"Y" är en vokal, i mina språkkunskaper iallafall.
Men det är bara en reflektion om att han kanske inte ens har grundläggande språkkunskaper.

Vokalernas borttagande har inget med sigillet i sig att göra. Men om man gör det så bör nog alla vokaler tas bort, eftersom DET var intentionen med att ta bort dem.
"All the vowels" - En annan reflektion från mig.

Han är inne på ett relativt korrekt spår här, men har missat den mest kritiska fasen i att göra sigillet så förenklat som möjligt, för att kunna ha en såpass klar bild av det som möjligt framför sig då han laddar sigillet. Laddningsritualen talade han inte om alls i detta. Sedan så talade han inte heller om hur man skall göra för att utföra utdrivningsritualen, vilket kan komma att göra det hela mycket intressant om någon bestämmer sig för att utföra sigillmagi, enligt dessa instruktioner.
En tredje reflektion.

Intressanta namn han nämnde, särskillt med fokus på Austin Osman Spare, som är en person man bör kolla upp lite mer om man är intresserad av den här typen av magiskt arbete.
En fjärde reflektion.

Youtube och internet är härligt och ger många uppslag, men man bör vara försiktig med att utföra experiment som man läser på om eller ser instruktioner för.
Det gäller allt från hemmagjorda sprängämnen, till kemiskt framställd sprit i badkar, via sigillmagi och hypnostekniker.
En femte reflektion.

"How can I speak that for which I have necessitated silence? Salvation shall be Unsay all things: and true, as is time, that speaketh all things. Of what use are hints or stage whispers? True wisdom cannot be expressed by articulate sounds. The language of fools - is words. In the labyrinth of the alphabet the truth is hidden."
- A.O. Spare - Focus of Life -

Kanske något att reflektera över?

#1 I engelskan betraktas Y bara i ibland som en vokal. Dess ljudvärde avgör, så i t.ex "yell" är den en konsonant, däremot i "why" räknas den som vokal.

#2
Korrekt iakttagelse, men oavsett i "my" är det en vokal.
Definitionen ligger i friktionen i uttalet.
Yttalet i "yell" är ett "J-ljud"…

Jämför "an hour"… där man betraktar "h" som vokal gramatiskt för att det inte bär friktion (uttalas).
"Y" kan som undantag betraktas som en konsonant.
Så att säga att det bara är ibland som den är en vokal är inte helt korrekt.

Nu var det inte ett "J-ljud" det handlade om i meningen han satte upp.

#3 Jag tittade inte på filmen, jag var enkom språknörd.

#4

hehehe… Visst är det underbart? :-P

#5 Ja. :) F.ö. som jag förstått det är det många vars modersmål är engelska som för sin egen enkelhets skull rakt av räknar Y som en konsonant.

Det är ungefär 42 vokalljud i engelska språket och runt 50 konsonantljud.
det är således fem vokaler + "y" som wildcard… vilket rimligtvis i så fall ända byter polaritet i påståendet att "y" räknas som konsonant, eftersom fler konsonanter används som vokaler. Om man nu skall dra det hela riktigt långt.

Dessutom är det det latinska alfabetet och det adopterade "y" och "z" från grekiskan redan århundradet före kristus, och där står det klart att "y" är en vokal.
Däremot var "U" och "V" tidigare samma bokstav, men det fick utvecklas till olika bokstäver med tiden.

Vad det sedan benämns som eller kallas till vardags är ovidkommande.
Jag kan kalla volvo för skräpbil, medan det faktiskt per definition är svensk industrikvalitet på sitt yttersta.

Språk kan man diskutera hur länge som helst faktiskt…
Vokalernas kanske viktigaste funktion är att runda av konsonanterna så det blir enkelt att läsa. Man kan i princip uttala orden helt utan de utskrivna vokalerna och få det "förståeligt" ändå.

vklr r br fr tt frst txt fltnd, llr hr? Dt gr tt frst n txt tn vklr md!