Ja idag värmde solen så skönt att det kändes som en vårdag! (Känner mig lurad ;) )Jag försöker ser d positiva i det hela. Pyssel, bak o mys inomhus utan skuldkänslor för att man borde vara ute! Jobb och skola känns lättare då man inte bara vill springa ut i solskenet och ligga med gräset mellan tårna.. Jag får inte nåt gjort på sommarn alls! Och yule/jul tider o midvinterblot.. mmmm. min absoluta favorithögtid.

Men sen kommer ju jan, feb, mars.. o då sitter jag bara o väntar på snödroppar o tusilago och att solen ska stråla på mig igen…

Kylan som äter en in i märgen och mörkret i kombination tycker jag är värre än döden!

Tänd ett Ljus! Jag vet!

Just nu njuter jag av den underbara solen och löven men jag vet att när snön dröjer så kommer det kännas extremt långt till riktig vinter, men så fort snön kommit då är man på rätt spår igen.

Nä jag e ju inget större fan av kyla jag heller! jag finns inomhus till solen skiner igen. Vintersport kan folk få behålla för själva. Självtortyr e vad d e!

Jag har inget att komma med.. då jag älskar både höst & vinter,,..

.. Men tok kärring, gokärring menar jag.. tänd järnspisen o fyll huset med ljuslyktor..?..  Blir det många pärlor..? Fint. Såna saker är väl oxå läge o fixa med under höst & vinter halvår,.. ?
Kram syster i anden.

Haha Waara. Jo, men varför fixar jag pärlor och stickar stumpor tror du??

Jag ser fram emot nattliga vinterpromenader.
Bygga snögubbar tills man bli alldeles kall och våt och sedan gå in och dricka något varmt.
Sitta och beundra det frusna, vita, glittriga vinterlandskapet.
Kanske åka skridskor.
Dock lär väl det mesta av detta utföras ensam eftersom jag inte direkt har några kompisar. Heh…

Döden, ja…den längtar jag faktiskt till. Ska bli spännande att se vad som händer. Men den får komma när den kommer.

Kylan som äter en visar att man lever.
Kyla föder gemenskap som föder värme. Tända ljus, varma rykande kaffemuggar. Vänner samlade för att prata eller bara vara.
Tassandet av små barnfötter (eller kattassar) på väg ner i sängen för att värma sig.
Snön som måste skottas, det fysiska arbetet är en lisa för själen.

Sebastin… kom å skotta snö du!! HUr mye som helst

Haha jo tänkte det när jag skrev det. Lätt för mig o säga som bor i mellansverige med max en halvmeter snö men jag gillar det ändå. Och sen kan man ju åka skoter på vintern. Bara det vettu:)

#6 :) Jodå, förstod väl det! ;) .. Raggsockor? Härligt med stickade raggisar..

BiGavia, jag känner igen mej i det du beskriver! Jag är oxå född på hösten….men så fort sommaren börjar ta slut så knyter det sej i magen! Jag tycker inte om kyla, och inte hjälper det att jag dessutom bor i Norrbotten! och att göra som björnen…att gå i ide, det gör jag faktiskt! problemet är att det inte är så accepterat av det övriga samhället  

så fort sommaren börjar ta slut så känns det faktiskt som en liten död…men nu när hösten väl är här känns det som om jag har accepterat det, det är det enda jag kan göra. problemen brukar uppstå i januari, februari, mars….då ligger jag i ide

kryper som en snigel in i skalet nu om hösten, det känns jätteskönt att gå in i sig själv och tänka, diska, tvätta, studera.

jag är lite rädd för döden, mest för att döden ska knipa min son eller man, med mig själv har jag så smått börjat acceptera den, som någon som går jämte en i livet i stort. Döden är min stora nöt i livet att gnaga på. Jag 'forskar' mycket om döden, och då jag stöter på dödens kraft i livet, så badar jag i den, suger i mig, ingenting ger mig mer poesi än kraftplatser som saknar gräs och är fulla av döda träd, andejord full av människor som lämnat oss, det är stenkraft och glömskekraft, jag älskar den som jag älskar mig själv! (mycket alltså, jag är ju rätt självgod)

I kylan klarnar tankarna, och vindarna talar annorlunda på vintern, om tiden som ÄR snarare än tiden som SKALL KOMMA.

#10 Okej, skoter… Det hade jag faktiskt glömt.. Skoter e ju näästan så kul att d värt besväret me vinter.. Men den kunde ändå få försvinna lite tidigare än den gör.. Diskuterade det här igår med Sofie-A och en vecka runt yule/jul tider… det räcker fint d med det där nedriga snön. Sen kan d magiskt bli vår i januari och sommar i februari som håller i sig fram till hm.. oktober.. ;)

Hm… undrar om man skulle göra affärside av det?? Ide? Bygga en stugby format som björniden.. Varma duntäcken levande ljus och vedspisar i alla rum. Sen ha någon som springer runt och skjuter in en bricka med mat  och en säck med ved en gång om dagen. Spelande sov du lilla videung än så är det vinter eller björnen sover….

