www.google.com ?

Mvh, T

kommer man så långt med google? i det här ämnet alltså?

Ett sätt är att skaffa ett Geneinekonto, då får du tillgång till alla kyrkoböcker i Sverige som finns på nätet.
Det finns många olika släktforskningsprogram som antingen kan köpas eller laddas ner graatis från nätet.

Gå ut och sök på "släktforskning" så får du en hel del intressanta länka att titta på.

Själv har jag ett genline konto och har letat mig bakåt till 1550-talet på fars sid och 1700 talet på mors sida.

Det är spännande. Lycka till.

Vill du ha någo hjälp så pm:a mig så ska jag se om jag kan hjälpa dig :)

Jag kan finska flytande. Ändå har jag ingen aning om vad släktforskning heter på finska. Käppar i hjulet kommer det bli märker jag. Och jag hoppas att vägen inte leder in på en massa ryska förfäder och -mödrar får då lär jag behöva en tolk ;)

#1 #2 i många fall kan man finna uppgifter om man har namnen, årtal, plats eller liknande. Har man tur är det någon annan som forskat och har uppgifter som kan användas.

En länk som kanske iaf kan vara en början

http://www.genealogia.fi/sve/sve4r.htm

Tack Anco!

nå, svenska kyrkböcker lär ju inte hjälpa mig långt eftersom jag är andra generations invandrare i landet, och första generationen känner jag ju personligen ;) Men tack så hemskt mycket :D

Jag svarade på frågan "hur går man till väga med släktforskning?"

:) Via google kan man hitta hur man kommer igång.

Mvh, T

#8 :) okej. Jag vill fråga dig trumman, eftersom du är en erfaren andligt resande (väl) tror du att det är möjligt att resa på det viset genom sina förfäder?

Här är en länk som hjälper dig att söka i finska register

http://www.g-gruppen.net/finlands.htm

Tack, tack så hjärtligt Anco!

En sak som många gånger har slagit emot mig och gjort mig matt, är att det ska kosta att släktforska! Visst förstår jag att det kan kosta om man anlitar någon - men om man gör allt på egen hand, borde det inte kosta särskilt mycket för att få reda på vad som står i kyrkböckerna m.m. morr. det är ju ens egen släkt, har man inte rätt att få känna till den utan att det ska kosta så mycket att en vanlig människa inte har råd med det!?

Det här kommer bli svårt inser jag nu. Jag vet inte ens vad mina farföräldrar hette, inte heller morfar. Jag vet inte min mormors eller farmors flicknamn. Jag vet ju ingenting alls. Visserligen har jag ju föräldrar att fråga om det hehe. men ändå. Det slår mig hur skrämmande lite jag vet, och därför är det märkligt att jag känner en så stark samhörighet med någonting från det förflutna :)

#0 sukututkimus borde det vara på finska skulle jag säga. Hoppas du får nån hjälp av det.

#13 ah, det låter åtminstone logiskt. Tack :)

Haha, just nu håller jag på att göra ett släktträd på dem jag känner till nu, och inser att jag har så många kusiner att jag inte ens vet vad alla de heter och i vissa fall vet jag inte ens vilka som är deras föräldrar :P

Släktforskning är superintressant, jag har hållit på i 18 år. =) Dock är det krångligt om man har släkt från andra länder vilket många har tror jag. Jag har själv kört fast vad gäller min släkt i Finland så jag ska spana in denna tråd då och då för att se vilka tips som kommer fram. =)

gå in på proveniens.ifokus. vet ja. Där har du en hel del släktforskare som säkert kan ge dig råd om hur du ska börja och var du ska börja.

Min mormor och morfar har släktforskat så långt tillbaka i tiden som de kan och orkat (1685) om morfars släkt och mormor har precis börjar med sin egen släkt. Om jag minns rätt så pratade de med släktingar, ringde och skrev brev till kyrkan om kyrkböcker och så åkte de ofta till släktforskningen hus i Leksand där man kan hyra hjälp. De sparade pengar och åkte på resor för att leta släktspår osv.

Men nu finns en hel del kyrkböcker inscannade och är man medlem i släktforskningsforum finns det säkert folk man kan fråga som har detta. Ska hjälpa mormor att släktforska via internet sen när hon känner sig redo att nästla upp sin släkt. Jag har aldrig släktforskar själv men jag har alltid gillat att titta igenom den stora släkrforskningspärmen som mina morföräldrar har, det är ett enormt arbete de har gjort.

En bra början är nog att börja med dig och sedan fråga alla levande släktingar om årtal, namn och livsöden.

Tack allihop för praktisk hjälp och annat :) nu ska jag komma igång med det här.

Min pappa har forskat jättemycket i min mammas (!) släkt. Dom var ett helt sällskap som forskade, det var mycket om kyrkböcker och så tror jag att dom använde sig av kommun kansli också ( vi bor i Finland).

Hur som helst så har pappa fått fram jättemycket, ända tillbaka till 1600- talet.

Det som är viktigt är att om du har gamla släktingar i livet som du har kontakt med: Fråga dom! Be dom berätta ALLT!

Min morfars far,  född någon gång kanske 1880, minns inte exakt. Han hade inte lärt sig skriva i skola, istället hade han lärt sig skriva SJÄLV! Gissa om vi blev lyckliga när vi hittade hans dagböcker från början av 1900 - talet som han själv hade skrivit!

