
Stenåldersmat....
Hjärtkärlsjukdomarna – huvudsakligen hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärtsvikt, stroke och nedsatt cirkulation i benen – är dominerande orsaker till död och sjuklighet i Sverige och övriga västerlandet. Åderförkalkning i hjärtats kranskärl och andra artärer tillhör det normala åldrandet och förekommer i ökande utsträckning med stigande ålder. I 30-årsåldern har majoriteten och efter 60 års ålder nästan 100% av västerlänningar fullt utvecklad åderförkalkning i sina kranskärl. Vid jämförelser mellan olika länder har utbredningen av åderförkalkning varit mer omfattande ju mer man antagit västerländska kostvanor.
De avsevärda skillnader i förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar som ses mellan olika folkslag kan endast marginellt förklaras av genetiska skillnader. Kosten är den orsaksfaktor som har den mest omfattande vetenskapliga dokumentationen i jämförande studier av olika folkgrupper, i experiment med livsstilsförändring hos försökspersoner och i djurstudier. Framväxten av västerlandets folksjukdomar i bl a östafrika, Nya Guinea och söderhavet parallellt med drastiskt förändrade kostvanor visar dessas avgörande betydelse.
Fullt utvecklad åderförkalkning förekommer inte hos något annat fritt levande däggdjur, och uppkomsten förutsätter att kosten förändrats så att den inte överensstämmer med den som djuret äter i sin ursprungliga miljö.
Människans förfäder har helt livnärt sig på jakt, fiske och insamling av vegetabilier såsom rotfrukter, frukt, bär och nötter under två miljoner år, vilket innefattar ett så stort antal generationer att vi har anpassats genetiskt till denna kost. Det har inte varit möjligt för dessa våra förfäder att erhålla en kost som den hos dagens svenskar, vilka i genomsnitt får mer än 70% av sin dagliga energi från livsmedel som är nya för människan som djurart – mejeriprodukter, matfett, socker och spannmål. Dessutom äter vi omkring tio gånger mer salt idag. Intaget av ytterligare minst 30 närings-ämnen med misstänkt betydelse för hjärtkärlsjukdom skiljer sig avsevärt. Om vi antar att dessa skillnader kan orsaka exempelvis plötslig hjärtdöd vid 50 års ålder eller senare, innebär detta ett hot mot artens överlevnad som är ytterst litet, eftersom avkomman då är vuxen och klarar sig på egen hand. Människan är därför inte genetiskt anpassad till en civiliserad kost.
Förekomst av hjärtkärlsjukdomar hos nutida jägar-samlare och andra naturfolk är bristfälligt dokumenterad, men tillgängliga data är väl förenliga med en total avsaknad av plötslig hjärtdöd och stroke, trots att förvånansvärt många uppnår hög ålder. Jag har själv studerat en av de sista sådana folkgrupperna på en ö utanför Nya Guinea. Trots att 6% var äldre än 60 år och den äldsta personen var 96 år, var spontana plötsliga dödsfall och halvsidig förlamning liksom andra motsvarigheter till propp och blödning i hjärnan okända företeelser.
Variabler som i västerlandet är relaterade till risk för hjärtkärlsjukdom ligger hos naturfolk på en extremt gynnsam nivå. Serumkolesterol ligger oftast kring 3,0 mmol/l, en nivå som vi finner hos mindre än en promille av friska västerlänningar, där genomsnittsvärdet är strax under 6,0 mmol/l. Blodtrycket stiger inte under vuxen ålder och ligger kring 115/70. Kroppsvikten ökar inte hos fullvuxna trots mat i överflöd. Bukfetma förekommer inte. Insulininsöndringen under glukosbelastning är mycket låg, tydande på en hög känslighet för hormonet. Diabetes existerar inte. Förutom gynnsamma nivåer av riskfaktorer jämfört med civiliserade populationer i samma ålder har inte något fall av förhöjda värden noterats. Mot bakgrund av dessa uttalade skillnader gentemot jägar-samlare förefaller majoriteten av västerlänningar ha en störning i sin ämnesomsättning med förhöjning av sådana parametrar som är relaterade till hjärt-kärlsjukdomarna.
