Det sägs att ont allt man gör får man trefalt tillbaka. Är det värt det? Det är väl bättre att använda det gamla vanliga sättet. Att be dom lägga ner vad du nu vill ha stopp på.

SEV

Men hur menar du med varning? För att personen ska veta att det är en varning måste du ju berätta att du förbannar, och det ska man nog inte göra.

Själv så tror jag inte på tre-regeln, jag tror däremot, att om man är oerfaren och inte har så stor kontroll över sitt eget utövande - att man tyvär kan dra på sig lite skrutt själv genom att skicka ut elaka krafter. Men det är väl en bra erfarenhet det med, om man planerar att göra det fler gånger.

/bättre på sot än bot :(

Du behöver aldrig förbanna någon. Det kommer alltid till en på något vis ändå. Tänk i stället ljusa tankar om en person så ska du se att det händer grejer.

Vad exakt är det du vill uppnå? Vill du att dom ska veta att varningen kommer från dig? Vill du att dom ska hålla sig borta från dig?

Det är svårt att förstå ditt syfte bara från det du skriver. Kanske får du fler svar om du förklarar lite mer.

Släng en förbannelse om personen förtjänar det, men för ren djävulskap är väl inte det något stort +:)

EvaLeva:

Hur menar du att tänka ljusa tankar om personen? Typ att man ska tänka gott om den o önska den väl?

personen i fråga har gett mej sådan fruktansvärd skada både fysiskt o psykiskt o sedan skyllt allt på mej för att få mej att stå ensam utan någon.

Läste era inlägg o jag tror oxo starkt på att allt kommer tre faldigt tillbaka, men tänkte oxo att denna person verkligen förtjärnar ett o annat. Men de kanske finns en annan kraft som tar hand om dennes bestraffning än jag.

#7

Lita på att någon annan kraft sköter om det. Ingen ond person är värd vad det kostar att "kasta" en förbannelse efter, för en själv. Sedan är det också att en förbannelse brukar inte funka om inte den personen som får förbannelsen tror på den.

Det den som har gjort dig illa kommer framöver få tillbaka vad den har gjort dig och "lite" till också. Jag vet, för jag har också varit med om onda saker och den som gjorde det har fått mångfalld tillbaka. Den personen har tom krympt fysiskt, inte bara i anden.

#7  Och varför vill du då skicka en varning och inte en hämnd? Jag tänker inte lägga mig i moralen, det är ditt beslut helt. Jag argumenterar bara för att det kanske blir mer tydligt för dig vad det är för nåt du vill göra mot denne person.

Hämnd, skada, skydda dig själv eller vad? Om nån har skadat dig svårt så är det väl fullt din rätt att ge tillbaka.

#8 Lita på någon annan kraft…? Jo, och se på alla onda människor i världen som inte får sitt straff.

Att ens gärningar alltid kommer tillbaka till en är en kosmisk lag. Om någon har skadat dig så får de lida utan att du ger dem en förbannelse eller något annat dumt. 

Och ja, jag vill hävda att ljusa tankar om vem det än må vara bara gör gott. Även om det är svårt att ens tänka sig att göra det. Det är de ljusa tankarna som förändrar världen. Annars går vi bara runt i ekorrhjulet av avund och misär. Och vem vill ha det så egentligen? Det är bara du som kan förändra din värld. Och med du menar jag alla och envar som egen person/själ.

Ja, jag håller med er om att en annan kraft sköter om detta, jag har alltid trott på att d e så o ja hoppas verkligen att denne får de tre gånger tillbaka om inte mer.

De enda som ja tänker på e att denne kanske ändå inte får sitt straff utan kan leva glatt vidare me sitt liv som om inget har hänt o orsaka mer ont mot mej.

borde kanske ja skydda mej me skyddande amuletter lr liknande?

#11 Det är en trossats vissa tror på, andra inte.

Tja jag skulle då inte sända ljusa tankar till min antagonist.Jag skulle i så fall inte sända en endaste tanke alls till personen.

