Stenar ruskar på sig och gror lite mera mossa över den gråa ytan.

Försök att minnas
hur det var i går eller

kanske ännu längre sedan

När natten var svart och dagen ljus

När inga himlahål döljdes och
de som sved var längre fram

Då armar lyftes och stegen dansade
då glittrande mun log rak

Då

Men det är nu, nu.

Och jag tar inget för givet längre.

Gryning

När natt skjuter morgon

där sömn aldrig vill möta dröm

och

ljuset vill måla sanning naken

bryter jag upp från mitt läger

det finns så många steg kvar att gå.

Moder jord

Inuti fryser
men ytan spegelblank
havet stillar vågor
och för skeppet i sank

Vem är jag att ändra
det som skadat är
man kan faktist hålla
även smärtan kär

Rytmisk dunkar hjärtan
när plågan är som störst
vatten kan inte släcka
livets brustna törst

Mäktar ljuset bryta
mörker bort
tända evigt svarta
när dagen är så kort

Föda död till liv igen
kraft och livslust åter
Trösta hjärtat helt
när livsmod gråter

Renar stilla oro bort
jag ligger här för dig
i mossans gröna rena lav
helar du mig.

Tack för att du delade med dig!