Vad beror dessa drastiska skillnader på? Motion tycks spela en mindreavgörande roll, eftersom naturfolk i allmänhet lägger 2-3 timmar per dag för att skaffa mat, och inte ens då anstränger sig så mycket som vi föreställer oss. Psykologiska faktorer är ytterst svåra att studera, och vi kan här bara spekulera.
Kosten skiljer sig mycket påtagligt från vår, vilket redan påpekats. Hos 24 studerade populationer jägar-samlare har vilt, fisk och skaldjur med dominans av kött utgjort 1/3 av kosten (per vikt). Resten har varit vegetabilier, huvudsakligen grönsaker, frukt, rötter, bär och nötter. Dessa livsmedelsgrupper sammanslagna tillför dagens svenskar i genomsnitt mindre än 30% av energin. Mejeriprodukter har saknats helt liksom matfett, socker och energigivande drycker. Odling har inte förekommit och vilt växande spannmål har inte varit mödan värd att plocka i större mängd. Jägar-samlarkosten har därför varit mycket rik på mineralämnen (kalium, magnesium, kalcium m fl), spårämnen (högvärt järn, zink m fl), fiber (gelbildande fiber, inte spannmålsfiber), vitaminer och kolesterol (pga det höga intaget av kött, fisk och skaldjut). Däremot har fettintaget varit mycket lågt, ungefär hälften av vårt, och mängden mättat fett har oftast också varit lågt. Saltintaget har varit i storleksordningen 1/10 av vårt eget.
Dessa mycket stora skillnader mellan dagens svenska kost och den som människan är genetiskt anpassad för under en svindlande långsam utveckling kan mycket väl förklara uppkomsten av våra vanligaste och mest allvarliga folksjukdomar. Åderförkalkning tycks inte tillhöra det naturliga åldrandet och civilisationen verkar vara en förutsättning för uppkomsten av hjärt-kärlsjukdomarna. En gnutta fisk eller sallad i kosten ger knappt mätbara effekter på variabler som är relaterade till dessa sjukdomar och genomgripande förändringar av vardagsmaten kan vara nödvändiga för alla, oavsett förekomst av riskfaktorer, om vi påtagligt vill påverka vår hälsa efter 50-årsåldern.
Kött
Köttintaget har med största sannolikhet varit mycket högt periodvis under de senaste 2 miljoner åren av människans utveckling fram till jodrbukets uppkomst, dvs. under den tid som kallas Paleoliticum (äldre stenåldern). Motsvarande kost kallar vi paleolitisk kost. De köttrika perioderna har varit så långa att vi genetiskt anpassats till att klara mycket högt proteinintag från kött. Under andra perioder har fisk och skaldjur dominerat. Detta höga proteinintag är väl i linje med den framväxande insikten om att ett högt proteinintag motverkar övervikt, högt blodtryck och insulinresistens. Insulinresistens innebär ett nedsatt gensvar på hormonet insulin vilket leder till svårighet att få in fett och socker i vissa celler i kroppen. Det nedsatta gensvaret orsakar en kompensatorisk ökning av insulinproduktionen med höga cirkulerande koncentrationer av insulin i kroppen. Detta i sin tur leder till en lång rad oönskade effekter såsom typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom, nedsatt fruktsamhet och sannolikt acne och närsynthet.
Ett högt proteinintag från kött, fisk och skaldjur är sannolikt mer hälsosamt än om proteinet kommer från mejeriprodukter eller bönor. Det beror på att de sistnämnda proteinerna tycks kunna orsaka en lång rad autoimmuna sjukdomar såsom glutenintolerans, typ 1 diabetes (barn- och ungdomsdiabetes) och ledgångsreumatism (reumatoid artrit). Många tror att åderförkalkning är en typ av autoimmun sjukdom.
Föreställningen att ett högt köttintag är skadligt för hälsan är svår att belägga vetenskapligt. Den får närmast betraktas som en myt vars ursprung är höljt i dunkel och som till stor hålls vid liv av vegetarianismen.
