Ha ha! Ingen aning vad den säger men inte är det "mamma" i alla fall!

Jag skulle vilja tillverka en docka som mummlar besvärjelser- Va? Nej, den bara jollrar hör ni väl!?

jollrande-besvärjelse-dockan, hjälp tänk att den ligger i lillans-dockvagn, söt och oskyldig, när man kikar ner så får man höra värsta harangerna.
Detta scenario för mig osökt till ett av mitt barndoms stora film-trauman: den där rödhåriga clownen som sprang omkring med en stor huggkniv i handen, usch säger jag, nu börjar det bli läskigt här. Nu vill jag inte vara med längre.
Måste man vara 60-talist för att känna sig traumatiserad av DET, eller HAJEN, eller vad fanns det fler för hemske-filmer.
JOO vänta nu, kullamannen, var gör-spännande, när jag var riktigt liten

hahaa, folk… jag .. vet inte ens var jag ska börja! hohoho

Och jag som finner glädje och nöje i att färdigställa min "docka" på tomten, till allmänt beskådande, skrämmer slag på både vuxna och barn, i halloween-mörkret, sadisk ådra, eller bara barnslig,,,,hm tål att tänka på.

Det borde väl i sådana fall vara avsikten med "varför" jag gör det, som visar om jag är sadistisk eller barnslig, jag väljer barnslig då, fast någonting inne i mig får mig att skratta när folk hoppar till, det var "inte vad jag hade väntat mig, snarare att dom hade skrattat åt den.
Det är nog det oväntade som skrämmer mest, typ att: onskan bor i ett litet oskyldigt barn, tror ni inte att det kan vara så?

#4 nu blir man ju nyfiken på din docka på tomten förstås. Detta oskyldiga onda barn som du talar om..

jag får väl "äntligen" be om hjälp  med digital-kameran, av mina vuxna barn här, så att jag kan ta en bild åt dig då, jodrena, kul att du tycker om mig, oskyldiga onda barn