hehehehe den var riktigt bra !!!!!

det där är riktigt intressant….visst funkar det…Och…

Sinnet är starkare än något annat!!!

Japp

jag har ett exempel från min egen barndom då jag framkallade en sjukdom. Vi satt på en svenskalektion, och alla kamrater började klaga på illamående för de ville hem. Till slut satt hela klassen och "mådde illa" … till slut föll jag för grupptrycket och hängde på.

Alla stirrade på mig och sa att jag var likblek. Läraren skickade konstigt nog hem mig, trots att det var uppenbart att jag bara härmade de andra. Glatt gick jag ur klassrummet, och mycket riktigt började jag kräkas. Det fanns ingen ände på eländet, jag kräktes medan en lärarassistent stod och tittade på, bad mig torka upp spyorna samtidigt som jag spydde mer och mer.

Skitförbannad på den vuxna som såg till att jag i så dåligt skick fick städa upp efter mig själv, lyckades jag dock utföra jobbet, spenderade en halvtimme på toaletten tills mor kom och hämtade mig. En läxa som inte skulle glömmas alltför snabbt, ja än har jag ju inte glömt den.

Till en viss del funkar det, men tyvärr inte alltid, vi brukar undvika magsjuka, genom att intala oss att vi inte är mottagliga. Och det funka till 90%

ja, inte kan man stå emot allt, men en hel del om man bara vill.

Javisst, är man svag i sinnet bjuder man in sjukdomsandar och annat oknytt i kroppen.

Likaledes om man är stark och kraft-full så håller man dem borta lättare och blir aldrig sjuk.

Psykosomatiskt/placebo eller ej - bara två ord för olika saker som finns i verkligheten.

Imho så här tidigt en söndagsmorgon.

Mvh, T

Ursäkta mig men nu blir jag upprörd..Tänk lite längre när det gäller resonemang som detta 

sådanna här tankar tycker jag är mycket obehagliga om de dras till sin spets. Om man resonerar så där så är tanken inte långt borta från att skylla på en person som är sjuk, dvs att det är dens eget fel (ev personen tänker fel/negativt ) och därför har sig själv att skylla…Hur långt ska man sedan dra ett sådant resonemang?? Det finns barn som är mycket sjuka (och vuxna), ska dessa få skylla sig själva? Om de skulle dö är de då inte tillräckligt starka i själen?? Detta resomanget tycker jag liknar "synd-resonemanget" att den som lever i synd drar till sig sjukdommar (käns det bekant?) osv

Jag personligen tror att det kan leva en mycket stark själ i en sjuk kropp, alla har inte ens fördelen att födas i en frisk kropp

Vad som blir det stora felet är att det på nåt sätt ska vara fult att vara svag…

>Svaga och nedsatta blir vi alla …förr eller senare , vi är ju ändå inga maskiner, vi är varelser av många aspekter, livsituationer och traumatiska upplevelser…Finns inga FEL i det.

Sådan här forskning är bra ..det belyser att den totala hälsan …påverkas av så mycket mer än vi tänker och tror !

men som i alla debatter blir det ett rätt o fel tänk eller svag och stark…

finns inget som är mer rätt än nåt annat!

Att man skulle ha sig själv att skylla ….den biten får man nog titta på själv…ingen annan kan påstå eller bedöma det om en annan människa …Det är ju ändock våra val i livet som gör sig påminda ibland.

Sen att Försäkringskassor och annat tar sig den friheten …är ju verkligen att beklaga!!!!

Jag har den tron att vi föds med ett "genetiskt program" Sen uteifrån det är det vår livsföring och situationer som gör att det blir aktiverat eller inte.

Jag har tex en tumör i halsen…. som har bråkat länge…och gärna vill komma tillbaka, jag tänker i alla banor runt omkring det och vad som är orsaken ..

När jag går in i det finner jag en massa orsaker!…Jag har rökat i 27 år….hållt upp nu i 3 år …och kanske är det just mina rädslor som gör att det blir så här…ja jag tror då det!

så jag som person klarar mycket väl Skyll mig själv…när det kommer från mig….Sen har jag en förmåga att visa så mytcket hänsyn för andras känslor och sinnesstämningar att jag kväver min åsikt och röst…det tror jag oxå är en orsak…eftersom den sitter där den gör….jaja skyll mig själv där oxå….

