
Svepas med i det allmänt rådande "tanke klimatet"
Med anledning av tråden "bär-sjalar" Tänker jag på hur väsentligt det är att vi har möjligheten att tänka självständigt och "lyssna till vårt hjärta"
Jag tänker på att i princip en hel generation sökt att leva upp till någon slags idé om att barn inte ska skämmas bort utan sättas in i tvångsmässiga rutiner redan från födelsen.
Det fanns en tid då rekommendationerna var baserad på fyratimmarsregeln. Mat var fjärde timma punkt slut ingen reson. Däremellan ligger barnet i sin säng och får inte tas upp i tid och otid bara för att det skriker. Det är nyttigt att skrika och lära sig att man inte kan få som man vill så tidigt som möjligt.
Tillvaron är full av sådana "utifrån" kommande "rekommendationer" Var, hur skapas de? Och varför har vi så lätt att svepas med i det allmänt rådande "tanke klimatet"?
Jag tar upp exemplet med rutinerna för spädbarnet. Vad kommer Du på för "allmänt rådande rekommendationer" idag? Som inte överensstämmer med ditt sätt att se på saken?

Nu i höst kommer jag skriva min c-uppsats i psykologi: Att följa sitt hjärta. Priset man får betala och vinsten man skördar. Vad är drivkraften bakom?
Behöver ju inte vara i det stora man nödvändigtvis följer den inre rösten utan även i det lilla, i den pågående vardagen, tex att tacka nej till en fest för att man behöver vara hemma och vila ut.
Det är intressant med konformigheten och individualiteten. Trots allt är vi bara ett flockdjur bland alla andra. Följer blint det andra säger. Eller inte.. Till barnen säger vi att de kan bli precis vad de vill, det behöver vi inte till ungdomarna. De har en grandios självbild och VET att de kan bli precis vad de drömmer om. Till vuxna säger vi istället att det inte är så enkelt utan att vi måste leva av något också. Precis som vi redan förutsätter att priset man får betala är högre än vad man faktiskt vinner på att följa sitt hjärta. Och att pengar styr även i alla drömmar!?
Det är intressant hur vi ser på dem som följer sin egen röst. Som en outsider, som en som trilskas, kärrringen mot strömmen, den som alltid tycker tvärt emot alla andra, som en naiv dåre, som en ikon, en idol värd att dyrkas, en stark människa, en med inre trygghet, etc, etc.
Så mycket som sker på ren rutin i våra liv utan att vi stannar upp och frågar oss själva varför. Varför gör jag såhär, reagerar såhär, känner såhär? En del behöver vi inte fråga oss medvetet, det är vi redan på det klara med, andra grejer borde vi verkligen fråga oss. Vi lever för mycket i framtiden eller dåtiden och pissar då på nuet, där vi borde vara. Det är inte lätt alla gånger men det är däri storheten och utvecklingen ligger, tror jag. Att vara i nuet och sams med sitt autentiska jag.
Ett litet jordnära men kraftfullt exempel på detta är faktiskt hur man skalar bananer. Här i västvärlden skalar alla bananerna från skaftet och neråt, medans man t.ex i afrika och länder där man odlar bananer gör tvärt om, man vänder den upp och ner och skalar från den lilla "knoppen". Varför? För att det är det mest effektiva sättet att göra det på! Bananen är ju konstruerad att hänga i skaftet, alltså är skaftet bananens starkaste punkt och det svåraste stället att bryta sig in i skalet på. Skalar man från andra hållet slipper du råka mosa den och man slipper alla äckliga trådiga delar. Skalar du en banan på det sättet alla gör här när du är nere i afrika lär dom skratta åt dig.
Med andra ord: bara för att alla gör på ett visst sätt- behöver inte det betyda att det är det bästa sättet. :-)

Någon som beskrivit människor som verkligen lever som de har lust är Åke Moqvist Han har skrivit böckerna
De ovanliga människor som går mot strömmen
De ovanliga 2 där friheten är viktigare än tryggheten
Två underbara böcker om underbara och kanskle ochså rätt speciella människor som verkligen följt sitt hjärta.

Att människan har lätt och alltför lätt ibland att svepas med av osynliga normer för hur något ska vara tror jag beror på att hon faktiskt är ett flockdjur och att vi fortfarande bär med oss instinter att inte sticka ut för mycket för då blir du utstött av de andra.

#2 Klockrent exempel! Vi är så inkörda på att vi gör rätt, andra gör fel.
#3 Det är så härligt med de människorna. För även om det kanske inte riktigt är så jag själv skulle vilja leva så skänker det perspektiv och gör så att min egen ledstjärna lyser starkare. De behövs verkligen, de är oumbärliga i samhället och dessvärre verkar det som dagens samhälle inte ger och plats och utrymme för dem i lika stor utsträckning som förr. Originalen är utrotningshotade enligt min mening.

Just det där med barnuppfostran är lite hemskt tycker jag, eftersom spädbarn är så lättpåverkade… hur vet man vad som är rätt och fel om man inte följer sitt hjärta?

Men även de som följer sitt hjärta gör galet för det mesta. Men klär på barnet för mycket. Man bäddar ner det i sängen med 2 täcken och kudde. Det är så PSD kommer.
Det gäller att läsa med kritiska ögon titta på hur gamla kulturer gör. De vet oftast bäst.

Att endast följa hjärtat.. är mindre bra,
däremot, att följa hjärtat, med självinsikt och analytisk förmåga, det är gott ;)
Hjärtat drömmer, sedan gäller det att med kraft, självinsikt, mogenhet, kunna realisera. För drömmar är det viktigaste som finns, meningen med livet - men man måste ha en chans att uppnå dem också. Drömmar kan ge näring åt livet man lever, men att kunna överföra drömmen till verkligheten ger massor av inspiration, insikt, kraft.
spindelfot, medarbetare på Druid & Shaman och Häxor ifokus
#7 Japp, lusläs www.abctidning.se t.ex.
Andra exempel på hur vi "ska vara" är ju hur vi ÄTER hur vi JOBBAR tex.
Mvh, T

allmänt rådande regler, när min yngsta (nu 12 år) var liten:
Att dom skulle få äta hela tiden om dom ville, hon ville jämt, hela tiden, gick jag till affären så hängde hon vid bröstet efter 20 minuter, efter 2,5 års helvete, där hon bara hade lärt sig att äta:potatis, bröd och ris, så gav jag upp.
Var tvungen till att låta henne börja på barntimmar, för att hon skulle släppa bröstet.
Nu är hon 12 och har fortfarande en grav ätstörning, nej tacka vet jag 4-timmars regeln, dom äldre barnen hade jag alls inga problem med.
Men det där med att bebisarna skall ligga och få skrika för att inte bli bortskämda, det sket jag i.
När mina barn skrek, då kom jag och insåg att något är galet, ett nöjt barn gråter inte och det visade sig stämma.
Sunt förnuft, lagom blandat med andras erfarenheter, är nog en bättre blanding, iställer för ärvda fördomar, men oftast vet man ju inte skillnaden, innan man själv har gjort misstagen.

"Att vara i nuet och sams med sitt autentiska jag" citat inlägg #1
Där har jag att jobba på forsättningsvis också…:)
Väldigt många bra inlägg här. Jag skulle vilja dra hit ett citat till som myntats i en annan tråd:
"…gör dig själv till din egen auktoritet i ditt eget liv…" citat inlägg #34 diplom
En bok som jag definitivt ska låna på biblioteket !
Nytt exempel: Man måste ha ett plastkort för varje butik i plånboken att dra i en avläsare varje gång man handlar. Eller hur?