Fisk
Att fisk är nyttigt är de flesta överens om men det är svårt att hitta belägg för att fiskätande fångstfolk håller sig mer friska än renodlade jägare-samlare. Båda grupperna tycks undslippa västvärldens folksjukdomar. Intresset för fisk har fokuserat på de speciella fleromättade fettsyror som finns i framför allt fet fisk av typ lax, makrill och sill. I flera epidemiologiska studier har människor med högt fiskintag haft lägre risk för hjärtkärlsjukdom. Gränsen tycks gå vid fet fisk två dagar i veckan men att äta fisk ännu oftare ger ingen uppenbar ökad hälsovinst. Det är tänkbart att andra faktorer i fisken har betydelse varför man gör klokt i att äta just fisk i stället för fiskoljekapslar innehållande omega-3 fettsyror.
Grönsaker
Mättande grönsaker såsom spenat, blomkål, vitkål, broccoli, brysselkål och i viss mån gurka och tomat är nyttiga om de äts i större mängd. Det beror på att de ger mycket näring per energienhet. Salladsblad är i och för sig också nyttiga men eftersom de i praktiken inte äts o stora mängder blir man lätt lurad. Salladslunch kan t o m förfela sina syften genom att det mesta av kalorierna kommer från olja, smörgås eller andra tillbehör.
De näringsämnen som grönsaker tillför är t ex kalium, magnesium, en lång rad vitaminer och antioxidanter med mera. Kalciumhalten är förvånansvärt hög räknat per energiinnehåll men man måste äta kopiösa mängder för att grönsaker ska mäta sig med mejeriprodukter.
Den förhistoriska människan tillförsäkrades en god kalkbalans och därigenom en stark benstomme genom att upptaget av kalk från kosten var bättre och genom att förlusterna var lägre. Det bättre upptaget berodde på att spannmålsprodukter inte ingick i födan och därmed intaget av fytinsyra var lågt. Fytinsyra binder till sig kalcium, järn, zink och magnesium och hindrar därigenom absorptionen i tarmen. Detta förklarar varför järnbrist är så vanligt bland ulandsbefolkningar med spannmålsbaserad kost. Att kalciumförlusterna var låga i förhistorisk tid berodde till stor del på att saltintaget var lågt. Ju mer natrium vi tillför kroppen desto mer kalcium utsöndras nämligen via njurarna. Även andra näringsämnen i grönsaker misstänks bidra till ett starkt skelett.
Frukt
Frukt är nästan lika nyttigt som grönsaker och utmärkt som mellanmål. Varje smörgås man byter mot frukt är därför ett steg mot lägre vikt och bättre hälsa. Liksom grönsaker är frukt rikt på vatten och fiber och därigenom mättande och motverkar övervikt.
Nötter
Nötter är nästan lika nyttigt godis som frukt. Nackdelen är att man väldigt snabbt får i sig mycket kalorier eftersom de inte innehåller något vatten att tala om. Nötter innehåller relativt bra fettsyror i form av enkelomättat fett ( samma som i olivolja). De är dessutom rika på lösliga, nyttiga fibrer och mineralämnen och vitaminer. En nackdel är att omega-6 fettsyrorna dominerar kraftigt över omega-3 fettsyror vilket teoretiskt sett är ogynnsamt. En annan nackdel är att de är rika på fytinsyra och därigenom alltså försämrar absorptionen av vissa mineraler. Allra sämsta nötterna är förmodligen jordnötter eftersom de är mycket rika på omega-6 fett och också tillför mycket lektiner (se nedan under spannmål). De bästa nötterna torde vara valnötter.
Inte mejeriprodukter
Mjölk, fil, yoghurt och keso är nymodigheter för Homo sapiens och förenade med flera troliga hälsorisker, i synnerhet åderförkalkningsrelaterade sjukdomar såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Det är osäkert om magra mejeriprodukter är att föredra eftersom inte bara mättat fett utan även mjölksocker och mjölkproteiner kan tänkas vara sjukdomsframkallande. Exempelvis har både mjölksocker och mjölkproteiner orsakat insulinresistens och diabetes i djurmodeller och mjölkproteiner misstänks även kunna orsaka vissa autoimmuna sjukdomar och allergier.
Inte spannmål
Människan är inte fröätare av naturen och spannmålsprodukter har vi bara ätit i ca 10 000 år (5000 år här uppe i Norden). Även dessa kan därför betraktas som artfrämmande för oss som djurart. Spannmål kan bidra till brist på en lång rad näringsämnen (vitamin C, A, B12, B6, D, folsyra, zink, selen, magnesium, kalium, biotin, taurin m fl.) Dessutom är spannmål rika på omega-6-fett och fattiga på omega-3-fett. Samtliga dessa förhållanden misstänks kunna bidra till åderförkalkning.
