Har vardagsbestyr tappat magin pga. modernisering?
Det här inlägget baserar jag inte på fakta eller något innehåll nedskrivet någonstans utan bara min personliga erfarenhet och egna tankar.
Men det tycks mig som att enkla saker jag gör i min vardag skulle kunna vara så mycket mer magiska och innehålla så mycket mer kraft om det ägnades mer tid åt dem.
T e x när man duschar, det ska gå fort o vara effektivt och det är över inom tio minuter för man har annat att pyssla med. Jag inbillar mig att det förr i tiden måste varit mer uppskattat och pga. att det tog längre tid mer magisk. Eller ska jag kanske säga mer rituallik.
Man fick hämta vattnet själv, värma det över en eld, göra sina egna "tvättmedel" vare det var örter, eller någon slags blandning av fett osv.
Detta är ju självklart en romantiserad bild av det förflutna men varför inte ta det som var bra och föra det in i nutiden?
Vid matlagning känner jag samma sak. Jag har inte TID att stå och laga mat hur länge som helst och tänker att förr fick man helt enkelt ta sig den tiden. Det gick inte att minska ner på det som det gör nu. Bara ta en färdigrätt och köra i micron eller varför inte 3 minuters makaroner med färdig sås till. Ni förstår vad jag menar hoppas jag.
Jag menar inte att alla gör så men det är helt enkelt inte en handling av samma värde längre.
Genom ett bad så kan man rena sin kropp och ande, undersöka sin kropp, lära känna sin kropp, kolla efter förändringar och mycket mera. Det är ju inte så ofta man är naken. Vet du hur dina vader känns ifall du klämmer på dem? När var senast du kollade på formen av din mage?
Och detta med matlagning, det är våran energi som vi stoppar i oss, en livskraft, borde den då inte vara VÄLDIGT viktig. Kanske är det vårt överflöd som gör det mindre värt vad vet jag.
Eller är det uppfattningen om att alla ska kunna allt nu för tiden? Vårat nedbrytande av "flocken". Vi är inte en by längre där alla har specifika uppgifter, vi beter oss mer som öar där alla måste utföra alla uppgifter.
Vi kanske bara tror vi sparar tid. Men tänk vad mycket tid man vinner om flera personer samlas och lagar maten tillsammans istället för att alla ska göra det på olika håll. Vad mycket kraft det kan uppstå! Genom gemenskapen, att man lägger mer tid på att maten ska vara en upplevelse om man gör den inte bara åt sig själv utan för andra också.
Och tänk på alla resor vi gör, till och från, till och från. Där man inte längre ser vägen utan endast målet i sikte. Förr tog det längre tid att ta sig någonstans. Kanske har transport också tappat sitt värde?
Bara tankar
Bra och viktiga tankar, tycker jag. Mannen och jag lever mycket enkelt och åldras i samklang med naturen och tiden. Tror nog att det underlättar att inte längre, så att säga, stå mitt i livet. Inte så många krav på oss längre. Vi gynnas alltså av vår ålder och kan använda vår tid till att lära känna oss själva och andra. Många skulle nog säga att vårt gemensamma liv ter sig enahanda, trist och långsamt. Vi tycker att vi lever gott och ger varandra det bästa av oss själva, allt får ta sin tid.
Dina tankar, droppen, så sant så. Det är så mkt som fallit bort pga det moderna samhället. Trist!
Jag håller med dig om att det skulle bli mer energi i det mesta man gör om man ägnar sig mer åt det.
För min egen del så ä reningen av kroppen på många vis fortfarande ritualistisk och det tar ganska lång tid att göra allt som skall göras, men det är heller inte alltid man måste göra allt, utan ibland räcker det med att bli ren.
Att det var mer uppskattat förr, kan ha att göra med hur ofta man hade möjlighet att göra det ;-)
Det med örter invärtes och utvärtes och olika blandningar av fetter och aska, lera och liknande lever ju faktiskt kvar än idag…
När det kommer till matlagning så… Jo.. lagar jag mat så lägge rjag ner mycket energi i det och kryddar med en massa tankar och kärlek. Många kan intyga om de rökoffer jag utför innan och under tiden jag lagar till maten samt hur viktigt det är att jag där får vara ostörd.
Skall jag bara koka potatis och slänga in en falukorv i ugnen, bryr jag mig inte så mycket, men det är skillnad på att laga mat och fixa käk, anser jag.
