Absolut ingenting.

Vad är ett häxdiplom?

#2 Det finns folk som ger kurser i vad de kallar häxkonst och sedan ger diplom till de som fullföljt kursen. Jag antar att det är ett sådant som avses.

Men va? Nå så löjligt har man ju skämtat om ett par ggr med körkort i shamanism och svart bälte i kraftdjur. Men att det fanns på riktigt för häxor det var nå nytt. Vad står det på det? Grattis du har klarat kursen och har härmed förtiosju pakter i andevärlden och trettiotvå recept på grodögonsoppa.

#4 33, om man gått den RIKTIGA kursen… ;)

Har f.ö. blommigt bälte i videovåld.

#5 Coolt nå djävulskt.

Du vet folk förr vad dum oppi huvä nå jävulst, Nä de hade inga bälten, de sprang med byxorna vi knävecken hel tin så de ä så hippetihoppen kom tä.
Jo sedu i norrland tilläxämpel fans där inga bälten så pojkarna sprang med rumpan framme. Dä har blitt en vana nu.
Dä ä därför sedu dä kallas gällivarihäng än ida

(OBS texten ovan läst bäst på skelleftemål)

OT Med Job Andersson sorry folkens.

Svart bälte i kraftdjur… *asg*

Ha ha ha….. mer OT jag älskar Job Andersson..

#5 Jag har vit lina i Tjack Pun Do ;)

Mvh, T

Jag har gått en lite över 1 år lång häxkurs och kommer snart att få diplom. Jag ser inget konstigt i det, snarare kanske lite som en kul grej.

Det är helt seriösa saker som ingått i kursen; som olika energier, element, naturkrafter, runor, kraftdjur, gudar, gudinnor osv.

Det har varit en mycket gedigen kurs, den har gett mig mycket, den har gett mig ett nytt förhållnings sätt till många saker. I stort och smått.

En kurs jag varmt rekommenderar.

Diplom och diplom….en slags bekräftelse att man gått en viss kurs..jo, det skulle väl kunna vara en "kul grej" men för ända in i Hels grotta, häxkraft är inten "kul grej"….Häxkonst, Trolldom och Ockult Magi har endast ett "diplom" i så fall och det är livet självt och dess resultat, ett seriöst ansvarstagande och god kunskap ska vara dagligt användbart.

Jag vet att det finns många som har kurser i ämnet och ger olika typer av diplom, har gjort det själv för längesedan, innan min inre lilla diamond vakna och sa ifrån. Kurser är bra men inte allt.

Må gott därute….Lady O

Diplom är bara ett papper som bevisar att du närvarart under en kurs. Har flera stycken. Enda jag tycker är av värde är det från Qi-gong kursen, bara för att det är så vackert med sina Röda drakar!

Låter som ett körkort i personlig förståelse för sin inre kraft..mmm funkar det?och vem bedömmer detDen enda som vet är väll man själv..

Fast så länge man är medveten om vad diplomet innebär, dvs att man har närvarat på en viss kurs och fullföljt de givna uppgifterna, ser jag inget fel i det.

Om kursen däremot förespeglar att den gör en till någon slags legitimerad häxa så är det ju fel.

Man får diplomet när man genomgått den lite över 1 år långa kursen, gjort sina månatliga uppgifter och skickat in dom till kursledaren och fått bedömning på dem. Det är ganska utförliga uppgifter.

Slutprovet har jag kvar, jag har börjat på där; där finns många uppgifter. Efter avklarat slutprov får man sitt diplom.

I kursen ingår inte "recept på grodögonsoppa" och dyl, det är nog mera sådant som förståelse för sin egen inre kraft.

Vilken tur att man får en lapp som berättar för en att man fått insikter om sig själv…

# 16: Ja om man har valt att börja kursen så. Jag ser inget dåligt i det.

ja, jag går gärna kurser, men jag klarar mig utan diplom tack. Allvarligt talat var jag nära att hoppa en kurs jag påbörjat nyligen då jag fick reda på att det ingick diplom..

diplom inom "hednavärlden" har fått en bitter ton…

Ett häxdiplom innbär väl lika mycket som ett diplom för att man är världens bästa älskare/kock/kompis eller vad det nu finns för diplom man kan få.