Mycket talar för att spannmålsprodukter bidrar till övervikt och överdriven tillväxt hos många olika djur, därav namnet ”kraftfoder”. Vår erfarenhet är att smörgåsar ökar risken för övervikt. Det är osäkert vad detta beror på. Mjölmat har i allmänhet högt glykemiskt index, d v s blodsockerstegringen efter måltid blir kraftigare än av många andra kolhydratrika livsmedel. Vattenhelten är låg vilket motverkar mättnad. Spannmål är även rika på lektiner som inverkar på sockeromsättningen på ett sätt som är bristfälligt utrett. Lektinerna misstänks även kunna orsaka magkatarr och matstrupsinflammation. Möjligen är det därför som råttan, en äkta (genetiskt anpassad) fröätare, har ett tjockt skyddande keratinlager i matstrupen. Råttan har även förmåga att bryta ner fytinsyra i tarmen vilket människan inte har.
Det är värt att notera att de däggdjur (råttor, möss m fl) och fåglar (tättingar, struts m fl ) som i sin naturliga miljö är fröätare är motståndkraftiga mot åderförkalkning när de utfodras med spannmålsbaserad kost medan icke fröätare (primater, grisar, marsvin, papegojfåglar m fl) är mer mottagliga. Det är därför tänkbart att spannmål kan bidra till åderförkalkning.
Risken för autoimmun sjukdom ökar troligen också, dels genom de ”artfrämmande” spannmålsproteinerna som kan passera genom tarmslemhinnan, dels genom att lektinerna ökar tarmslemhinnans genomsläpplighet för främmande substanser. Spannmål är rika på fytinsyra och det gäller framför allt grova spannmål vilket hindrar upptaget av bl a järn, kalcium och magnesium. På plussidan ses att fullkornscerealier är rika på fiber men det är osäkert om den typen av fiber har hälsofrämjande effekt. De bästa fibrerna finns i stället i frukt och grönsaker.
Det finns alltså förvånansvärt många nackdelar med spannmål. Om dessa inte redan ingick i kosten skulle knappast någon komma på idén att introducera dessa för människan ”nya” livsmedel. Men vi är så vana vid att se spannmål som basfödan att vi glömmer att vi egentligen inte är fröätare.
Inte matfett och inte socker
Nackdelen med matfett (margarin, smör och olja) och socker i godis och läsk är att de ger tomma kalorier d v s energi utan mineraler , vitaminer och andra näringsämnen. Därmed underlättas viktuppgång och näringsbrist samt på sikt flera av våra folksjukdomar.
Inte salt
Forntidens jägare-samlare tillsatte inget extra salt till maten. Vårt natriumintag ligger ungefär tio gånger högre än deras vilket troligen har flera ogynnsamma effekter på hälsan.
Paleolitisk kost är mättande
Genom att paleolitisk kost är voluminös, vattenrik, fiberrik och tidskrävande att äta ger den mättnad till relativt låg energihalt. Man blir alltså nöjd innan man har ätit mer kalorier än man behöver till skillnad från dagens kost som bidrar till att medelålders och äldre svenskar med få undantag väger mer än de borde. Vid högt intag av kött, fisk eller skaldjur är kosten dessutom proteinrik vilket ytterligare ökar den mättande effekten.
Paleolitisk kost förväntas därför bidra till önskvärd kroppsvikt och bra värden samt förebygga komplikationer till typ-2-diabetes. Därigenom kan den bli ett viktigt komplement till diabetesmediciner som tycks ha mycket liten effekt på de allvarligaste och vanligaste komplikationerna till diabetessjukdomen, nämligen hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och kärlkramp. Dagens kostrekommendationer har otillräcklig effekt och alltmer stöd finns för uppfattningen att ett högt intag av kött och fisk bör eftersträvas. Tidigare var man rädd för att ett högt proteinintag skulle skada njurarna men alltfler experter har övergett detta synsätt.
källa: Staffan Lindeberg
sajtvärd på Druid & Shaman iFokus

Ät/drick obegränsat av
• magert kött, gärna naturbeteskött eller vilt, fisk, skaldjur
• grönsaker, rotfrukter
• frukt (färsk och torkad)
• kranvatten
Ät/drick i begränsad mängd (om så önskas)
• ägg (ett per dag)
• nötter, särskilt valnötter (i andra hand mandel)
• potatis (högst 2 medelstora per dag)
• lingonsylt, thai-ketchup etc. (högst 2 msk per dag)
• rapsolja, olivolja (högst 1 msk per dag)
• vin (högst ett glas per dag)
Undvik så långt som möjligt
• mejeriprodukter (även magra)
• smör, alla sorters margarin, olja av annan typ än raps- och olivolja
• spannmål (vete, havre, ris etc.)
