Ja absolut, ja tro absolut att örterna faktiskt kan ha spelat en stor roll där. Dels på grund av den energi som de faktiskt skicka ut men också på grund av den smak dem faktiskt ge.

åh, vad glad jag blir av att höra det! :D

vet du om det finns någon formel som gör att ens drömmar går i uppfyllelse? det finns en tjej, hon är typ min största idol och förebild, jag verkligen avgudar henne! tror du att det finns någon formel som gör så att jag en dag kommer få träffa henne ? :)

Vi är "brevkompisar" men det är det att vi känner inte varandra personligen, och jag tror inte att hon går och träffar främlingar hur som helst, men ändå^^

tack på förhand

Nja jag vet inte riktigt faktiskt. Är något av en nybörjare själv. Det kan finnas någon där ute,  men ja e inte säker på det. Det bästa sättet att få träffa henne är att göra slag i saken så att säga och fråga henne om du får träffa henne någon gång fram över. Ni kanske kan ses för en helg där ni gör någonting som ni båda tycker om eller nåt annat roligt.

Jag förstår mycket väl hur du känner dig. Har själv en brevis som jag tycker väldigt mycket om och se upp till och jag vill själv träffa henne. Jag frågade henne om vi inte kunde ses o vi ska kanske ses under en helg till sommaren sen, då vi kanske ska fira en högtid tillsammans (hon är häxa precis som jag) och bara snacka och umgås.

Hon är tyvärr en "kändis", inte så ruskigt känd, men hon kanske tror att jag är en stalker :/
Jag skrev till henne att det skulle vara roligt att träffa henne, fast hon har inte svarat än. :P

Åh, vad kul! Jag har alltid velat träffa någon som är som en själv också.. vad kul att du har gjort det :) det är så mycket roligare om man är två, och firar samma högtider också.
Vi får hoppas att ni ses då.

Golgadoth.

Det är alltid en bra idé att först se på sig själv och förstå den man är innan man definierar vem den personen är.

Så, Häxa/Wiccan? Det kan nog ingen här svara bättre på än du själv kan. Mitt råd är att stylta upp vad du tror på, hur du känner för saker och ting i den här världen. Resten borde ge sig själv med tiden. Du behöver inte ha brottom. Som jag ser det så fram till den dag då du ser din väg ligga klar och tydlig framför dig så räcker det med att du är den du är. För den definition du ger dig själv gör dig inte till någonting annat än den du redan är. Och i grund och botten låser den dig till en specifik väg. Bättre att hålla horrisonten fri.

Det finns ingen gräns för vad man kan åstakomma i den här världen, allt man behöver är tro på sin egen förmåga.

Mät ditt liv i lycka.

Simon

Wicca vs. Häxa - jadu det är verkligen ett gungfly och precis som Simon skrev kan nog ingen annan än du själv svara på vad du anser dig vara.

Personligen ser jag Wicca som en religion och Häxkonst som en slags livstil. Men det är lite krångligare än så.

När Wicca skapades kring 1950-talet eller så, så var wicca en religion strikt fokuserande på gruppen och cirkeln.  Du "blev" wiccan genom att gå lära hos ett coven och sedan tas upp hos dem genom olika grader av initieringar. Från detta kommer beskrivningen : "Wicca är en iniatorisk mysteriereligion". Varken information eller erfarenheten gick att få på annat sätt än genom att hitta och gå med i ett annat coven. Idag är situationen väldigt annorlunda. Det finns maaaaaaaaaassor av information på nätet, böcker ute att läsa. De yttre cirklarna kring wicca är inte så hemligt längre. Därav att allt fler solitära wiccaner har dykt up (solitär =ensamma) och börjat utöva wicca.

Så vad är vad egentligen. Som sagt - extremt svårt att säga!

Jag kallar mig själv häxa (eller häxlärling) med wiccanska "filosofier". Men egentligen är det ju inte vad man kallar sig utan vad man är som räknas, om ni förstår vad jag menar.

Ja som ovan sagt, är det nog bara du själv som kan säga om du är häxa eller inte, men efter att läst ditt inlägg så tror jag att du fortfarande är på sökandets väg, det tar tid o tålamod innan man vet var man hör hemma här i livet :)
Sen brukar det finnas olika uppfattningar om man ska titulera sig som något…men jag tycker absolut det förenklar min vardag att sätta en titel på vem jag är och vad jag står för, Häxa!..enkelt! då slipper man stå o förklara…jaa, jag är ju hedning….osv.
Sen det här med att så starkt skilja på Häxa o Wiccan förstår inte jag riktigt, det är nog bara i Sverige som det upplevs att det är 2 helt olika saker…för mig är det inte viktigt att skilja dessa åt, så fråga mig vad skillnaden är… kan jag nog inte svara så bra på, utan kan nog bara se det som, att dom som valt att leva som wiccan är mer styrda av mer regler o mer religöst inriktade, men som häxa inkluderar jag allt, frihet är nog min första känsla att höra ihop med titeln häxa.

