Höstsådden? Är det någon här som kan den keltiska mytologin?

"Man" i det här fallet är, (med Ronald Hutton som ursprunglig källa), Aidan Kelly. Han gav namnet "Mabon" till höstdagjämningen för att den skulle tilldelas ett keltiskt gudanamn i likhet med Lughnasad och Ostara etc. Detta skedde någon gång på 1970-talet.

#2 Har precis googlat fram samma information och jag förstår att det inte finns något alls som kan förknippa Mabon med höstdagsjämningen.

Hade tänkt skriva en ny uppdaterad Mabonartikel och det föll redan på namnet ;-)

#3 Nej, rent mytologiskt haltar ju namnet Mabon rejält.

Men å andra sidan förstår jag ändå inte varför svenska nyhäxor firar wiccanska högtider, eller iaf årstidsfester med wiccanska namn. ;)

#4 Ganna, det var tur att du svängde :) då det inte är wiccanska högtider, från början, endast wiccaner som döpt om dom till lite mer "exotiska" namn, eller kanske lite mer klingande i mun :)
Alla högtiderna har en gammal botten i den nordiska hedniska tron, sen blandade ju kristendomen in sina ideer.
Men detta vet du, är jag säker på :)

Jag kan inte heller finna någon mer anledning till namnet Mabon, eller vet mer :)

Även jag som nordisk häxa, tycker dessa wiccanska namn klingar fint, använder mig av både dessa o våra gamla benämningar, finns ett gammalt ordspråk "kärt barn har många namn" :)

#5 Svängde?

Njaaaa, ser vi på de wiccanska högtiderna och vad som firas vid varje sabbat så finns det de som råkar överensstämma med vissa av de nordiska, men det är inte genomgående.

Har höstdagsjämning och vårdagsjämning överhuvudtaget firats förr i tiden här på våra breddgrader?

Jag skulle bli högst förvånad om man inte har firat höst- och vårdagjämning hos oss. Soldyrkan har ju haft en central roll även här i norr.

De flesta naturreligioner uppmärksammar och firar naturens cykler. Årstiderna. Månfaserna. Solen. Så varför skulle norden vara ett undantag där solen haft betydelse?

#6 :)

Men å andra sidan förstår jag ändå inte varför svenska nyhäxor firar wiccanska högtider, eller iaf årstidsfester med wiccanska namn. ;)

Jag menade svängningen i vad du skrev, du gjorde en omvärdering i vad du skrev efter kommatecknet. jag kommenterade det bara lite skämtsamt, inget ont menat :)
(min humor är det nog bara jag själv som förstår :)

trevligt att du säger "njaaaa" för det är helt ok, då jag skrev att det finns en botten i alla, och sen kristendomen, jag menade inte att dom wiccanska högtiderna matchar dom hedniska exakt, men det finns en botten från den hedniska historien i dom alla, även om det ser lite annorlunda ut, och tanken o syftet inte är exakt lika idag och inom olika grupperingar osv. men att skriva om alla dessa lika bottnar tar sin tid, och då försvinner denna tråds syfte.
Så det får bli vid ett annat tillfälle :)
ska iväg till sjukgymnasten snart, alltid gott :)

Höstdagjämning och vårdagjämningen är båda bland dom starkaste i nordens hedninska högtider. :)
#8 så rätt så :)

#8, #10 Och vart kan jag hitta info om detta gamla firande då? :-)

#9 Jag är allergisk mot att allt hänförs till någon luddig "hednisk historia", då tenderar folk att glömma/förstå vad de firar vid en viss tidpunkt, årstidernas skiftningar skiljer sig rätt markant mellan Sverige och Brittiska öarna, för att ge ett exempel.

För den som vill ha en djupare inblick i de brittiska årstidsfesterna, vilka ligger till grund för de wiccanska, rekommenderar jag Huttons "Stations of the Sun".