Men det gör mig absolut ingenting…jag försöker bli bättre på det…dag för dag…

INGEN ÄR FULLKOMLIG !!!

Kramixen // Kristina

nigt-bliss du har förstås rätt, men en del kan man påverka själv.

Ingenting är lättvindligt…. Så kram night-bliss

#7 Det är inte direkt tankar (som i lösa idéer) och de behöver sålunda inte "tänkas längre".

 Detta rör sig om ren och skär mångtusenårig erfarenhet och empiri. Plus, är ett uttryck för ett allmänmänskligt sätt att se på sjukdom och sjukdomsorsak.

:)

Mvh, T

#7 Det handlar självklart inte om alla sjukdomar. Visst kan man bli sjuk hur stark man än är i sinnet, men många mindre sjukdomar kanske påkallas av oss själva. Men den här tråden är snarare menad att fokusera på hälsan, inte ohälsan. Jag har sett många bevis på att den här teorin är sann. Men då handlar det om mindre sjukdomar - allt kan vi inte mota bort med sinnet, det tror åtminstone inte jag.

Vill man bli sjuk blir man lätt sjuk, vill man inte bli sjuk kan man faktiskt glömma av förkylningssymptomen och de försvinner av sig själv. t.ex.

Se det friska isället för det sjuka… ja, det gör jag annars skulle jag ge upp.

jag kan ju lätt medge att jag själv inte tillhör den som ser det friska istället för det sjuka. Jag har programmerats genom min hypokondriska mor att framkalla sjukdom. men HA! nu har jag kommit på mig själv, nu ska jag sluta vara så sjuk jämt ;)

Men om vi vänder på det hela då. Placeboeffekten som trumman skrev om.

Placeboeffekten är underskattad. Inte ens läkarna 'gillar' den, för 'den är ju bara påhittad'. Vid forskning där de de vill forska på blir indelade i två grupper, där den ena gruppen får verksam medicin och den andra får placebo.
  Det visar sig efteråt att det finns personer i placebogruppen också blivit friska, bara för att de trott att de fått den verksamma medicinen.

Läkarna tycker att det är ju bara placeboeffekten. Men vad är det för bara med det? Det visar ju tydligt att man kan bli frisk utan medicin och 'bara' genom tankens kraft. Är det nåt att förringa? Är inte det nåt att ta fasta på istället?

Placeboeffekten är underskattad, helt klart.

#14 du har så rätt så….ingen blir frisk utan att vilja bli det!

#13 ja det är väl märkligt att det plötsligt inte skulle vara bra att kunna tänka sig frisk. Men .. då får de ju inte sälja några piller och förlorar massa pengar, så det är klart att människan inte ska vara utan medicin! ;)

#1 vilket är exakt anledningen till att skolmedicinen inte  fungerar tillfredsställande….läkemedelstillverkarna har ju inget som helst intresse av att skapa en medicin som botar något….då försvinner ju deras kassako…

#17 ja visst är det hemskt !!

hemskt hemskt hemskt……vi är helt i händerna på läkemedelsjättarna….!

jag hade förmånen /oturen att till bords för ett antal år sedan vid en stor sån "märkvärdig" middag i Stockholm få till bords en av skaparna till Losec….hehe jag vet inte om placeringen var uträknad än i dag. Till slut kom så den oundvikliga frågan från min bordskavaljer …vad jag tyckte om denna fantastiska medicin…..

Å smidig som jag är …(kassaskåpssmidig) kan ni ju säkert räkna ut hur det avlöpte ……*fniss*

#18 Undras om den mannen har lyckats ta sig samman än? *asg* Kan inte annat än tycka synd om honom, fast hans konsumtion av "lyckopiller" ökade nog markant efter den middagen. :D

# 19 hehehe….ja hur det blev sedan vet jag ingenting om….men chocken i det ansiktet glömmer jag aldrig !!

Så jag fick avsluta med att plåstra om honom, och säga att han var duktig ! *s*

Men att jag tyckte att han skulle använda sin enorma kunskap till att börja fundera på begreppet "Orsak och verkan "

vet inte om han förstod vad jag menade ens…..

