Idag är en stilla dag för mig, en dag för tankar och drömmar. Ord vävs samman till poesi, mitt inre hav brusar mjukt denna skimrande dag. Jag vill gärna bjuda på lite av min poesi, den som helar och stärker mig.
Ett möte med döden tidigt i våras väckte tankar om livet och tiden.

Spiraldansen

stilla strand i skymningen
där vindens röster sjunger mjukt
om tidens gång och livets cirkel

minnen vilar bland stjärnorna
älskade själar, saknade men nära
skimrar bortom horisonten

jag kupar varsamt händerna
om all den tid som finns kvar

små glittrande sandkorn
fragment av det som var
skira löften om vardandet

det som spirar och gror i varje stund

långt efter det att jag är borta
finns den här

tiden