Jag intresserar mig också för folktro och sägner. Jag har inte sett någon älva men skulle gärna göra det :) kanske beger mig ut i skogen i vår!

Jag har inte sett någon, men min katt brukar titta på något i knähöjd här i närheten och som för mig är osynligt. Däremot känns det i "luften". Händer ibland att katten morrar hotfullt och försöker skrämma iväg "något" från utkanten av min trädgård,

Inte älvor, men småvättarna har jag erfarenhet av. Jag och min barn var på ett 1800-talsläger i Teckomatorp. Vi fick lära oss att om man ville hälla ut något (avlopp fanns ju inte i stugan) så skulle man säga "hysch vättar". En av drängarna missade det och hans tröga och stora trädgårdsstol fälldes ihop. Min son säger vid avslutningsmaten att han inte orkade äta upp. Vi sa till honom att hälla ut det bakom buskarna, men även säga då "hysch vättar" så de hinner undan. Min trotsiga son ville inte göra det utan "skiter väl i vättarna". Jag sa då att det kan vara farligt "för tänk om de lägger krokben för dig". Barnen går ut på den mjuka (Moss- o ) gräsmattan för att leka "sista paret ut". Min son springer ihop med sina syskon och ramlar och bryter underarmen. Då har ungen för första gången i sitt liv huggt med yxa och lie i timtal dagen innan utan att det har hänt något. han brukade vara en klätterapa och klättra upp ett några meter och hoppa ner utan att det har hänt något. Trilla från stående rakt ner i en mjuk gräsmatta och bryta armen! Egentligen helt osannolik!

Att vi sedan var en rolig syn för Lunds Lasarett när vi kom i våra 1800-talskläder är en annan historia!

intressant diskussion, på en shamankurs med Jörgen I Eriksson för några år sedan, skulle vi en sen kväll utföra en cermoni vid en gammal kultplats.  Vägen dit utgjordes av en stig som förmodligen var den gamla processionsvägen. Det var beckmörkt med bara ett par facklor som lyste upp stigen. Men längs med stigen rörde sig inte bara vi kursdeltagare utan också något som såg ut som ljusglimtar. Jag frågade Jörgen vad detta var och han berättade att det är vanligt att alver (vättar/småfolk) dras till dessa gamla kultplatser och framför allt när de används.

Det var inte en skrämmande upplevelse men fascinerande.

Jag och två vänner gjorde en ceremoni en gång och jag improviserad på en liten flöjt samt hade en metallkula med plingeling inuti. Efter ceremonin så sade båda till mig, nästan i kör, att de fått visioner av älvor som dansade runt mig när jag spelade. Själv kände jag mig otroligt upprymd, nästan extatisk och levde på denna känslan en hel vecka efteråt. :)

Nej, jag har tyvärr inte sett någon älva ännu. Däremot har jag fått "känslan" av att något är med mig när jag är i skogen, som att de tjuvkikar på mig och katten ibland när vi är i skogen …

En sak jag glömde är att jag har en älva som hjälper mig när jag spår :) men jag vet inte.. det kan vara en fantasi sak..

Jag har broderat en älva och har som tavla i mitt rum. När jag spår och mediterar tänker jag att hon kliver ut ur tavlan och hjälper mig :)

Jag tror på hustomtar, i våran villa som vi bodde i när vi var små så har jag och två av mina syson sett hustomtar, även 2 av mamma och pappas vänner har sett och min farmor, fast hustomtarna gillade inte när man störde dom nere i källaren ..

Ett medium sa till mig att jag har en älva sittandes på min axel. Den puttar till mig när jag känner mig ledsen och då vill älvan att jag ska vara glad. Hoppas att jag får se henne en dag.

aldrig sett någon men det är inte svårt att tänka sig dem dansande riktigt dimmiga dagar :) Kanske ska passa på att promenera mycket i skogen till sommaren, vore kul att träffa en

Jag har en älva eller en deva som följeslagare. Det är väl hon som gör att jag ofta längtar till skogen.

Jag hade en fabror som dog för många år sedan men en gång när jag var liten så berättade han att han sett älvorna dansa på midsommarnatten.  Mina föräldrar sa att det var bara för att han hade druckit snaps… men jag trodde honom och gör det fortfarande. Det var synd att han dog så tidigt för jag tror att han var en liten trollgubbe och att vi hade kunnat ha många trevliga disskussioner idag ….kram tindra

Aldrig någon älva men jag har ett svagt minne av att jag som barn kan ha sett en tomte.

