Sånt är instinktivt…..

Jag var o lämnade min förra emdryttare på tågstationen i Eslöv en gång, då satt där en rätt alldaglig ung man 20-25 årsåldern på en av bänkarna o väntade på tåget.

Jag såg på honom o han på mig, blickarna möttes o världen liksom bara bleknade bort omkring oss. Han bugade sittandes mot mig och jag böjde på nacken åt honom och allt med någon sorts igenkännande och bekräftande av den andre. medryttaren blev klar emd sin biljett och vi vände för att gå. Har aldrig sett denne blonde man igen sedan dess.

Det är sånt som händer. Jag tror inte att du behöver oroa dig.
Jag har fler gånger sagt saker som jag inte haft någon som helst aning om varför jag har sagt eller hur jag kunnat veta dessa saker. Jag tror att det antigen kan ha med ens sjätte sinne att göra eller med ett tidigare liv. Detta är dock bara vad jag tror.

Detta ni tar upp i denna tråd är för mig helt normalt beetende ju :)

ler jag har denna last med jag stötter på människor som jag ej har träffat innan och talar med de som jag har känt de hela mitt liv

och ju mer man står i en disskusion så ploppar det upp saker som man ej direkt kan ta på

jag tror det har betyddelse av av min förmåga att någon pratar igenom mig ju ler :)

kan vara väl frustreande ibland men det är så bara :)

Jag var med om en händelse som är tvärt emot den ni beskriver. Jag var ute och festade på krogen då det kom fram en okänd kvinna till mig och sa: Du har två stycken med dig vet du det? Vad då sa jag lite irriterat för jag hade fått span på en kille. Två skyddsandar sa hon. Jaha sa jag. Du kan mycket mer och är starkare än du tror sa hon och gick. Under den tiden hade jag det tufft både ekonomiskt och känslomässigt så på något sätt hjälpte hon mig. Om hon svamlade eller inte vet jag inte. Vad tror ni?

Nej det tror jag ej :)

hon ville nog göra dig uppmärksamm på din förmåga

:)

Jag själv såg saker om en man som var i en större folksamling, jag såg honom flera gånger och kände att jag skulle säga saker om hans tidigare liv. Usch, det kändes inte bra att gå fram och haspla ur mig. "Ursäkta får jag störa, jag ser att du i ditt tidigare liv, har varit en indianhövding som dog mitt i ett slag. Du har varit orolig för dina krigare sedan dess. För du känner att du har svikit dem." Han bara stirrade på mig och sa, oj det förklarar min oro. Han blev faktiskt hjälpt av det jag sa, så jag förstod att det varit viktigt att jag förmedlade budskapet. Men det kändes konstigt att göra så.

Det händer ganska ofta att jag säger saker, men detta var nåt nytt, kändes inte alls bra med denna person, kändes som han utgav sig för att vara nån annan än han var.

Tänkte om det var nån här på sajten som kanske kunde känna in nåt från det…. Om det var en svart själ eller inte. Syftar då på vodopräster.

Vill mer få en bekräftelse på att jag kände rätt.

Nån som kan…..?

Vad har voodoopräst med svart själ att göra? Voodoo har inget med svart magi eller dyligt att göra. Men det finns svartmagiker inom det, men det gör det väl inom alla traditioner.

Jag har också fått undrande blickar av främlingar, och kommentarer ang dylikt som tagits upp.  Jag tror inte att du behöver vara orolig Fantasy, antagligen var det kanske inte ens meningen att han skulle tala om för dig, att han också var "seende". Jag har ofta känt mig trängd av personer som "tror" saker om min egen person, utan att känna mig, då jag är mycket privat av mig, och inte talar öppet om vad jag tror på och "ser", att det då kommer någon och sägar:-Du har flera med dig, eller du ser något, som är fördolt för andra, känns kränkande. Jag överreagerar nog, men är gammal och försiktig av mig, litar inte på främlingar.

mycket märkligt alltihop, men jag blir så sjukt nyfiken! :)
jag hade en jobbarkompis som var mycket mottaglig för alla möjliga saker, hon kunde genom att bara titta på mig, fråga om jag hade saker som besvärade mig, och visst, det hade jag, men jag visade det inte…konstigt egentligen..