En gång fick jag ett kursdiplom för att jag var "Kursens bästa rökare", eftersom jag hade en halvkilospåse med tobak med mig till en kurs på en vecka. Vet inte helt om det var en bra sak… men men…

Ett diplom är ett diplom.. sött att ha på väggen, men det är ju inget certifikat, på något vis. Det fanns nog de som rökte bättre än jag, bara inte lika synligt eller mycket.

Det viktiga med diplomet är ju inte vad det står på att man kan, utan vem som skrivit det och med vilken auktoritet.
Skriver rätt person på ett papper att den anser att man gjort något bra, väger det ju lite mer för framtiden.

När jag gick i lågstadiet gick jag på fritids, och alla barn som gick ur fritids fick ett litet diplom 'du har gått ur fritids' och så korades man till mästare i en viss karaktärsegenskap.

Jag blev fritids 'spökdiggare' ;) ja det är jag väl fortfarande, kul tycker jag, det har jag diplom i.. bevisad spökdiggare, rosa papper och guldtext.

Fan vad ballt spindelfot! :)

har alltid varit lite krum, väl beläst inom folktro och spökbegrepp! Jag minns när jag gick i andra klass, chocken jag fick när de andra i min klass inte visste vad en poltergeist var! PINSAMT, HALLÅ!

för mig kändes det som att sitta på en fest och diskutera politik, så finns det någon som aldrig hört talas om george bush! Kunde inte fatta att en människa kunde fylla hela åtta år, och under dessa år aldrig hört talas om poltergeistfenomen! *var mycket ensam som barn*

men nu blev det väl lite egobroderi här.

Haha vår egen diplomerade spökdiggare

kanske ska hålla spök-kurser med det diplomet som grund!

På sjukhuset i Trondheim fick vår lille son ett diplom i tapperhet för ihopsydd fot efter hål av "trampat på en tältpinne"!;)

#25 det var ett väldigt unikt diplom.. Kanske är han ENSAM MÄSTARE?

En diskussion med  många vinklingar som gjorde att jag måste

leta fram mina kursbevis för att se vad som stog på dom - och det fanns intyg, diplom och certifiering. Inka-traditionen har inga intyg alls men man får initiering under utbildningen och kan om man vill kalla sig paqo. För ett av intygen har jag fått lägga ner väldigt mycket arbete under 8 mån för att erhålla medan ett av certifikaten erhöll jag för kurs under 2xfre-söndags kurs. Av det kan man dra slutsatsen att vara certifierad behöver inte innebära att man kan mer eller fått större insikter.

Numera verkar det som man kan bli certifierad i allt möjligt andligt så varför inte cert.shaman eller cert, häxa !!!!  Jag skämtar - (ifall du inte förstog det).

Jag har också gått en årslång kurs i häxkonst, kanske samma som #15 mommo. Och fått diplom. Men både den och de shamanska träningstillfällena (kallas inte för kurs) handlar mycket  om inre utvecklingsarbete och träning i tekniker och sätt hur man får ökad självinsikt och hur man ska förhålla sig i relation till omvärlden. Man lär sig att ödmjukt närma sig naturen och att vi är en del av den.  Kurser av den här typen är mer av en initiering att påbörja eller träna sig i  just det förhållningssättet där kunskapen praktiseras och blir en del i det vardagliga livet. Jag praktiserar kunskapen och den är en del av mitt vardagliga liv. Men ju flera insikter jag får desto mer förstår jag hur lite jag egentligen vet om livet och dess ingredienser. Och om naturens intelligens.

Så, jag är i alla fall stolt över alla mina intyg, diplom och certifikat

där dom ligger i min låda, och för det jobb jag har lagt ner för att erövra dessa värdepapper,  och kanske kan det vara så att de finns där som en påminnelse om att förädla och utveckla kunskapen. De är ju ändå bara bevis på en början till något att vidareutveckla och "leva kunskapen" i vardagen. Fast när det gäller häxkonst och shamanism behövs ingen påminnelse.