Jag och min mor var ute för att plocka kattfötter ( en blomma) och där vid en stenhög har jag något diffust minne. Detta var i Norrland och när jag växte upp fick jag senare veta att många sett tomtar i just detta område.

Man kan ofta få väldiga känslor runt omkring där så något är i görningen iaf hehe

Igår kväll, just vid skymningen var jag och min katt ute och traskade i skogen. Vi gick där och jag fick för mig att ögon följde oss i skogen. Jag var inte rädd, men det var en trolsk stämning i skogen. Hade varit intressant att veta om de fanns där någonstans och kikade på oss …

Hej Iram

Jag har sett småknytt i skogen en gång efter vi haft en cermoni till alla våra väsen runt oss och blotat till dem. Kanske var det därför den visade sig. Det var en liten man i grönt som snabbt hoppade undan när jag upptäckt den. Härligt med småknytt i vår natur och hårda värld. Gaia

hej , har precis hittat hit och tycker att verkar vara ett jätte trevligt forum . Hitta hit igenom ridsport .

Har tyvärr aldrig träffat på en älva men istallet har vi en stalltomte , han brukar alltid fläta hästarnas manar (alla utom en ). Och en morgon när jag kom var det mockat men igen hade varit där så det var bara att tacka . När vi/jag rider i skogen så känner jag mig alltid iaktagen men jag brukar alltid nicka och le och fråga om de ska sitta upp och rida med en sväng .

wanda

Jag möter älvor med jämna mellanrum, har lovat dem att inte berätta för någon varför, kan bara säga att det har med min Gåva att göra…

Vid den speciella tjärn dit jag beger mig ibland om sommaren har jag sett älvdansen vid upprepade tillfällen, strax före soluppgången runt tre, halvfyra på morgonen. Det är en otrolig, och nästan sövande, bedövande upplevelse att se hur röken virvlas upp av gestalter som dansar i ringar framför mig…

Min lilltrolla, började gapskratta åt mig en morgon, vid frukosten. (Har aldrig hänt innan, eller efteråt) Hon ser då en liten hand som häller ett glas vatten över mitt huvud.

Har inte fattat förrän jag läser detta nu, att det kanske en liten älva eller dyl, som busar med oss.

Jag brukar offra till småfolket, inte bara på julafton. Och vet att många i min släkt har både sett och pratat med småfolket. Kanske det är en ärftlig gåva.
Det enda jag har råkat på var "aliens=fevarelser" som försökte dra iväg med mig mitt i natten. Dom var hemskt nyfikna. Men jag var mest rädd för att dom skulle attackera mitt sovande barn. Det okända skrämmer ju, så jag är inte så säker på att de var farliga, egentligen.

Har, precis som nattblick, haft äran att få betrakta älvdansen. Tyvärr bara en gång, på en äng en tidig sommarmorgon (juli 2003) vid halv fem. Jag hade tidigare föreställt mig att dimman tar älvornas gestalt, men älvorna var inte dimma - de var varelser oberoende av dimman även om de dansade i den.

Jag säger som nattblick: Det är en otrolig, och nästan sövande, bedövande upplevelse att se hur röken virvlas upp av gestalter som dansar i ringar framför mig…

Älvor, skulle inte dom vara små? Jag såg dom, till min stora förvåning, stora som jättinnor. Eller vad för slags väsen var det annars? Gudinnans döttrar? Vem vet- om älvor alltid är små till växten.

Jag kan inte så mycket om älvor och småfolk, men jag har hört sägas att det finns varelser som är stora. Det är fascinerande tycker jag att veta att de finns där någonstans!

Jag hade en konstig upplevelse som hände när jag var ca 5 år. Det var nära jul och det var snö ute. Jag stod och tittade ut ur fönstret och in i skogen och tyckte allt var så vackert med all snön, helt plötsligt ser jag en liten gråklädd man (mkt liten, jag tyckte han var liten då, och jag var inte ens 6 år, han var mindre än mig) med långt skägg som klättrade över staketet och sprang fram , det var kanske 2 m mellan mig och nissen, stod där en liten stund (gissa om jag skrek på mamma, mamma, mamma en tomte nisse) och sedan sprang han tillbaka klättrade över staketet och sprang in i skogen…..Jag illskrek mamma, mamma kom, kom, titta…Mamma kom springande och trodde nått hemskt hade hänt, hon blev jätte sur när jag försökte förklara vad jag sett..hon trodde att jag försökte luras. Än idag har jag sagt till henne att jag såg något och hittade inte på, men hennes förklaring är som alltid att jag har en sådan livlig fantasi :)

Men jag måste säga vad det än var så sprang den snabbt och klättrade mkt fort….

