Hmm… Ja man borde verkligen ta sig en magisk stund ikväll!

Ja, det borde man ju. En promenad i månskenet, sedan får jag se vad jag utvecklar det till!

Åh, här har jag redan upplevt magi idag!  

Vi har fångat in en "vildkatta" (eller övergiven) som bor på vår toa sen i måndagskväll och hon är väldigt rädd, men hon rivs eller bits inte. Hon väser bara lite tyst när vi närmar oss, men slutar när man tar på henne. Hon har världens gulaste och mest talande ögon. Hon är svart som natten och vi kallar henne Sol pågrund av de stora gula ögonen. Hon har inte jamat en enda gång sen hon kom och äter med god aptit allt vi ger henne, till och med avmaskningstabeletten slank ned utan problem. I går började min man med att ta upp henne och det enda motståndet hon gör är att kroppen spänns och hon väser försiktigt.

De första dagarna så blinkade hon bara med ett öga itaget, som om vi skulle kunna göra henne illa om hon blinkade med båda samtidigt. Idag  när jag höll i henne och klappade henne på huvudet, runt öronen, nacken och hakan så började hon blunda med båda ögonen, men bara en liten stund i taget, sen slog hon upp solögonen igen.Jag började fundera på om hon inte spann lite, men det gick inte att höra. Det var mer en känsla jag förnimmde (heter det så?). Vi satt så i en 20 minuter och jag tänkte på att hon skulle få mat, då började hon spänna sig lite och hoppade upp på en hylla bredvid mig. Jag fixade mat och satte den på golvet där mat och vattenskål ska stå. Hon vågade inte hoppa ner när jag satt kvar men jag tog upp skålen till hyllan och hon åt där hon låg. Sen satte jag ner skålen och satt kvar och tittade lite i taket och undrade om jag skulle sitta längre eller låta henne vara ifred… då hör jag det…

En liten liten "motor" kurrar igång, sakta, sakta. När jag tittar på Sol har hon halvslutna ögon och när jag tar på hennes huvud och smeker lungt bakom öronen så ökar "motorn" och ett riktigt kurrande sprider sig i rummet!  Hon blundar helt och kurrar!

#3 vad mysigt det låter :) Hon har nog hittat hem hos er.

ja, vi får väl se vad som händer. Min tanke var att hon kommer att frysa ihjäl i vinter och att min mamma skulle ta hand om henne som hon gjorde med kattungen vi fångade i september på samma ställe. Vi trodde att detta var ett syskon, men nu tror vi att det är mamman för hon är ett kilo tyngre och lite större i kroppen. Då var inte min mamma intresserad längre, men vi får se vad som väntar Sol?

Åh Fridelfina vilken magisk och varm historia! Det behövs fler sådana människor som du, katterna behöver er. Förstod inte riktigt, ska ni bli hennes nya hem eller tar ni hand om henne så länge?

Det vet jag inte själv ännu, Astrina! Vi får se vad som väntar Sol…

Snacka om magiskt… Skrev visst in Astrina förrut av ren reflex när jag loggade in, och jag kom in! Jag raderade ju henne i somras, trodde jag iaf. Såhär ska det ju inte bli, eller?? Astrina, Astraea - aahh - vem är jag? Multipel personlighet? Ligger det kvar trots att man säger upp, det är ju märkligt? Hade jag vetat att jag fanns kvar hade jag ju knappast fixat nytt nick.. Eller är det "bara" en magisk dag.

Vilken härlig historia fridelfina. Jag tog också hand om en vildkatt för 3 år sedan.Vi gjorde en fälla för det var 26 g kallt den natten. Vi satte upp kattluckan och lade lever innanför och när han var inne slog den igen. Han låg en månad under min säng innan han började komma fram lite försiktigt. Nu är han den gosigaste katten jag har.

Nu har jag precis kommit in efter en egen liten slags fullmånsrit. Satt på ett berg, med lite ljus och rökelse, och spelade för månen på min sansula. Det var väldigt molnigt i natt tyvärr. Kunde inte ens lokalisera vart månen befann sig först, men när jag spelat en stund så skingrade det sig kring den, och jag kunde skymta den enda tills jag slutade, en timme senare, då den försvann helt igen.
Det var kallt ute, men den var vacker, jag var är tacksam för att molnen ville skingra sig en stund. :)

Hoppas ni alla haft en magisk kväll/natt.

Min kväll var också med en molnig himmel man luften var skönt sval och vindstilla. Månen kunde jag bara ana en sekund sedan borta igen. Jag tändel jus och rökelse här för att trygga mig själv då jag varit lite orolig för en vän så jag lät denna magiska kväll och natt vara till för lung och ro, healing och omsorg.

Sov gott och vaknade utvilad.

Oona

igår satt jag och sjöng sånger för ett gäng hemlösa katter i lund, efter att de hade fått mat. det känns väldigt magiskt att sitta stilla i närheten av en stor flock vackra djur som katter. Om man kisar lite, ser de nästan ut som lejon och geparder ^^

sedan var jag på en "magisk" affischerarrunda med djurrättsalliansen :P vi tapetserade delar av lund med djurrättsaffischer. en väldigt skön promenad.

Tack natten för givmilda gåvor…

#12

Fler som värnar om hemlösa!

#8

Astrina, Astraea…förra kursen vi hade var psykiatri och bland annat om personlighetsstörningar. Jag kan ställa en diagnos om du vill?

Äh, "kärt barn har många namn" brukar man ju säga!

Hmmm våran ena kisse var borta i 18 dygn och idag så fick vi tillbaks honom, han hittades i en källare inte så långt härifrån och det är en gåva hur kisse klarat sig. Han har gått ner 4 kg. Han vägde 8 kg innan han försvann, en stor kissekatt.

I dag är en speciell dag  som vi saknat och längtat våran Lunkentuss, andra kisse sörjde enormt och blev överlycklig när han återfick sin bäste vän.

Här är det fest i afton, nåja vet inte om Lunkentuss håller med, men han spinner oavbrutet trots bad, skabbmedel och avmaskningspiller.

Kram alla…

Lunkentusse e nog glad för  att hamnat i rätt hamn igen…har en katt vi söker efter här åxå!

#16 Bigavia, har du en brunn i närheten, rinnande vatten? Ja, den behöver inte anvädas längre utan vara igenlagd…men känner din kisse nära rörligt vatten…vet inte hur den mår men läste inlägget om Lunkentuss och såg vad du skrivit…å då dök bilden upp.

Hoppas din Kisse kommer hem igen.

Å, Tack  Oona, katten är en nära väns och han behöver den å snaknar den. Han bor nära vatten å inte så långt från mej. Den katten e bror till min Helios!

#15 Men det är ju fantastiska nyheter, jag är så glad att han kommit hem! Hoppas han lärt sig en läxa och inte försvinner igen nu..

Härligt att Lunkentuss är hemma igen!

Undrar om någon saknar Sol eller om hon är dumpad?