Jag vill inte ge dem näring utav något slag utan förhålla mig fullständigt oberörd och på så vis bryta.

Ge inte näring till det du inte vill ha.Ge inte kraft till den som är dum mot dig.Låt den  överhuvud taget inte finnas till i dina tankar,på så vis kommer de inte åt dig eftersom de inte finns i din värld.

Ljusa tankar till det du vill stärka är också en kosmisk lag eller hur.

Då tjänar det väl inget syfte att tänka ljusa tankar  till någon som är elak.

Jag har fått genomgå så mycket skit i så många år och det har reulterat i att jag har velat skada så oerhört många människor, men jag har inte gjort det. När jag började tänka lite om denna tre-regel, så tänkte jag istället att jag kan hjälpa dem jag tycker om på något sätt. Då kanske jag får tillbaka utav den bra energin också.. det gynnar ju mig på många sätt 

Det går verkligen inte att tänka gott om någon som har skadat en på något sätt, men då får man låta dem ruttna för sig själva, för man får väl hoppas att det är sant, det här med att man tillslut får sin revansh.

Att någon annan kraft sköter om det.. skriver ni, men tänk om den här kraften råkar vara en kunnig häxa som tar moral och kraft i sina egna händer? Vem är den andra kraften, som styr upp saker åt oss på bästa sätt? Ifall det nu finns en annan kraft som tar hand om allt undrar jag varför man då ska tänka 'ljusa saker' om andra som inte förtjänar det - det borde väl universum ta hand om också isådana fall.

Dessutom tror jag att det är extremt svårt att sätta sig och tänka ljust om andra som har gjort en illa, snarare tror jag att man skulle sätta sig ner och ljuga för sig själv, alternativt på något vridet sätt ta ansvaret för skadliga händelser som drabbat en. I slutändan blir det främst destruktivt, sällande ens helande för sig själv.

Kanske är sådant här tänkande om karmalagen fungerande i vårt samhälle här i i-landet, men genast tänker jag på sämre världar. Jag tänker på länderna där våldtäkt används som vapen, på gazaremsan, folkmord som skett - och jag har väldigt svårt att tro att de som dödar och våldtar får tillbaka saker tre gånger om, om ens alls. Det stämmer inte. Eller de som inte får någonting annat än ondska tre gånger om, barnen, kvinnorna, männen, alla som utsätts för den hungriga ondskan, som äter upp hela kontinenter.

Jag tror att om det finns kosmiska lagar så finns de inuti oss, och det är vi som skall ta ansvar för våra handlingar och vår rätt - och det innebär också att bita tillbaka.

tack alla ni som skriver ja har verkligen fått igång mina tankar. Ja känner mej fortfarande väldigt förvirrad av vad ja borde göra o har nog inte hittat mitt svar än. men när d kommer så vet ja va ja ska göra o då kommer ja säkert hitta kraft som hjälper mej att lösa allt.

ja vet en sak o de e att ja kommer gå stark o klokare ur detta problem!

djävulen till person denne e kommer få stanna i sitt egna helvete!!!

Precis som Spindelfot har jag många gånger funderat över detta påbud att tänka gott och förlåtande om alla, även de som förtjänar det minst. Detta är faktiskt ett av påbuden inom satanismen som jag sympatiserar med; Respektera endast de som förtjänar det.

Kanske representerar detta inte godhet och fluff i kvadrat, men ibland blir man så trött på alla som förtrycker, skadar, dödar; tar och tar utan att aldrig ge något igen. Varför ska jag behöva respektera sådana människor? Vända andra kinden till? Förstå och förlåta?

Har de inte någonstans förbrukat sin rätt till godhet och respekt? Borde inte en sådan rätt vara något man förtjänar och inte något man per automatik alltid har att falla tillbaka på?