#23 Jag tror absolut att du såg en riktig tomte :)  Vid juletid förra året var jag och en vän ute och tittade på stjärnorna.. eftersom det var vid jul sa vi att vi kanske skulle få se nån tomte. När jag tittade in mot skogen tyckte jag att jag såg något som lös.. men det såg inte ut som en normal liten gubbe på det sättet att det inte var fysiskt verklig utan mer som ett sken och konturer av en tomtegubbe. Vi gick åt det hållet men den liksom svävade bortåt och fösvann sen. Min kompis så ingenting så jag vet inte om det bara var inbillning :) fast jag tror på tomtar i allafall.

När somliga av barnen var mycket små så berättade dom om en liten figur som dök upp här i kring många gånger. Jag fick en så utförlig beskrivning av denna lilla figur genom deras berättelser att jag målade henne i akvarell. Och barnen var nöjda. Ja sa dom, det är hon! Hon heter Mai! Ibland hände det att barnen drog i mig och upphetsat viskade att jag skulle titta åt ett visst håll för att jag också skulle få se. Men jag såg henne aldrig och dom var mycket frustrerade av att att hon alltid gömde sig så väl när jag skulle titta. Långt senare fick jag i alla fall en glimt av henne eller det kan ju ha varit någon annan. Hon satt vid dammkanten och vispade i vattnet med ett grästrå.Jag log och uppfattade att det jag såg var en hägring.

#25 Vilken rar berättelse….Och din bild är ännu underbarare…Älskar "sago"motiv….

En sak som jag kommer ihåg från när jag var väldigt liten är att min mor berättde en gång för mej när dimma precis lagt sej över gården, då dansar älvorna!

alltid tyckt att det låtit så vackert…

…när dimman lägger sej tjock, då dansar älvorna….

Vilka mysiga berättelser. :) Blir alldeles varm inombords. Själv har jag ännu inte haft turen att se någon älva eller något annat småknytt.

åk till omberg, efter en natt med regn, så kan du få se dom dansa, över trädtopparna, magiskt värre

Le mo shaol or sholas or ré b´fhiú duit dul ann cúram a char ar lá sióg.

Aldrig i livet, skulle jag anse att det var värt att gå för att lita på att en älva tar hand om något.

Lita inte på älvor, helt enkelt… lömska typer…

När jag var liten ,kanske 12 eller nått sånt var jag med mina föräldrar o syskon på semester i hälsningland.

Jag var tvungen att gå ut mitt i natten för att kissa. Då jag ska gå in igen. ser jag på ängen intill att det virrvlar till. Tittar länge o blir som trollbunden. Där på ängen dansar säkert 30 vackra vita flickor. Långa o korta. så vackert , det glömmer jag aldrig. Det som skrämde mig var när en av dom såg mig. Alldeles vit i ansiltet o nästan genomskinlig tittade hon på mig,gav ifrån sig ett litet ljud och sen var allting borta igen. men den synen var någonting jag aldrig glömmer

min mamma har sett vättar när hon var liten

Jag har alltid varit mycket förälskad i det vi kallar för naturväsen och  läst mycket om dem ända sedan jav var liten och började tänka så det var underbart roligt att läsa dessa små berätelser,Tack!

En natt för ett par år sedan vaknade jag och döm om min förvåning när det satt en livs levande liten pan i min bokhylla som står ganska tätt intill min säng och studerade mig intensivt. Vi såg på varandra en lång stund men när jag började röra på mig försvann han på en sekund. Han var klädd i mörkgröna kläder var ca.30 cm lång och hade ett mycket märkligt utseende,gammal men ändå ung konstigt nog.

Det som följt med mig efter den här upplevelsen är att våra ögon möttes, det känns väldigt speciellt och en fantastiskt gåva att få ha tittat en pan i ögonen må jag säga.

Mvh Altea

Det cirkulerar just nu en video över internet och det debatteras livligt, om det faktist är en tomte man fångat i mobilkameran, eller om det är fake. Självklart skriver alla att det är fake.. något annat kan ju aldrig accepteras, men jag hoppas i hela mig att det är en äkta tomte de har lyckats filma!

