Jag vill bara börja med att flika in att ett dop och en namngivning _inte_ är samma sak. Vid dopet tas individen upp i kyrkan/församlingen. Namngivning rent juridiskt sker när man inom föreskriven tid fyllt i och skickat rätt formulär till Skatteverket.

Båda mina gossar har blivit namngivna/presenterade ute i det gröna med makter, rådare, familj och vänner närvarande. Exakt hur ceremonierna var utformade tar jag inte på ett öppet forum, men jag skulle rent generellt vilja säga att en ceremonis utformning så klart beror på vilken tradition du/ni följer.

Det är bra att funder på några frågor (som brukar leda till fler bra frågor):

Ska ni ta hand om det själva eller ha officiant?

Vad tycker du rent generellt ska vara med vid en ceremoni?

Vad vill du vara extra tydlig med; släktband, goda "önskningar", vilket ansvar ni officiellt erkänner att ni tar på er, etc?

En intressant iakttagelse vid vårar ceremonier var att alla närvarande, av vilka bara några var hedningar av olika slag, tyckte att det var de finaste ceremonier de varit på och bra mycket närmare och större än något de upplevt i en kyrka.

Sist men inte minst, det är synnerligen uppskattat av alla, särskilt barnet, att ceremonin inte blir för lång. :)

Tack för de goda råden Ganna!  Nu har man fått att tänka på :)

#2 Varsågod, du får gärna PM:a om du behöver fler. :)