#12 Du kan inte rekommendera någon bra titel för de nordiska där man kan hitta något om ett möjligt höst och vårdagsjämningsfirande?

oj :) bappho, på internet vet jag inte, jag har läst, studerat, hört osv. under många år, samlat vetande o kunskap från många områden, då jag har ett mkt stort intresse, inom folktro, skrock, skrönor, huskurer o naturreligioner.
En sak som gett mig en hel del under åren, är att jag jobbat inom äldrevården, det har funnits flera mkt gamla gummor o gubbar som berättat om kultur, traditioner, moral, trosuppfattningar, huskurer, osv. här har jag kunnat plussa på många berättelser som grundat sig i gamla hedniska sätt o leverne, traditioner, mkt givande :)

Jag har en hel del böcker, även gamla, men man får lite här o där.

Kommer jag på något bra ställe för info till dig, ska jag meddela :)

#13 De böcker jag har inom bekvämt räckhåll just nu är: Britt-Marie Näsströms "Blot",  där hon i förbigående nämner vår- och höstdagjämning som årstidsbundna fester och lite längre fram i texten även påpekar att vårdagjämningen i kristen tid kom att tillägnas Jungfru Maria (Vårfrudagen, numera mumsiga våffeldagen, en dag jag inte drar mig för att fira, helst med ohemula mängder grädde och hjortronsylt ;).

Och: Göran Stålboms "Vintersolståndet", som iofs mest (på ett utmärkt och underhållande sätt) behandlar vintersolstånd/jul, men som även har lite kring årets andra högtider: "Det finns självklart fasta, >>astronomiska<< tidpunkter under våren. Vårdagjämningen  har naturligtvis alltid varit en viktig riktpunkt. Den har haft mycket stor betydelse i alla folkliga traditioner. Både höst- och vårdagjämning är lätta att iaktta som astronomiska märken i tiden. Betydligt lättare än solstånden."

#13 P.S. Sedan finns det säkert en hel del att hämta i t.ex. Bringéus "Årets festseder", Eskeröds "Årets fester", Nilssons "Årets folkliga fester" etc, men de finns för närvarande inte i min bokhylla och mitt minne hyser inte exakt kunskap om vad som kan återfinnas i dem i just det här ämnet. :) D.S.

#15, #16 "Blot" och "Vintersolståndet" har jag läst i flera omgångar, men inte hjälper det :-) Minns inget ändå. Det blir en sväng in på bibblan och så ska jag försöka hitta de andra också.

Nu blir jag väl inte klar med någon artikel innan höstdagsjämningen är över.

Tack för tipsen!

#17 Jag vet, jag har gett upp och resignerat till att försöka hålla någon slags "hjärnindexering" av var källor till olika saker kan hittas. :)

Det man inte har i huvudet, får man ha i bokhyllan/på biblioteket.

Heh, apropå artikeln: jag säger som en av mina gamla chefer: "Du har ju heeela helgen på dig!". ;)

Har varit på bibblan nu och Nilssons Årets Folkliga Fester var en riktig goding.

#19 Helgen är räddad med andra ord. :)

Stämmer det då att Mabon är Avalons fest? Minns inte var jag läste det, har för mig att det var på eng och då borde det ju ha varit Witches' Bible och då är det ju wicca… Trodde högtiderna var de samma, har jag fel?

#20 Tja, har ännu inte hittat något om höstdagsjämning direkt, men mycket annat intressant lär jag mig :-)

#21 Jag förstår nog inte riktigt vad du syftar på med "Trodde högtiderna var de samma…" har du lust att utveckla frågan lite så blir den lättare att svara på?

Sen kan man inte säga att Mabon är Avalons fest, jag har faktiskt aldrig hört den syftningen ens och tycker att det känns som att försöka jämföra äpplen och päron.

#22 Ja, det är ju inte alla som hittar en goding på bibblan. ;)

#23 Feast of Avalon är väl ett annat nytt namn på höstdagjämningen bland en del wiccaner och paganer, vilket jag upptäckte idag googlandes :-) Bakgrunden och tanken bakom namnet vet jag dock inte.

Jag trodde att det var samma namn, att man firar samma saker osv.

Kan nog ha varit i Farrar's bok jag läste Feast of Avalon.

#25 Samma namn på vad?

#25 Menar du de keltiska och de nordiska?

På högtiderna?

Alltså samhain, lughnasadh, ostara, imbolg osv.

(Vet att de kommer i oordning.)

#25 Menar du att Mabon i vissa wiccanska traditioner är ett annat namn för Vernal Equinox (höstdagjämning), ja, då stämmer det.