Jag har inte fått den goda turen och synen att få se dem, men visst kan jag ofta ana dem - känna närvaron och se skimret framför mig av något osynligt, eller så är det bara jag som så gärna vill se som hittar på.. hur det än är så känns det bra.

Jag har känt av närvaro, men aldrig sett någon, tyvärr.
Förutom dom där extremt förargliga tomtarna/trollen i….kan det vara Eniroreklamen? Enormt irritationsmoment och då har jag ändå jobbat lite med reklam.

Har aldrig stött på någon älva, däremot hustomten eller vad man nu ska kalla det.. 4 år var jag och den kom gående rakt emot mig, drog täcket över huvudet och var livrädd.. Inbillning sa dom men jag vet vad jag såg..

#33 storleken stämmer med den jag såg, kanske inte gång stilen..

spindelfot,den länken skulle jag vilja se

Nixan: jag har lagt in länken i texten ovan,

klicka här 

 Mötte någon (något) i skogen en gång. En djupt märklig händelse som satt sina spår. Man undrar av och an vad det egentligen var som hände den där gången…

Tror; det är något alla gör, antingen det ena eller det andra, vare sig man vill eller inte. Desto färre vet…

Ingen vet mer än man själv erfarit, allt annat är tro och teori.

 Skogen är full av liv, inte bara träd och djur  ;)

Någonting kastade en sten på mig när jag och Ijin var och klättrade i grottor idag… inte en människa i närheten. bara troll ;)

Måste få lägga inen sak till . Min väninna och jag är ofta i tyrestbyskogen o promenerar, både med och utan barnen. Vi HÖR alltid någon som stökar eller vad man ska kalla det.

Snå knytt som följer efter o e nyfikna. Hennes som är rädd att gå i den skogen fast vi naturligtvis inte sagt vad vi hör till honom. Han ärr mycket öppen och ser väldigt lätt saker som befinner sig där , Han har berättat att det är små knytt som tassar omkring o leker , härmas o busar. Jag tror inte att har hittar på eftersom vi hör desamma.

Tänk om jag hade hans ögon

Ikväll dansar älvorna över ängarna här hemma…. :-)

Min erfarenhet av älvor är inte den bästa, men jag har accepterat dem i och med att min flickvän jobbar via dem.

Har dock sagt till henne och varnat de små för att börja gömma saker för mig, för jag kommer i sådana fall slänga ut hela högen och tvärlåsa min lya för dem.

Älvor är små och otroligt busiga, även bra som sällskap om man är eller känner sig ensam.
De kommer inte in i ditt hus om du inte bjuder dem in, men väl inne så är de svåra att tygla, och än jävligare att bli av med.

*sedan så kommer inte jag och dem så vidare bra översen*

Kiowa: berätta mer:)

vad kan dom göra, hur bjuder man in och hur vet man att dom finns hos en

vad kan dom göra och vad kan man få hjäp med?

De kan vara snälla och aggera små hustomtar, de är snabba och kan hjälpa till med positiva energier, ordningsamma på sitt sätt vilket kan lovas inte är mitt sätt.

Man bjuder in dem med ett enkelt "välkomna in" helt ekelt, inget krågllingt alls.

Jag vet inte hur andra märker av dem, men med mig busar de utavbara helvete, "Gömma nyckel" typ, men det är allt och inte bara nycklar.
*kan lägga en sak på bordet även ta en bild av att saken ligger på bordet, men lämnar jag rummet en liten stund "och inte har koll på dem" så ligger inte saken kvar*
Saken kommer så småningom fram, och den kommer då ligga på exakt samma ställe där jag lagt den på från början och jag brukar då höra deras jäkla fnittrande.

Hur man vet att de finns kring än?
Man måste vara både blind och döv för att missa dem….

Kiowa: Det där med gömda prylar som kommer fram på exakt samma ställe upplevde vi ofta ett tag hemma hos min mamma, men mamma trodde att det var familjens hustomte som var skyldig.

Någon som har upplevt att även tomtar har såna drag?

Det är även de som kan vara mer konkreta, visst?
När jag studerade var det en morgon jag inte orkade gå upp, utan låg kvar och funderade seriöst på att skolka de första timmarna, Så jag låg där och hade precis tänkt "jag skiter i det", när jag fick ett hårt slag över huvudet som fullkomligen uppmanade mig att omedelbart gå upp och ta mig till universitetet.
Gissa om jag gjorde det fortare än kvickt.

