Det går alldeles utmärkt

Visst kan man vara tyst, men det finns kraft i de uttalade orden.

Visst skulle man kunna utföra ritualen tyst, men är inte det tämligen meningslöst? Då kan man ju lika väl helt utföra ritualen i sitt inre, och då borde det väl räcka med att ligga på sängen och tänka att man utför ritualen. Men vad blir det av det?

När vi uttalar orden sker en rörelse i väven, och energin i våra ord fortplantas genom den.

Vill du påkalla uppmärksamhet från en kompis som du ser på andra sidan gatan är det ju säkrare att kompisen uppfattar det om du ropar på henne i stället för att bara tänka hennes namn.

Och du behöver ju inte gallskrika orden om du nu oroar dig för att grannarna ska höra. Uttala dem bara klart och tydligt och med fokus bakom dem. Det kan kännas lite genant kanske, att tala till osynliga makter, men det är också lättare att nå effekt och uppleva något om man gör det.

Menar du verkligen att din sambo inte skulle acceptera det du är intresserad av? Måste vara väldigt jobbigt att smussla med det. Blir det inte nån sorts dubbelliv av det?

Men andra tycker uppenbart att det är okej med tysta ritualer. Men jag är nog lite gammaldags och konservativ i vissa avseenden. Jag anser att det finns orsaker till att saker och ting utförts på ett visst sätt och att det är värdefullt att hålla sig till en traditionell utgångspunkt.

#3 Man kan få ganska bra tyngd bakom orden om man tar dem väldigt tyst oxå,utan att de blir meningslösa. Om man anser att man måste utföra alla ritualer genom att säga dem högt så skulle ju inga människor som e stumma kunna bli wiccaner eller häxor.

 Jag kan inte se det som ett hinder om man väljer att säga orden i sitt huvud samtidigt som man utför ritualen, ibland passar det helt enkelt inte med att använda sin normala röst. Visst kan man vissualisera men känslan blir inte de samma, som att utföra.

Jag kan hålla med om att det måste vara jobbigt att vara tvungen att smussla med sin tro, jälv har jag turen att ha en man som stöttar till fullo, vill jag skrika så får jag .

Men alla har tyvärr inte samma förutsättningar men vill ändå utöva sina intressen och sin tro och då måste man anpassa den efter sitt liv. Vilket är mycket lättare att göra om man får stöttning från andra - en vacker dag så kanske förutsättningarna för Madeleine har förändras så hon kan utöva sin tro som hon vill, men fram till dess kan man ju inte säga att hon måste avhålla sig från den till förutsättningarna har förändrats., bara för att man själv tycker att effekten inte blir lika bra som om man gör det på ett annat sätt. eller hur.

Traditioner och traditionella sätt är inget som är statiskt, saker förändras genomtiderna ibland så sakta så att det knappt märks. Genom århundranderna har människor annpassat det man gör för att det ska passa in i livet, ibland för att det ska bli lättare mm. Man förändrar och man förbättrar, förfinar sina tekninker hela tiden - varför skulle häxkonsten genomtiderna ha varit annorlunda?

Jag började hela min "häxkarriär" i tysstnad. Träd och ormbunkar har inga ord i sitt språk. Det var inte förrän jag började läsa om ämnet som jag fick insikter i att använda språket i ritualer mm. Men än idag har jag svårt att integrera ord. De kan störa hela processen. Att använda rösten har jag inget emot. Som i sång och rytmiskt röstanvändande för att förstärka det hela. Jag antar att det kanske inte är ordet i sig som håller innebörden utan att den ligger i vad utövaren själv lägger för tyngd i ordet.

Jag gissar på att det nog inte finns två medlemmar här på forumet som tycker lika om detta ämne men personligen så ser jag att det går bra att jobba utåt även ordalöst.

Ja tackar så himla mycket för era svar. Efter att ha funderat ett tag så har jag kommit fram till att jag nog kan göra mina ritualer tyst för att jag har nämligen en ganska så bra förmåga att visualisera. Ojsan det där lät kanske lite surt eller arrogant och det var absolut inte meningen…

Jag känner att jag måste förklara mig. Min sambo respektera absolut min tro, han säger att jag får tillhöra vilken religion jag vill han kommer att älska mig i alla fall. Trots det så tycker jag att det känns bättre att utföra min ritualer i tystnad eftersom jag tycker känns bäst för min del.

Tyckte att scott cunninghams tysta ritual verkade riktigt riktigt bra. Ska göra den så fort som ja känner att jag orka lite bättre. Försöker att vila så mycket som möjligt nu och få energi.

Passar på att länka till en bok jag snubblade över idag och som jag läst förhandsgranskningen av. Spellcraft: a manual of verbal magic av Robin Skelton och som är skriven 1978. Passade ämnet tyckte jag :)

Det är väl givetvis så att "tala i sitt huvud" måste fungera utmärkt. Det finns väl stumma häxor oxå.

#8 Där slog du huvudet på spiken. Det har jag inte ens tänkt på, tack.