Om det inte var frågan, fråga igen. Använd gärna fler ord och tala om _vilka_ som du undrar om de firar samma saker.

Inte så mycket mellan de keltiska och nordiska, jag kan ju förstå att namnen skiljer där. Har inte så stor koll på de nordiska, men å andra sidan så gillar jag de keltiska gudomarna bättre också, så det spelar kanske inte så stor roll.

Vet inte hur jag ska förklara det, men visst, lite så som #29 säger. Att wiccanska och owiccanska häxor firar samma högtider, är väl vad jag har trott.

#30 "Owiccanska häxor", som jag brukar kalla moderna häxor eller nyhäxor för att skilja dem från traditionella häxor, är en synnerligen heterogen grupp, där man, även om man frågar "medlemmar" av den gruppen, inte kan få fram särskilt mycket gemensamma uppfattningar eller praktiker.

Detta gäller även högtiderna. Även om en stor del av gruppen närmast slentrianmässigt verkar ha anammat någon form av årshjulshögtider med wiccanska namn, gäller det inte för alla.

Okej, men jag menade väl mer alla häxor som inte tillhör wicca, när jag sade owiccanska. Om man ska göra en generalisering alltså, då är det väl samma högtider, häxa som wiccan?

#32 Som jag just sa i #31 fast med fler ord: nej, inte nödvändigtvis.

F.ö. är jag av den åsikten att uttrycket "Alla wiccaner är häxor, men alla häxor är inte wiccaner" INTE stämmer. Möjligtvis kan jag gå med på "Många wiccaner är nyhäxor, men alla nyhäxor är inte wiccaner"

Det finns många olika traditioner som går under 'häxkonst' idag, och det varierar mycket starkt på vad som firas, om det firas något alls.

Många praktiserande brukar uppmärksamma de olika solstånden, samt månens vandringar. Det har nog många gemensamt.

Sedan om man kallar det - mabon eller höstdagjämningen tycker jag själv kvittar, det är ju samma kraft i marken, samma andar som vandrar.

Däremot så är inte alla häxor lika utan följer olika vägar och har sina egna traditioner / kulturer. En häxa är en som praktiserar häxkonst, och är ett rätt luddigt begrepp, ett samlingsnamn på hur många olika slags läror, traditioner, kulturer som helst.

#33 Okej, jag förstår första stycket, men inte den andra, eller snarare ditt syfte med andra stycket, så jag förklarar mig väl för säkerhets skull:

Tycker heller inte att det stämmer med "Alla wiccaner…"

Förresten ang artikeln, den behöver ju inte handla om Mabon utan kan handla om höstdagjämningen i stort och om vad den kallas och hur den firas i olika kulturer ;)

'olja på vågorna.. '

#36 Miljöförstörare! ;)

Det var väl nån som kallade den för Äppelfest? Kommer inte ihåg hennes namn, men hon har en fin hemsida…tycker jag

"Ordet Avalon är starkt förknippat med äpplen, som heter ”aval” och ”afal” på närliggande keltiska språk."

Hittade detta på nätet. Kan vara en orsak till att en del benämner höstdagjämningen som äppelfest eller som feast of Avalon.

Det finns en härlig bok om gamla nordiska seder och bruk skriven av den underbare folklivsforskaren Ebbe Schön. Den heter -Folktrons år, och finns säkert att låna på bibliotek. Rekomenderas varmt!

Där finns ett helt långt och informativt kapitel om Höstdagjämningen som i gamla tider här i norden kallades för Mickelsmäss och inföll 29e september på Mikaelidagen… men som kyrkan sen så fint bestämde sig för att flytta till 24e oktober… vilket givetvis inte alls har ngt samband med ursprungstraditionen…

Mikaelidagen ansågs i stora delar av riket vara första dagen på vinterhalvåret, inte mist därför att skörden nu borde vara avslutad. Det var också dagen då man tog hem boskapen från sätrarna och ställde djuren i bås över vintern.

Mikaelidagen var också en dag, då av gammal hävd, årets enda 'lediga' vecka började eller då tjäntefolk och även andra hade fria dagar att träffa släktingar och vänner, besöka marknader och ställa till med kalas och ordna bröllop. Mickelsmäss räknades förr som en av årets fem stora högtider. Det kalas som ordnades då var årets största näst efter midvinter/jul hette det.