Jag har också diplom i hantering av skruvdragare, jag vann över killarna (järnhandlarkillar) när det gällde att skruva i flest antal skruvar på kortast tid, dä ni är väl ett diplom som heter duga.

 att

kan man ta diplomen med sig till andra sidan? om inte så föredrar jag att se till människors handlingar, som för mig talar högre än ord om vem dom är och vad dom kan.

#20 När d hade vi oxå på fritis. Jag fick positivdiplom.. Sen damp d ner där i tonåren men nu e man tbx! positiv as ever

Det kanske är bra att ha diplom på att man har gått igenom vissa övningar och utveklats hit och dit, men det betyder inte att man inte kan uppnå likvärdig personlig utveckling ensam/med mentor/genom böcker/med vänner/genom meditation eller vad som helst!

Är någon med diplom bättre än någon utan?

Man märker ju, när man träffar människor sen ändå. Tex - ifall man träffar en healer för ett ryggont, som har tusen diplom men ändå inte lyckas få till minsta pirr-känsla i ryggen, då spelar det ju ingen roll.

många tycker det är lite flummig buisness, men det tycker inte jag, funkar det så funkar det, funkar det inte så gör det inte det.

#31 Sant. Det är ju samma sak egentligen med yrkeslivet eller vad som helst. Man kan gå en snabbkurs i något och få ett intyg, betyg, diplom whatever- men det som räknas är ju erfarenheten och den får man ju sällan något papper på.

Ska man ha diplom så ska det ju vara för sin egen skull, för att känna att man får en bekräftelse att man lärt sig något eller genomgått en kurs. Någor man kan ta fram och känna sig lite mallig över. Inget fel i det.  Men Att hålla på att vifta med det som ett "bevis" på att man är kunnig och kompetent, det ger jag inget för.  Det säger ju ingenting, i många fall är det snarare ett bevis på att man inte har så djup kunskap- var man verkligen kompetent  och trodde på sin förmåga till 100% hade man säkert inte känt behov av att visa det på ett papper….

"i många fall är det snarare ett bevis på att man inte har så djup kunskap- var man verkligen kompetent och trodde på sin förmåga till 100% hade man säkert inte känt behov av att visa det på ett papper…."

det är detta jag tänker på också… som sagt, vissa saker är nog bra att ha diplom på, som styrker vad man genomgått för kurser, men mycket som man lär sig genom livet varken får eller behöver man diplom på… kan man inte bara vara den man är och själv stå för sina egenskaper?

#32, som du säger:….."ska man ha diplom så ska det ju vara för sin egen skull, för att känna att man får en bekräftelse….."

Just det brukar jag ifrågasätta hos mig själv, om jag tar mig an en uppgift, tex. att hjälpa en människa igenom svåra livskriser och att styra upp sitt liv, att ändra på gamla mönster……OM jag då känner att mina inre motiv inte är klara för mig själv, dvs. att jag GÖR det för att få bekräftelse, då avstår jag.

När jag bestämmer mig för att använda mig av mina kunskaper och dela det vidare, då känns det livsviktigt att jag BARA gör det, för att det är det enda rätta, inte för att få "någonting" i retur, vilket det oftast inte heller blir.

Om jag någon gång skulle hamna i trångmål och behöva stöd, då hoppas jag bara på att ringarna med "godwill" återkommer till mig, i någon form, sällan eller aldrig från de personer som har fått ta del av mina tjänster.

Det jag ville säga var, att ens egna inre motiv måste vara väldigt tydliga, så det inte är en inre bekräftelse man behöver, annars kommer man att bli grymt besviken, den dagen som man faller ner på toppen.

Inget diplom i världen, kan kompensera bristen på inre insikt och dålig självkänsla.
Om ni inte tror sig, så fråga dom som har fallit, eller faller nu.