• socker (godis, läsk, saft)
• öl, vichyvatten
• salt, kryddor med salt
Receptförslag
Frukost
Fruktsallad (färsk). Den blir säsongsbetonad och där kan ingå: banan, apelsin, päron, kiwi, nektarin, melon, vindruvor m m
1 msk russin
1 msk hackade nötter (valnöt, mandel, hasselnöt eller rostade solrosfrön)
Kött (saltfritt). Det kan vara kall rostbiff, kyckling, kotlettrad. 50-100 g eller mer
Fisk: ev. kall lax
Ägg: kokt ( 1 ägg/dag)
Om så önskas:
Kaffe, te, juice (med fruktkött)
Sylta max 50 g (Pärsons)
Tonfisk, makrill
Mellanmål
Kött och frukt enligt ovan
Receptförslag, varmrätter till lunch eller middag
Ingredienser: Kött, fisk, grönsaker såsom lök, vitkål, fänkål, blomkål, broccoli, brysselkål,
squash, tomat, gurka, paprika, avocado, champinjoner, aubergine m m,
ägg, rotfrukter, oblandade kryddor, Fibrex, tomatkross, linfröolja, saltfri
buljong (rapsolja, honung)
Ej ingredienser: Mjölkprodukter, spannmål (inkl. ris), salt, socker, bönor, linser, margarin,
övriga oljor
1 Stekt kycklingfilé i ugn
Krydda filéerna med saltfri curry och cayennepeppar.
Servera med råstekta rotfrukter ( proportionerna: 1 medelstor potatis, 1 morot, ½ fänkål, en bit selleri, en bit kålrot)
Färsk tomat med lite silverlök
Om man vill ha lite sås:
½ - 1 lök (purjo eller gul lök)
½ paprika
(svamp, squash, rotselleri)
ananas 2 skivor
tomatpuré (saltfri)
mald mandel eller nötter (15 – 20 st)
vatten
kryddor (svartpeppar, oregano, vitlök, basilika)
Hacka löken och paprikan och eventuellt de andra grönsakerna. Värm i en gryta med lite olja tills de är lite mjuka. Häll på vatten så att det täcker. Koka lite och tillsätt tomatpurén, malda mandeln och ananasen. Krydda efter smak.
2 Köttfärs med mandeltäcke
10 % köttfärs 300 g
1 morot
1 medelstor potatis
1 bit rotselleri
100 g krossade tomater
svartpeppar, oregano, timjan, basilika
Mandeltäcke:
20 g finhackad mandel
1 ägg
½ vitlöksklyfta
finklippt persilja
Stek köttfärsen och tillsätt tomatkrosset.
Skala och skiva eller strimla rotfrukterna.
Lägg rotfrukterna i en form och bred köttsåsen över. Sätt in i 200 graders ugn (ca 40 min).
Blanda ägg och mandel med pressad vitlök och persilja. Bred mandelgröten över köttfärsen och sätt in i ugnen ytterligare en stund.
Servera med ”mättande” sallad. T ex tomat, gurka, paprika, sockerärtor, salladsblad och några lökringar.
3 Marinerad kycklingfilé
Stek kyckling filé och krydda med peppar eller curry.
Marinad:
1 del rapsolja
1 del balsamvinäger
1 del honung
peppar
färsk timjan
Skiva kycklingbitarna i cm-bitar och häll över marinaden medan de är varma. Vänd dem ett antal gånger. Kan serveras kallt eller värmda.
Servera med kokt broccoli eller blomkål
Mättande sallad m råriven morot
4 Kalops
Man kan följa ett traditionellt kalopsrecept men utesluta salt, smör och mjöl. För att få lite mer smak kan man låta färsk chili koka med.
