Jag älskar dessa människor som skiljer sej ifrån  mängden.

Jag tycker det är helt underbart med folk som vågar vara egna, udda, annorlunda etc.
Hur kul skulle det vara om alla var precis likadana, egentligen?
Sedan är det ju klart att det finns folk som helt motsätter sig oliktänkande i alla dess former, men sådana måste ju också få finnas. 
Och så finns det ju dem som ofrivilligt inte "passar in", vissa av dem har inga problem med det, andra mår dåligt av det. Men det är ju så det är. Mår man dåligt av att man inte "passar in" så får man ju göra något åt det, eller helt enkelt göra det bästa av situationen om det inte går att göra något åt den.
Men överlag är det ju jättebra med folk som vågar vara sig själva.
Ett passande citat här skulle väl vara ett av Oscar Wylde, om jag inte missminner mig helt (rätta mig gärna, i så fall):
"Var dig själv - alla andra är upptagna!"

LD helt underbart…"var dej själv- alla andra är upptagna!" me sitt.

Men klart är att man tittar till lite, vem gör inte det?

Sedan hur tänker man då?

Jag tycker det är härligt med annorlundahet

Dra ner kjolen karl?
Visst dömer man folk hela tiden, varje dag, så fort man ser någon. Det är mänskligt. Det stora i detta ligger ju i att kunna förbise det man redan tror om människan i fråga och ge den en chans att visa vem hon är.
Ungefär som med en del av trådarna här. En del gormar och vrålar som den värsta av mobbare medans hon i verkliga livet är en riktig liten fismjukis. Eller den som inte är rädd för fan själv men som när det väl gäller sitter och skakar så tandfyllningen skallrar. Första intrycket stämmer oftast men inte alltid..

Varför hade han kjol på sig? Hade nog inte reagerat så mycket på att den satt i grenen som det att han faktiskt hade kjol på sig..

#5 *håller tummarna och hoppas att jag inte är fismjukisen*

jag tycker bra om annorlunda människor. Jag är ju själv rätt kontroversiell så det är bra, att det finns människor som är värre.. Jag njuter stenhårt av människor som följer sig själva och lever sina poetiska excentriska livsprojekt.. att tänka utanför ramarna, när man är utanför ramarna, och sedan tänka utanför ramarna en gång till - det är stark kaos-kreativitet när den är som bäst.

Ifrågasätt inte bara ditt kön och din religion, ifrågasätt din familjestruktur, världsstrukturen, gott och ont och svart och vitt. kjolar och byxor, färger, hela köret är ett matrix.. bryt igenom.

Hm.. är det bara jag som får ett fågel/djungel ljud på datorn när man klickar upp denna tråden? har nämligen inte varit här innan.

#5. Denne man gick i kvinnokläder! Transvestiter kallar de sej.

#7. Va trevligt, Hör mej e det tystnad som råder!

#8
Byxor är relativt nypåfynnet…
En man skall inte behöva vara klassade/klassa sig själv som transvestit för att få bära kvinnokläder. Den största fördomen och kanske den svåraste att komma över är den eller de man har mot sig själv.

Höftskynke, sarong eller kilt… det finns manskjolaar med i många former och en del hellånga som passar män bättre än kvinnor.

Fast helt klart, sedan beror det ju på skärningen på kläderna, accessoarer och färgval om det seden visar könstillhörighet. Men det är en annan sak.

Det var inte den sexuella läggningen jag reagerade på utan att här var det riktigt kallt i förra veckan minusgrader och frost. Hur kallt måste det inte varit i Umeå? Kjol i det vädret.

#10
Hehehe

Kjolar.. är nog varmare än byxor.. det blir lksom en uppvärmd luftkudde om den är lite tät och yvig.. så kan man ju ha långisar under eller så.. Byxor kyls ju ned och luften mellan benet och byxan är ofta ganska tunn… Medan.. ja se det som en dykarklocka, så ser du vad jag menar…
Nu såg jag ju inte denna mannen.. vad vet jag om det var en praktisk kjol eller en ballerinadress.. ;)

Han hade jeans under    peruk ryschpysch blus hårt sminkad…å högklackt..

#12
Hård sminkning och klackar…
Ja det är ju.. ett tecken på att han är transvestit.

Kjol är faktiskt varmare än byxor, ja!

Apropå att "stå ut", om ni tror att transvestiter eller män i kjol ger uppmärksamhet…

En historia från efter jag gått ut gymnasiet och flyttat till Uppsala för att gå på universitetet, som är lite kul fast också lite sorgligt tycker jag.

Jag besökte Åmål för att träffa några klasskamrater som jag kände lite så där, inte så väl men vi hängde ihop på gymnasiet.

En tjej berättar om Elin, som gick i nån parallellklass:

"Du förstår, hon har ju flyttat till Umeå och blivit jättekonsig!"

"Jaha, hur då konstig?"

"Jaa, hon går klädd i hatt och lång kjol nuförtiden!"

Och jag då som gått genom Uppsala i både medeltidskläder alt. Tolkienkläder till lajvrollspel…  Jag tyckte väl inte att hatt och lång kjol var något speciellt konstigt. Och det hade jag också i Uppsala, men inte i Åmål för det är konstigt.

Tycker vi är mer normala än udda ju :)