Så.. Jag håller helt och hållet med dig här att man regelbundet skall känna av sin kropp, rena den på alla vis, både invändigt och utvändigt så man hela tiden minns hur den känns mot fingertopparna… Då märker man tidigt om något är fel. Man kan även hjälpas åt om man är två och på så vis hålla koll på varandra
När det kommer till matlagningen så kan jag inte göra annat än att uppmana folk till att fundera lite över vad det är som sker under tiden maten lagas… vilka ämnen bryts ner, varför lagar man maten, vilka delar skall gå till offer och varför… varför vill du erbjuda någon just denna måltid…
Det var goda tankar.. mycket goda.. //Tack
Endroppeihavet.
Nej, inte väntade jag till pensionen. Jag flyttade från Stockholm till Småland i samband med den s k gröna vågen (1970), har levt så här sedan dess. Märker bara att det blir lättare ju äldre jag blir.
Mycket bra tankeväckare Endroppeihavet!
Jag kom att tänka på badritualen jag gjorde när jag var på Yasuragi på Hasseludden förra helgen. Så varför inte skaffa en liten träpall och en träbytta och göra den ritualen i duschen i st f en snabbdusch på några minuter. Så här gör man:
Man sitter på pallen, fyller träbyttan med vatten (man kan gärna ha lite örter i vattnet) och häller allt vattnet över kroppen. Sedan fyller man nytt vatten i byttan och börjar då med en tvättlapp och tvål tvätta/massera kroppen med små små cirkelrörelser, från fingertopparna och upp mot överkroppen, från tårna och uppåt. Det här gör man med mycket små medvetna rörelser och har tanken i rörelsen hela tiden. Därefter häller man kvarvarande vatten i byttan över kroppen. Det här tar lite tid, men är väldigt avstressande.
Man kan också ha i åtanke de fyra elementen när man jobbar igenom kroppen, vatten, jord (kroppen) eld (värmen) och luft (andetaget), och den energi som det skapar i din kropp.
Precis såna tankar jag behöver just nu! Stressad och irriterad och så långt ifrån lugn, metodisk och harmonisk man kan komma… Tack droppe!
Kan inte annat än hålla med dig droppen!
Det knäppa är att jag önskar att dygnet hade fler timmar….
Helt fel ände att börja i egentligen. Skulle vilja leva mer harmoniskt, men ju mer jag försöker destom mer hektiskt blir det.
Eller, nu är jag nog lite orättvis mot mig själv, mycket orättvis. Jag har mycket mer harmoni och magi i mitt liv nu än för 10 år sen, jag är faktiskt ganska lyckligt lottad! Att dansa med livet istället för att försöka valsa åt andra hållet, eller inte dansa alls fungerar inte i längden utan man blir bränd i båda ändar och undrar vart tog livet vägen egentligen?
Bästa sättet att börja leva mer "harmoniskt" är att börja finna sig i att släppa taget om sådant som inte är så viktigt och kasta bort sådant som inte fyller någon funktion.
Den moderna människan sliter ihjäl sig i jakten på det bästa livet och glömmer bort att det bästa livet är det som gynnar deras välbefinnande bäst, och det kanske inte innebär att hitta genvägar som gör att man hinner med mer, utan att lägga ner tid på väsentligheter och strunta i det man inte hinner med. Till sist inser man att man klarar sig utan mycket av det man tidiager hade ett kall av att hinna med.
Om man vill kan man själv välja att se den simpla kaffebryggningen klockan fem på morgonen innan jobbet som en ritual för att tillverka en "magisk" uppiggande dryck. Morgonpromenaden med hundarna blir en morgonhälsningsritual till Moder Natur, om man lyfter blicken och beundrar naturen på den lilla korta rundan. Jag glömmer aldrig en morgon i Oktober förra året, när jag kom ut och det var disigt och frostigt, men solens strålar hade precis tittat upp ovanför trädtopparna. Himlen var vit och upplyst och de frostiga trädgrenarna syntes bara som svarta silhuetter i motljuset. När jag vände mig om var himlen blå och månen syntes fortfarande och i bakgrunden tjöt hökarna. "Gode tid så vackert" tänkte jag då och bilden har etsat sig fast i minnet.
Enklast vore ju om någon annan än jag drog igång en ny grön våg så man fick tummen ur den glorifierade ändlykten nån gång..
#12 Haha, ja precis. Kan inte någon köpa en hel by med hus uppe i Sverige och sedan geeee bort ett av dem till mig… hm hm.. Lite "village filmen" känslan fast uta hela ta bort all kontakt från omvärlden o d där.
Blanda det bästa av åldrar i en skön mix. MM. Thats my style
Starta ny diskussion