Jo jag upplever det lite som du Bigavia.. ser INTE fram emot vintern och mörkret och jag kryper nog oxå i ide från ungefär nov till febr. Hutter!! Jag är född i maj och jag älskar ljuset och värmen och föds på nytt varje mars.. som vårens ploppande och fåglarnas sång.

jag tycker vintern är helt ok. snön är vacker och rolig att leka i tillsammans med hunden och hästen ^^ men det blir ju inte vinter riktigt än. först ska det bli höst och det är vackert. med alla röda och gula löv, blåst och regn.

men kylan är inte trevlig, får så ont i benen när jag blir kall.

döden tycker jag inte om. så fort jag tänker på att jag och alla jag älskar ska dö och aldrig mera känna eller tänka så får jag panik. jag vill inte dö.

Har just skjutsat x-et Till fjälls..vid trädgränsen kom vi inte längre med bil. Där var det inte höst längre, vinterns dofter och vind har tagit över. Fjällen i väster har det fallit nysnö på. Hanskar, mössa, täckjacka på när vi skulle packa om!

Jag älskar den färgsprakande  naturen om våren. Den KALLA friska kylan peppar mig, förfriskar mig, de varma dagarna överaskar mig och styrker mig

Det kan ju sägas vara för näring som träden fäller löven, inte för att de dör?? Förstår inte alla er som ser död i hösten - var kommer det ifrån egentligen?

Solen och den kalla marken under mina fortfarande bara fötter.

(Nu börjar det dock bli tid att ta på skor… har gått barfota i sandaler i en vecka, men även det börjar bli kallt.)

Snart ska jag och Oet ut m vagnen och gunga och kasta, och sparka omkring, höstlöv. Underbara tider!

Mvh, T

Att du älskar den färgsprakande naturen om våren? De e bra Trumman.  Träden dör inte, en del gör det förstås, men löven dör för att nytt liv ska kunna uppstå! Så är det….det är jag som har problem inte naturen, den skulle ha problem om inte cirkeln slöts!

Jag gillar inte vintern, kylan och mörkret. Jag misstänker att det är mörkret som är värst. Att dagarna blir så korta och att solen knappt orkar ta sig upp på himlen. Ryyys….

Kyla och mörker är helt ok för mig, dom kan man göra något åt.
Ljus och värme/hetta däremot - hur sjutton gör man då, stänger in sig i kylskåpet, hehe.

#21 ja, jag bor i en lägenhet som blir väldigt varm på sommaren! så i somras önskade jag faktiskt att jag kunde få sova i kylskåpet…. men annars finns det ju en hel del kylande örter, isglass och så får man bada!

på vintern får man ta till värmande örter istället, t.ex. chai te är utmärkt för att få upp temperaturen. och elda massvis med ljus!  det jag tycker är jobbigt med vintern är att jag har en förmåga att inte vilja gå ut…

#15 Jag gillar din idé skarpt! Kan se det hela framför mig och spinner vidare..  Fårskinn, Björk, vitt, téer, soppor och varm choklad. Tystnad. Drömlikt vakentillstånd…

Kylan är definetivt värst!

Jag personligen gillar Kyla och mörker.. Döden är väl inget, den tar man som den kommer;)

Precis, dött har man väl gjort förr. No biggie.

Mvh, T

Den här årstiden tycker jag om- när träden glöder och jorden förbereder sig inför vila, när dom första höstvindarna ruskar om i håret. Älskar sol och värme men det är något visst med hösten också, det finns så mycket skönhet i det. Däremot tycker jag perioden strax innan och efter vintern (typ november och februari-mars) är totalt outhärdlig. Allt är bara grått, lerigt och livlöst. (särskilt här inne i stan, fy tusan)  Gnistrande snö och kalla vinternätter är fint, men töväger och slask ger jag inget för. Då blir jag nedstämd och det bara kryper i kroppen på mig av otålighet efter snö eller vårtecken, vilket som ligger närmast.

Nu glädjer jag mig åt att mina orkidéer börjat gro nya stänglar efter att sett ut som livlösa bladknippen hela sommaren. Lite vårkänsla så här i oktober. Lagom till vinterns intågande kommer det vara fullt med stora vackra blommor i vardagsrumsfönstret! :-)

Är inte rädd för att dö, men tanken på att förlora dom jag älskar gör mig vettskrämd.  Hu sånt vill jag inte tänka på…