Mvh Iram, långsur

jag tycker att personen har förbrukat all sin godhet o respekt på alla plan.

de e svårt att inte tänka på d som hänt när d gör sååå ont i en hela tiden. Ja sov inte i natt o hela dagen sitter ja bara o stirrar fram o e helt tom. Ja behöver lära mej hela mej själv..

för att alla kanska ska förstå bättre så handlar allt detta om mitt ex…

Jag tycker man kan se det på två sätt-  ur ditt eller personen som gjort dig illas perspektiv.

Jag håller helt med om att man inte ska känna sig tvungen att förlåta och skicka goda snälla tankar och fina energier till någon som inte gjort sig förtjänt av det, det är ju som att belöna någon som själv gör ont - men- sett ur ditt eget perspekktiv, får hämden dig att må bättre eller riskerar du att bara gräva ner dig i ännu mer ångest och bitterhet? Skulle inte du må bättre av att försöka släppa det som hänt? Lägger ingen moralisk aspekt i att man vill hämmnas eller skicka krafter efter någon som betett sig jävligt , jag tror säkert personen i fråga förtjänar det om du mår så dåligt som du skriver, men jag tror det i många fall är sundare att försöka jobba med sig själv än att lägga ytterligare tankekraft och enregi på den här människan.

Hitta gärna magiska vägar att hjälpa dig själv att släppa personen och alla jobbiga känslor du associerar med den, att stärka och skydda dig själv från att förtäras av det mer så du kan gå vidare… Tror det är ett effektivare sätt att hantera smärta på.

Stärk dig själv, den här personen förtjänar inte din ångest, din smärta och din energi. Att fundera på hämdmetoder, gå omkring och undra om det fungerar eller ej, bli frustrerad om det inte fungerar som man tänkt, eller att känslorna finns kvar trots att det fungerar etc kommer bara låta h*n ta fortsätta dra energi från dig och ta plats i ditt sinne, det är vad jag tror…

#20 Det är stor skillnad på hämnd och att försvara sig.

Hej jag har varit lite i samma situation som du mobbad från dagis till sista året i nian, flyttade och gick gymnasiet på annan ort. Och jag har haft samma tankar som du men aldrig genomfört det…varför? För jag visste att jag var den som skulle gå vinnande ur deras tragiska små bråk, att det fanns en hel värld med trevliga underbara människor och att skiten skulle försvinna. Idag är jag den enda i en klass på 22 st som tagit mig till universitetet 10% av dom jag slutade nian med gick aldrig ut gymnasiet. Jag säger inte att det som inte gör dessa saker är sämre människor men på ett sätt så är det jag som gick vinnande ur det hela. Jag har rest och jobbat mer än någon annan av mina jämnåriga och har vid en ålder av 22 insett att det är rätt synd om dem… Det är inte dig felet sitter i utan det är dom som jävlas med dig som har problem, ignorera och hitta andra skulle jag säga. Med tiden kommer du också se att de är tragiska små människor som bara straffar sig själva i slutändan…dom behöver ingen hjälp till det.

#18 Du har som vanligt rätt:D

Jag håller inte med om att synden alltid straffar sig själv. Det låter ibland som att vi människor kan avsäga oss allt ansvar för att faktiskt säga ifrån eller slå tillbaka mot dom som beter sig illa…blir vi bättre människor för att vi låter någon skada oss? Knappast, enligt mig.

Dessutom tycker jag att man faktiskt kan vara både empatisk och förlåtande men ändå sätta STOPP för någons beteende när det behövs.

Eller om man ser nån mobbas så ska man kanske vänta tills karman sätter in?

Det där me å förlåta kan ju ha en annan mening än den ni åsyftar.

Att förlåta den som gjort riktigt on ä ju inte det lättaste, och kanske inte ens klokt, om den felande då inte ödmjukt BER om förlåtelse, och förklarar sig väldigt ångerfull.

Däremot. Att sänfa kärlek till den felande är ju kanske åxå dumt, då kanske den kärleken slåss mot de krafter som låter banemän sona brott. Så de kanske e fel de me.

