intressanta inlägg o fantastiska foto :)
Men…du får nog acceptera att du säkert är lite annorlunda jämfört med dom flesta, det är svårt att vara udda, ibland (oftast) känner man sig väldigt ensam, ibland tycker man att man inte pratar samma språk som sina vänner, o ibland så får man accepterande blickar som säger " jaja…ok, förstår inte vad du babblar om men tycker om dig ändå" :) men det är ok, man vet iallafall att närmsta vännerna tar en som man är :)
Man själv tycker man ju inte man är udda :)
Att överleva, vet jag inte ännu, men har kommit en bit på väg o klarat det hyfsat.
Det är nog viktigt att försöka hitta sig själv, o bli stark i sig själv, att lära sig skilja på sin egna självvalda livsväg o andras val att leva, finna en balans med resten av samhället o världen.
mmm….det här kan man ju prata om länge….
Det är inte lätt men jag är säker på att balansen finns här, det gäller bara att komma dit…o det tar sin lilla tid :)
Men egentligen!! vem f---n vill vara "normal" :) näää.. :) hellre udda :)
Behöver man mer än Moder jord?
Snart, ….snart visar sig moder jords vackra skapelser o örtagården sprider sin arom, då!! då vet vi att vi finns här för att sköta om hennes gåvor, känna lyckan som bara kan infinna sig tillsamans med dessa vackra skapelser :)
Nähä, nu spårar mitt inlägg ut o in på något annat :) bäst att avsluta!
(ps. jag tror vi alla ibland känner oss som tråddödare, ofta! hehe :)
Du är ju inte konstigare än mig. Vet dock inte om det är nån vidare tröst:)

#6 He,he! :) Nu känns det mycket bättre! :) Alla! Vad bra Ni skriver! :)
jag tror nog att de flesta här på siten kan klasifiseras konstiga, men det tycker jag att vi ska vara stolta över
Mvh. Silverhuldra


Jo, stolta tycker jag med att vi kan vara!

stolta, konstiga, glädjetråds-dödare det är vi allihopa, allihopa, allihopa
(samma melodi som morsgrisar är vi allih…)
Startar väl också trådar som inte alltid får bra respons, och jaaa, jag tolkar det som dig, jag är för konstig även för den här sidan, men ännu så länge så har ju ingen klagat, så då blir jag kvar ett litet tag till.
Så sköööönt att få spegla sig i andra konstiga människors ögon, tycker lilla jag.

Du är bäst C tro inget annat 