Som avslutning så säger jag: gör dig själv till din egen auktoritet i ditt eget liv, då behöver du ingen ledare som du leder blint, utan att behöva tänka själv, ej heller några falska diplom, som egentligen inte säger ett dugg, om människan bakom namnet och orden.

#34 ..gör dig själv till din egen auktoritet i ditt eget liv.. Något att sätta upp på kylskåpet eller upprepa för sig själv varje dag om man inte redan har det som ledstjärna i sitt liv :-)

#35 Precis, det är som Ailo Gaup, samisk storstadsshaman, skriver:

Lederulven må ta nakkegrepet

Vis at du er lederulven som de ulydige, småkranglende og negative indre småulvene må adlyde.

Viljesløshet, uvilje og motvilje kan dra deg inn i tvil og utmattelsen, om du ikke tar grepet og viser at du er lederulven som de ulydige og småkranglende indre småulvene må adlyde.
Noen mennesker tror at viljekraften mangler. At de ikke har den, at den simpelt hen ikke finnes, og at den ikke virker om den finnes.
Man må altså lære seg å sette en kreativ vilje inn mot motviljen, akkurat i det motviljen snakker. For motviljen kan snakke på mange måter for å unngå å bli satt på plass.

Et sjamanbilde på denne uviljen, motviljen og alle de andre kranglende småviljene er som å en ulveflokk uten leder inni seg. Som alle vet så må enhver ulveflokk ha en leder. Den må ha en klar og tydelig leder og det til gavn for alle. Lederen er den dyktigste, sterkest og den må vise og bevise det igjen og igjen, inntil alle vet det og ingen er i tvil.

På samme vis trenger alle våre instinktive småviljer og plagende motvilje en lederulv, som kan sette småviljenes kraft inn i en felles styrt og villet vilje, samlet om en oppave.

Den bekvemme lilleulven kan snakke på følgende måte: Er du ikke litt trøtt nå? Glem den øvelsen. Sett det heller til med avisen og slapp av. Ta en halvtime på øret.

Eller den ensomme ulven kan si: Ingen bryr seg om meg. Det er ingen som forstår meg. Det er like godt å gi faen.

Den sårede ulven kan si: Det er andre feil. Andre ha skylda. Jeg må få hevn. Jeg skal ta rotte på dem.

Det finnes så mange ulvestemmer. Etter hvert lærer du deg å kjenne igjen uviljens mange stemmer. De driver alle på med sitt til lederulven temmer dem og samstemmer dem.

Du må altså ta grepet. Dårlige vaner kan vendes, en etter en. Selvransakelse er en nødvendig og verdsatt idrett i sjamansonen.

Det er gjennom å følge din egen vilje i det små at du etter hvert får kontakt med den store viljen.

Er det noe som kan kalles viljehormoner? Når man kan holde fokus en tid, når man kan tryllebinde motviljen og tåle aversjonen mot det man fortrenger, da settes en hormonell prosess i gang. Det jeg kaller viljehormonene tar til å arbeide. De forandrer kroppens kjemi, og slik forandres ubehag i retning av velvær.

Vårt indre er en kjemisk prosess og jeg tror at man med tankens kraft kan forandre hormonspeilet og humøret

Om man rir for lenge på kraften fra en hormonsammensetning, som skaper en sinnsstemning, en indre tone, da blir man lett enstrenget sårbar, og sliten. Da trenger man å man forløse en ny hormonell reaksjon, bredere spekter, mer finstemt balanse.

Det er lett å glemme og overse at vårt indre er en avansert kjemisk mekanisme. Ved siden av å få i seg fullverdig ernæring, kan metaforen hormonspeilet være et fungerende verktøy for å skape større velvær og balanse.

For det er jo egentlig slik all kunnskap fungere i oss. Kunnskap om helse skaper en link i vårt sinn til følelsen av sunnhet og velvære. Kunnskap om universet er en link til opplevelsen av universet.

Når man kan se for seg at man er lederen i en samstemt, indre ulveflokk, der småulvene følger sjefen så har man alt forandret seg.

Ailo Gaup

Artikel från det norska forumet Sjamansonen