#47 låter ju helt fantastiskt! obehagligt men nån som ändå tänkte på ditt bästa.. Kanske snarare var ett ilsket släktspöke.. låter som en barsk spökande mormor..

Eller hur! När jag berättade det för min far skrattade han och sade "det var jag!" men det v-e-t jag att det inte var. Inte heller mormor, hon var alldeles för snäll och skulle snarare viska än smälla till mig på huvudet.
Jag hyrde en lägenhet på den tiden och i den hände det en del…en natt vaknade jag av att gardinerna fladdrade inåt trots att både balkongdörren och dörren till rummet var stängda.

Det var för nån/några dagar sen. Jag var i stallet och väntade på en som jag skulle rida med och jag nästan en timme för tidig  så jag besstämde mig för att  städa lite i en korg som jag har vid min hästs box.. Så gick jag för att hämta en sak så när jag kommer tillbaka efter ca 10 min. Så är allt tillbaka i korgen igen! Vart ganska paff eftersom att det bara var jag där och ingen var i stallet. Så vi har nog nånting antagligen en tomte i stallet. För en häst i stallet har fått sina hovar kratsade och det var inte ägaren som hade gort det.

en annan sak jag var med om var när jag komm till stal.let en morgon och skulle släppa ut hästarna så hade min häst 3 små smala flätor i svansen…. Och jag gör inte flätor och sånt på min häst.. Så nån måste vara där på natten och pyssla med hästarna

Det var för nån/några dagar sen. Jag var i stallet och väntade på en som jag skulle rida med och jag nästan en timme för tidig  så jag besstämde mig för att  städa lite i en korg som jag har vid min hästs box.. Så gick jag för att hämta en sak så när jag kommer tillbaka efter ca 10 min. Så är allt tillbaka i korgen igen! Vart ganska paff eftersom att det bara var jag där och ingen var i stallet. Så vi har nog nånting antagligen en tomte i stallet. För en häst i stallet har fått sina hovar kratsade och det var inte ägaren som hade gort det.

en annan sak jag var med om var när jag komm till stal.let en morgon och skulle släppa ut hästarna så hade min häst 3 små smala flätor i svansen…. Och jag gör inte flätor och sånt på min häst.. Så nån måste vara där på natten och pyssla med hästarna

oj! vad långt och konstigt det blev! men ni kanske fattar ändå ?

Jag har aldrig mött en älva, tråkigt då de faschinerar mig. Men men.

Däremot så har jag sett fotspår från ett väsen (tomte kanske?)

Vi hade ställt ut en skål med gröt OCH köttbullar över julnatten då min farmor insisterar på att hennes tomtar tycker om köttbullar.

På morgonen när jag vaknade (vid 6 tiden, vi hade ställt ut dem vid 11 på kvällen) så blev jag förstås ivrig att se om något var borta. Och minsann, en köttbulle var borta och det var fotspår i snön. Jag minns dem fortfarande, fotspåren var små som ett litet barns. (Såg ut som skofotspår fast utan några märken som brukar finnas under skorna) De ledde dit från skogen bredvid och försvann mot ett annat hus. Gick aldrig hela vägen för att se vart de ledde vilket jag kanske skulle ha gjort.

Bodde heller inte några barn i området, men varför skulle en liten unge vara ute mitt i natten i första taget?

Vissligen så spökar det i huset mitt emot men jag vet inte om spöken lämnar fotspår. :P

Intressant med folktro,olika sägner..

Jag vill se,jag har sett en del skumma saker..

Hört en del sägnen,läst om dem..

Mer tänker jag ej säga om de ev för nu..

Älskar tomten ser ju ut som en själv Ebbe Schön..

Hans böcker är underbara..

Det är intressant me folktron o alla dessa sägner från förr ..

Visst é det spännande. Har inte sett någon älva - men skulle gärna vilja. Har inte sett några småtomtar heller - men är övertygad om att dom gömmer sig här någonstans.

Man bör akta sig för dem… De lever där de vill men oftast såsom legenden säger, på/vid myrar.

 Anser de dig värdefull kan de tänkas låta dig vara till och med höja upp dig men annars kan du ha ett fasligt sjå att hålla själen din intakt… Oavsett är de ombytliga och opålitliga även om du kan verka i deras nåd kan det vara aven underliggande orsak eller lätt slå om. Sök dem inte om du inte vet att du hör hemma där, de är farliga!