Servera med 1 kokt potatis och lite inlagda rödbetor.
Sparris eller sockerärtor
5 Fyllda paprikor
1 paprika
300 g 10% köttfärs
valfria kryddor (ej salt)
Blanda färsen med kryddorna och lägg i paprikahalvorna. Strö någon örtkrydda över och stek i ugnen.
Servera med bladspenat, 1 potatis och färsk sallad
6 Kåldolmar
10 % köttfärs blandas med rivna morötter och riven lök. Färska bladkryddor i mängd.
Till 1 kg färs ca 1 stor morot och 1 lök.
Tillagas som traditionella kåldolmar. Pensla ev med lite honung.
Servera med 1 potatis, kokt brysselkål och lingonsylt.
Färsk sallad
7 Köttsoppa
5 potatisar
1 purjo
2 gula lökar
1 morot
1 palsternacka
selleri och/eller andra rotfrukter
500 g fläskkotlettkött
örtkryddor
peppar
Skala, skiva och koka grönsakerna och rotfrukterna. Koka ca 10 minuter. Tärna kolettköttet i småbitar och bryn dem i stekpanna. Lägg över dem i soppan och koka tills rotfrukterna är mjuka. Krydda och strö över t ex persilja.
8 Fisksoppa
Använd liknande grönsaker och rotfrukter som till köttsoppan. Krydda även med vitlök och/eller saffran, färsk ingefära eller chili.
Lägg i 500 g laxbitar och/eller vitfiskbitar och kanske !00 g räkor och musslor.
9 Lax med grön sås
300 g lax/person
Stek laxen i stekpanna. Det behövs ingen olja, laxen är fet tillräckligt. Krydda med grovmalen svartpeppar.
Servera med 1 kokt potatis, kokt fänkål och ev kokta morötter.
Sås:
Mixa 1 avocado, ½ gurka, 1 vitlöksklyfta, 1 liten röd chili, ½ citron samt 1 tsk socker.
10 Panerad fisk
300 g valfri fisk
1 ägg
malda nötter eller mandel
svartpeppar, vitlök
2 tomater
½ squash
citron eller lime
Skär fisken i bitar.
Vispa ägg och krydda med grovmalen svartpeppar och pressad vitlök. Doppa fisken i smeten och sedan i de malda nötterna/mandeln.
Lägg i en form tillsammans med skivade tomater, squash och pressad citron eller lime.
Sätt in i ugn tills fisken är mjuk.
Servera med rivna morötter, spenat och kokta ägghalvor. Ev 1 potatis.
11 Laxspett
Gör en marinad av lök, vitlök, basilika, dragon (eller andra örter), citron och lite olja.
Skär laxen i bitar och lägg dem i marinaden någon timme.
Trä upp dem på spett och grilla i het ugn eller på utegrill. Pensla även squash eller auberginebitar och grilla även dem.
Servera med potatissallad:
2 potatisar, sockerärtor, purjolök.
Marinad av lite olja, vatten och citron eller balsamvinäger. Häll över marinaden medan potatisen är varm.
Källa som ovan
sajtvärd på Druid & Shaman iFokus
Läs även dessa artiklar av Jörgen I Eriksson, författare, journalist och shaman, som berör ämnet:
http://www.norrshaman.net/Preshaman.htm

Aahhh DÄR var Jörgens sidor….kanon…tackar
sajtvärd på Druid & Shaman iFokus
Bara en liten detalj för att nyancera debatten…: Det finns sådär 6 miljarder människor på jorden, om alla ska ha mat (och ett klimat som går att leva i) så måste vi äta större andel kolhydrater och mindre kött+fisk. Och det går som tur är alldeles utmärkt också för de flesta männisor (människan är allätare). Det finns sådär en miljard kineser, indier och afrikaner som äter mindre protein än "tallriksmodellen" och det lilla protein de får är främst balgväxter och nåt ägg då o då…. kanske en kyckling när nån gifter sig och dessa människor är betydligt mindre drabbade av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och övervikt än vi.

Övervikt är ett I-landsproblem…

#4 har rätt, vi behöver inte så mkt kött eg.
annan notis:
Köttets slaggprodukter kan tom göra så att kalcium dras ur benvävnaden..