Till frågan om örterna, vet inte om din lärare kanske tyckte om smaken eller örterna hjälpte dig :) för att svara på det bättre hade jag velat veta vilka örter du hade i, alla örter har sina speciella egenskaper :)

#8 :)
Jag satt i skolan en dag när jag skrev om wicca/häxor, och så ritade jag upp olika sorters föremål som används under olika ritualer osv. ljus, och olika färger, vad allting betyder osv osv, ja di fattar..
så kom min lärare fram till mig och frågade om jag var ockultist, och jag sa nej, jag är wiccan, sen dess så har han alltid typ.. hånat mig och så. jag lär mig rumänska nu, och så hade en tjej som var från bosnien kommit dit, och då säger han, typ ironiskt, "ja men du kan ju prata med henne, du kan ju alla språk" och så är han inte speciellt snäll, och han visar ju helt öppet för klassen att han inte gillar mig.. kommenterar saker om min vikt, och min hårfärg. jag har extremt rött hår, poppy red, och då kallade han mig för "rödljuset"/"stoppljuset". -.-
Och jag fattar inte om det har med att göra att min hårfärg är uppmärksammande, eller om det är för att han vet om att jag är wiccan.

Örterna, det var.. basilika, timjan, örtsallt (tror jag det hette?) och en till som jag inte kommer ihåg :/

Och kallköksläraren, som smakade, sen jag skrev inlägget har hon bara blivit snällare och så. :) första provet fick jag G på. Sen hade jag ett till prov, och hade 1,5 poäng ifrån MVG ^___^

Så nu undrar jag bara om det finns nån formel eller så, för att få uppnå ett mål man vill i livet? :) som typ, att gå ner i vikt, träffa nån man tycker om, osv.

¤8 om jag vore du så skulle jag vända mig till rektorn på skolan för det där är mobbning och det får inte en lärare pyssla med. Får du inget gehör där så vändig till rektorns chef.

Lycka till

#10 jag skrev en lapp till min mentor, och jag tänker säga till matteläraren personligen om han inte slutar :)

#9 Ja verkligen, det där ska du gå till rektorn om, inte okej.

#9 Ja, gå genast till rektor och om inte det hjälper så anmäl.

Lärare som mobbar barnen, ja, varför blir man inte förvånad. Har du ingen mamma med skinn på näsan som kan gå dit och ge honom vad han tål?

Det är skandal att en lärare går på det sättet…

vilken glass är det, högskola, gymnasiet??

Tycker du deffinitivt ska slå nävet i bordet.

#13 klart jag har .. men om man "sätter sig emot" en skola kan det bli värre. min bästa vän skrev dock ett mail till min lärare, ett lite argt, hehe, och vi var på möte och så, min mamma var med, så det har ju blivit lite bättre, än så länge^^

#14 går första året på gymnasiet. Om han fortsätter, och jag får riktigt nog, då ställer jag mig upp på bänken och skriker "nu jävlar får det vara nog.. det här är orimligt!" ;)

Låter nog som en ganska bra plan.. men om jag vore som dig så går jag direkt till rektorn…. för jag tror det svider mer om rektorn inser hur han går på…

#13 bra, var inte rädd för att säga emot. Fortsätt strida om han inte skärper sig, men rektorn bör definitivt bli inblandad. Och sluta inte klaga på lärarens beteende förrän han verkligen skärper sig.

I högstadiet hade jag en gympalärare some envisades med att spela "vi är pojkarna som busar med flickornas små musar" på lektionerna. Jag sade åt honom att byta för den var inte passande, han sade åt mig att inte lyssna på låten, för han lyssnade minsann inte på texten (han tyckte väl att jag var en så'n där bitter feminist)… jag gick till klassföreståndaren, hon pratade med honom. Inget hände.

Jag sade åt honom igen, han sade åt mig att hålla för öronen om den störde mig, jag höll för öronen, berättade för klassföreståndaren om detta, hon pratade med rektorn. Rektorn talade med läraren, han kommer krypandes på sina bara knän till mig och ber om ursäkt. "Nu" har han lyssnat på låten och ja, jag hade rätt, den var inte lämplig att spela på idrottslektionerna.

(Feminist visserligen, men inte en bitter en )

Skogselva: Det var en "bra"… omman nu kan uttrycka sig så… bra att den hade ett bra slut…

Bara man är envis så

#17 jag är inte rädd att säga vad jag tycker och tänker, och jag är inte rädd att säga emot heller. så jag lär ju göra det så småningom om han inte ger sig. :)

Den där låten hörde jag också hur mycket som helst när jag var mindre, alla gick och sjöng på den och "in kommer far, full som han var.." och jag fattade aldrig nånting förens efter jag lärt mig vad alla ord betydde ;P

Man borde komma på en elak rimsevimsesaga till de elaka lärarna! >:D