Glada är vi också över att hans sonson i början på 1960- talet hade kommit på att göra en kassettinbandning där morfars far berättade om "gamla tider". En riktig skatt för oss!

Du kan också hitta på sådanahär gamla skatter om du börjar gräva, vi har en hel del, men så sysslar också min bror, mammas kusin och min kusin förutom pappa med släktforskningen. Vi har också en fin hemsida (  utomstående har inte tillträde till den), vi har många jättegamla fotografier av både människor och föremål blandat med nytt där.

Börja på bara, jag är jättestolt över mina släktingar när jag ser på vad dom har åstadkommit och mera blir det hela tiden!

min faster håller på o gör släktforskning om våran släkt i finland. vet inte hur hon fått fram all information men släktträdet har blivit enormt. :D fast jag e mer inne på o få höra historier om dem. men lycka till med att hitta dina rötter :D håller tummarna. :)

#19 ja, det är ju enklare att hitta "tråkig" fakta än just deras historier, det är därför som jag funderat på om man skulle kunna resa till deras minnen på något vis, men då måste man ju också veta vilka de är ;)

#18 Är du finlandssvensk eller…? Var i så fall bor du?

Nej, jag är Sverigefinsk :P så tvärtom där. Mina föräldrar flyttade till Sverige var för sig, träffades här och bildade familj i Sverige. Så jag är sverigefinsk.

Åh, jag hade också velat släktforska, men då min mamma också kom från Finland och jag tyvärr aldrig lärde mej finska så känns det helt omöjligt pga språket. Synd att det är så nära och ändå ett så helt oförståeligt språk…

#23 Du måste inte kunna finska för att åtminstone lyckas en liten bit tror jag. Sen kan de ju ofta svenska i finland. Dessutom kan du ju forska efter din pappas släkt om han nu är svensk?

Vilken OT-tråd det här blev. Jag som tyckte den var helt rätt topic här, med tanke på att resa bakåt i tiden. Men då tänkte jag mer andligt än såhär :P Men jag har redan lärt mig att det här var riktigt intressant :D

# 24 (är du oxå "#18 mommo"?)

Aha… Kul för det att nåndera förälder (?) har lärt dig finska. Säkert inte lätt att uppehålla det, eller? *nyfiken* Jag och dessa förkortningar… OT?

#23 Håller med #24 att det inte är så svårt att få reda på saker och ting på svenska i Finland. Givetvis är det lite beroende på vart i Finland man rör sig…

Jag har hållit på med släktforskning aktivt i 35 år och före det genom att läsa gårdens gamla handlingar. Gå in på Genealogiska samfundets i Finlands hemsida. Finska kyrkböcker är skrivna på svenska till mitten av 1800-talet och det gäller också delar av ryska Karelen. Jag har själv tittat lite på finska handlingar från 1500- och 1600-talen genom domböcker och mantalslängder. Du får gärna ställa frågor så ska jag försöka svara fast jag inte har så stor erfarenhet med finsk släktforskning. Jag har nosat lite grand då några deltagare i mina släktforskarkurser har haft finska rötter.

#24,25, jasså, jag dras tydligen  med fördomar om Finland jag…Jag trodde det var skitsvårt att få ngn hjälp om man inte talade finska. Men nu blev ju jag riktigt sugen och intresserad jag med, så tack för infon!

# 25: Jag bor i västra Finland, är finlandssvensk, men pratar också flytande finska!

Vår släktforskning har skett helt på svenska, det är inte alls alla i min släkt som kan finska, speciellt inte dom äldre! Det går alltså utmärkt att forska på svenska!

Men börjar man röra sig mot Ryska gränsen så är läget ett helt annat, där vet dom inte ens att det pratas svenska i Finland överhuvudtaget!

#25 jag förstår inte vad du menar? Om jag också är mommo? huh? *förvirrad*

Jag bor i Sverige men är uppföd med finska som första språk. Svenska kan jag ju uppenbarligen också om du förstår vad jag skriver :P Mina båda föräldrar är finska, jag har gått i finska klasser och hos finsk dagmamma, har haft många att uppehålla språket med så ja, svårt har det inte varit, däremot var det fruktansvärt svårt att lära sig svenska då jag levde i en så isolerad finsk värld om än i Sverige hehe. Mina första svenska ord började jag lära mig som 9-åring (!)

OT = off topic, hör inte hemma i tråden eller som i det här fallet, ens i hela forumet hehe.

#26 åh tack Bjornen, min mormor är flykting från den delen av Karelen, så där kommer jag förmodligen hamna när jag börjar nosa på gammelmormor, vars namn jag precis fått reda på :D

#29 njää… jag frågade juh #18 och du svarade (#22) så därför undrade jag bara… Skit skillnad. Jag menade inget illa. Kul tycker jag att du är tvåspråkig. Man vinner alltid på det, själv är jag rätt svag i finska.

Tack för förklarningen av OT. =0)

Det är alltid kul med släktforskning. Du har juh fördelen med att kunna finska, så du kommer säkert långt på vägen… Lycka till må man säga!!

#30 ahaa, nu hänger Jodrena med igen ;) det konstigaste av allt var ju att jag trodde att det var mommo som frågade mig om saken haha! så kan det gå.

hehehe. Ingen skada skedd. Var bara kul och intressant att få veta mera om din bakgrund till att du är tvåspråkig.