I boken berättas också om gamla magiska seder och ritualer som utövades i samband med Mickelsmäss. Allt från att få korna att äta hö hela vintern till att värja sig mot havsfrun som gick på land den natten till att hålla råttorna borta från sädförråden undern vintern :)

Avslutar med en liten text om Höstdagjämning från Dannie Druehylds underbara 'Häxans Handbok'

"Höstdagjämningen 21 september

Det är skördefest med dans till ljusa morgonen. Förr inföll festen ofta omkring Mikaelidagen den 29 september när skörden skulle vara inne. Mikaelidagen firades med mjöd och kumminkringlor.

Tacka för skörden genom att ge lite vin till jorden. Den här kvällen ska du låta en kärve ligga kvar på marken till vindarna och fåglarna.

Gör en docka eller en bock av korn och låt den värma ditt hem så räcker brödet tills säden åter gror.

Häng den sista kärven utanför ditt hus till fåglarna och Odens häst. Sätt lite gråbo i kärven så fyller skördens glädje ditt hus tills kornet åter spirar."

/Camio

Vad flyttades till den 24 oktober?

…blev nog lite rörigt i texten angående Mikaelidagen och att det sammanföll men den 'lediga veckan' och den lagstadgade 'flyttningstid' vare sig folk flyttade eller ej men kunde få ha några lediga dagar…

Citatet ur boken Folktrons år lyder ordagrant:

"År 1819 ändrades bestämmelserna, så att flyttningsdagen istället blev den 24 oktober, och då följde den lediga veckan och det glada firandet med. Men en del började kalla den nya flyttningstiden för Mickelsmäss, och ofta var det lite svårt att veta vilken dag som egentligen avses i uppteckningarna.

Har läst en del om Mickelsmäss men har inte hittat något ännu som säger att det är ett firande av själva höstdagjämningen. Men står det i Ebbe Schöns bok så ska jag låna den också :-)

Höstdagjämning eller "Äppelfest" tilltalar mig mycket mer än utländska mabon. Äpplen tilltalar mig alldeles extra mycket just den här tiden. Äpplen och kantareller. :-)

Känner igen det Iram. Vet precis vad du menar. :)

Så länge man vet vad man vill fira och varför så spelar det väl mindre roll vad det heter? Så länge man väljer med hjärtat.

Det finns två punkter på året som är de allra viktigaste för mig med tanke på hur jag bor och hur naturen ser ut hos mig och det är när tranorna kommer på våren och när de lämnar på hösten. Dessa punkter ligger väldigt nära vårdag- och höstdagjämningen.

Länkar till Sorita D'Este's senaste blogginlägg om mabon som startade en het diskussion idag som jag dock tror har blivit raderad.

Här är inlägget i alla fall.

Enligt en av mina böcker, The Wheel of the Wiccan Year, är det Alec Sanders som gav höstdagjämningen namnet Mabon någon gång på 60-talet. Namnet sägs betyda "son" eller "great son" och skulle då ha givits som en påminnelse om att Guden, såväl som året, står på tröskeln ner till Underjorden.

Om det är sant är en annan sak. :-)

#49 Intressant. Det ska jag kolla upp :-)

Hittade detta om hur wiccas årshjul blev åtta sabbater istället för fyra:

In early forms of Wicca only the cross-quarter days were observed. However, in 1958 the members of Bricket Wood Coven added the solstices and equinoxes to their original calendar, as they desired more frequent celebrations. Their High Priest, Gerald Gardner, was away visiting the Isle of Man at the time, but he did not object when he returned, since they were now more in line with the Neo-druidism of Ross Nichols, a friend of Gardner's and founder of the Order of Bards, Ovates and Druids

Och detta skriver Ronald Hutton:

No known pre-Christian people celebrated all the eight festivals of the calendar adopted by Wicca. Around the four genuine Gaelic quarter days are now ranged the Midwinter and September feasts of the Anglo-Saxons, the Midsummer celebrations so prominent in folklore and (for symmetry) the vernal equinox, which does not seem to have been commemorated by any ancient northern Europeans.