#20 Hade gett mycekt för att ha varit en liten fluga som suttit på din axel då *fniss*

#18 ***ASG*** dessa underbara diskussioner brukar jag ha med präster o skolläkare…hihi-….man får så otroligt mycket kraft!

ja det värsta är att under alla år man jobbat med sånt här…har man ju sett mönstret på alla mediciner…vad som kommer som en konsekvens av medicinen och vad det i sin tur leder till

*s* ja jag hade som grannar Jehovas vittnes lokal , där jag hade mitt behandlingscenter….

Kan tacka dem för att jag vässat mig bra ! *
ler*

Så vad menar ni att de som inte kan bli friska inte tror tillräckligt?? Kan inte hjälpa att jag får associationer till vissa (kyrko)predikanter som säger att de kan hela bara folk tror. Om en person inte blir frisk så anklagas denne för att dens tro inte är stark nog!! Sedan brukar vissa av dessa helare ta bra betalt också (välvilliga donationer??)

Sedan vet jag om att det sägs att en persons inställning påverkar ett tillfrisknande och det vore konstigt annars, men man får dock vara försiktig med dessa resonemang, det finns bluffare i denna branchen som gärna skyller på sina patienter när de inte "lyckats" om de någonsin har gjort det.

Ha en trevlig kväll

#24 nej, men jag tror på det omvända. Jag tänker inte "den som är sjuk och inte blir frisk har ju ingen tro" det är ju helt negativt vridet, jag tänker "den som håller sig frisk tänker inte på att bli sjuk"

Mest vanligt är det, tror jag, alltså att kunna hålla sjukdom borta när man redan är frisk, men det finns också de som lyckas komma ur sjukdom genom tanken.

Min kompis till exempel, som var förlamad i båda benen fick höra att hon aldrig skulle kunna gå igen. Hon hade tränat med läkarna så länge att de konstaterade att det var lönlöst. Men hon gav aldrig upp, och så en dag vickade den lilla stortån till, och idag går hon, visserligen oftast med kryckor, men hon går och är visst inte förlamad så som läkarna sa att hon skulle förbli. Om inte det är tankekraft så vad är det i så fall?

Men i mindre allvarliga fall, så som förkylning, kan man väldigt ofta se mönster i hur olika personer fungerar, jag är en av dem som lätt blir sjuk för jag känner av förkylningen och bejakar den, medan någon annan som har precis samma symptom inte reagerar särskilt utan tänker att det snart går över, jag går till jobbet ändå. Och den människan blir inte heller sjuk, medan jag ligger där i feberfrossa. Det är inte alltid det funkar att tänka sig frisk, men att det går, det gör det.

Det handlar alltså inte om någon tro på övre makter, det handlar om hur man tänker. Kroppens egna immunförsvar, varken kyrkligt eller andligt.

#24 Jag tror att denna diskussion handlar om personens egna tro på att kunna "ta hand om" ohälsa. Inte omgivningens (kyrka, FK, läkare, osv).

Det är nog ingens tanke här att man ser en som är sjuk och tänker " ha… h*n är inte stark i tanken, då kan h*n gott vara sjuk"

Utan diskussionen var på det personliga planet, hur man själv kan hjälpa sig själv genom lite positivt tänkande och agerande.

Jag såg dokumentären "Hästmannen" Mannen som envist höll sig fast i tiden och drev sitt lilla jord och skogsbruk med tre hästar. När han blev sjuk och tvungen att läggas in, då sa hans systerdotter att hon trodde att han kunde bli så där sjuk för att att hans skog hade blåst ner.

Man kanske inte går omkring och "vill" bli sjuk. Men man kanske kan bli sjuk om man har alltför många och svåra motgångar. Att det tär på försvaret.

Intressant är också fenomenet: Äntligen ledig=sjuk.

#27 ja, hur vi mår påverkar också vår hälsa, helt klart. Så att hans skog blåst ner kan mycket väl ha påverkat åtminstone till en del av sjukdomen, kan jag tro.

Ja, helt rätt, intressant fenomen du tar upp där i slutet Coturnix. Det är litet dumt det där. Det får vi klura på och finna bot på!