Och, kärnan i mitt inlägg. Man kanske ska förlåta SIG SJÄLV, för att man va så korkad å ställde sig i banemannens väg. Kanske det är DET som menas med att förlåta.

Sug på den karamellen ni. ha ha ha

SEV

Det låter i mina öron mycket klokt, SEV. Många gånger bär man på en slags (kanske omedveten) skuld för att man har råkat ut för ett övergrepp av något slag.

Det va ju ingen annan än offret själv som ställde sig i vägen för denne baneman.

Visst finns det undantag, hårddrar man detta så kan man ju hitta otaliga orsaker till att offret är helt utan (skuld). Men själva tanken att man ska förlåta sig själv, den tycker jag man kan fundera å vrida å vända på, analysera in på djupet, själva kärnan i "att förlåta" kan ju vara där, å betyda sig själv alltså.

SEV

Fast det tar mycket energi att hata någon, att sända elaka tankar. Jag tror det är lättare att släppa någon helt och sluta tänka på den personen över huvudtaget om man förlåter den.

Ifall jag tänker på någon.. som gjort mig illa som jag inte har förlåtit, så gör det fortfarande ont. Personen påverkar fortfarande. Men när jag tänker på människor som jag förlåtit… så finns ingenting där, bara erfarenheten av det som hände.

Alla har sina sätt.

Men varför ens tänka på denne baneman, e ju vara å glömma bort å inte ångra sig, utan förlåta sig själv att man hamnade där.

Alla måste ju nån gång hört uttrycket, å kanske tillåme sagt sig själv,
"Jag förlåter mig aldfrig för att ja var så dum å….."

Kanske ligger det mer bakom dom orden än man själv fattat.

? SEV ?  (haha, det gick här me)

Själv förlåter jag inte folk, inte om dom skadar eller förråder mig med vilja… Då hamnar man i en liten svart bok, mwahaha..

Inte står väl en annan med i boken ännu??

Men jag måste erkänna att även jag är den typen som hellre glömmer än förlåter. Suddar ut. Försöker förlåta mig själv, dvs ta bort skuldkänslor. Går vidare så gott det går. Det är inte bra att bära på bitterhet och hat, så det försöker jag undvika genom att sudda ut personen ur mina tankar.

Ja men då e de ju som det ska, ingen böhver förlåta nån annan än sig själv, och dom man ödmjukar sig inför, såna som ber om å får förlåtelse asså. Men att förbanna nån e nog att hämnas, å hämnas man så e man samma kålsupare själv.

Haru en VIT penna då Ijin. ha ha ha

Jag har en del som skulle passa bra i mitt svarta sinne, ingen svart bok här inte, att skriva upp nån i en bok e ju verkligen att påminna sig själv å att fortsätta lida och oja sig över förtreten.

? SEV ?

Vissa "banemän" kan inte glömmas. Pappor, mammor… släkt.

Jag tror en viss glömska bara är förträngning, om man inte tar itu med alla hatkänslor oavsett hur man gör det så finns det kvar. Gömt…men inte glömt.

Det kanske går att glömma någon man inte fäst sig vid, vad vet jag? Men vill man glömma då? Jag personligen vill ha kvar mina erfarenheter, dom kan neutraliseras och sen vet jag varför den personen kunde skada mig så illa, varför det gjorde så ont och hur jag kan undvika det i framtiden.

Att förlåta sig själv. Är givet i processen.

I första inlägget skriver Xime om att hon vill sända en varning. Det fick mig att tro att hon fortfarande har problem med den här personen. Kanske jag har fel. Men om det är så, så är det väl lite för tidigt att förlåta? Först måste hon väl ta itu med problemet?

#32 Haha:D:D Den är röd:D

Fast det är mest en nottifikation att jag inte kan lita på personen;)

#35,

Förstod det, men man måste ju ta tillvara på varje tillfälle att retas.

? SEV ?

#36 Haha:D förstog det=)