#6 Vad baserar du det du säger på? Källor tack.
Mvh, T
#5 Ja, för att övervikt är ett sockermatssymptom.
Mvh, T

#9 det var ju åsyftan med inlägget….så jag bugar
sajtvärd på Druid & Shaman iFokus

Hm det är ju jättelätt att skylla övervikt på speciella råvaror etc men i slutändan är det bara du som äter maten som är ansvarig för din egen övervikt.. För om du hade ätit och rört på dig som många personer i U-länderna så hade inte övervikt varit ett problem.
#11 Visst är det så att det är den fetes ansvar att göra ngt åt det, och det har många av oss försökt GÖRA också, genom att äta tex olika dieter (på dietisternas råd) som innehöll "mycket pasta och grönsaker, ris och fiberrikt bröd + juice" = totalt kolhydratsrik mat som gör mig fetare, inte smalare.
Så du förstår det handlar till mycket stor del om maten och samhället.
Det har med gener att göra också.
De generna tillsammans med den sockermat vi fått i oss, ilurat oss som hälso-mat, sen barnsben gör folk feta.
Mvh, T
fetto

Jag är själv pendlande mellan BMI gränserna mellan övervikt och normal, jag personligen har gått ner 6kg låååångsamt från i jul med den fiberrika kosten som du beskrev och är fortfarande på väg neråt och håller den nedgången i vått och tort. Men anledningen till att jag och andra hamnar där man är med fetma är att man själv har gjort det valet att äta dom sakerna som gör dig fet, oavsett gener eller samhälle eller rekomendationer. Det slutgilitga valet är alltid hos dig man kan inte skylla på någon annan och det tycker jag ibland att du gör, du får ursäkta mig om jag tolkar dig fel för det är inte meningen i sådana fall. MvH L
#13 Kanon grattis! Vi är alla olika.
En kompis har gått ner 30 kg + blivit av med sin diabetes genom att sluta äta kolhydrater på 5 månader.
Mvh, T

Shit hade jag tappat 30kg hade ni fått anmäla mig som anorektiker… men bra att man tappar så mycket man behöver på det sättet man vill…
#15 Ja eller hur. Hade han ätit som du hade han inte tappat ett gram. Jo kanske ett :)
Mvh, T

#7 står bla här i och de har också källhänvisning till sin text..
Utan kött hade vi fortfarande klättrat i träden..
Fan ta alla konstiga "metoder" allt är enkelt.
Ät mindre, rör dig mer…. skit enkelt..
Satan says..

"poff "dubbelt!
#17:Menar du att du hoppas att någon kommer läsa igenom 35 sidor i en empirisk studie- på engelska- bara för att hitta den lilla biten information? Oj.
På vilken sida står detta med kött och urkalkning?
Många som läser om lågkolhydratkost eller stenålderskost tror att man äter stora mängder kött. Men de flesta äter inte mer protein än rekommenderat. Man lägger nämligen inte till mer kött när man slutar äta/drar ned på kolhydrater, det man lägger till som bränsle för kroppen istället för glukos är naturliga fetter.
Jag äter absolut inte mer kött nu än då jag åt "tallriksmodells-dieten".
Rekommenderat intag av protein är som lägst 0,8 gram/kg kroppsvikt upp till ca 2 gram/kg kroppsvikt om man tränar hårt, och jag äter ca 1 gram/kg. Proteinet får jag från ägg, kött (främst viltkött), fisk, fågel, skaldjur, ost. Bara för att jag slutat med bukfyllnaden (spannmål) så innebär inte det att jag ökat köttmängden, det som ökat är fettmängden vilket ger mättnad och för mig bra hälsa. Jag har ätit såhär i 2 år och var nyligen på en hälsokontroll- alla värden var exeptionellt bra enligt läkaren.
Kostråden som de ser ut idag grundades under 70-talets gröna våg, de togs fram som en kombination av sympatier för fattiga utvecklingsländer men samtidigt så hoppades regeringen att Sveriges spannmålsodling skulle främjas. Grunden som dagens kostråd vilar på är alltså inte framtagna av omsorg om vår hälsa, utan de har främst ett politiskt och ideologiskt syfte.
Då är frågan- ska varje individ leva för att ha hälsan och må bra, och föra detta vidare till sina barn? Eller ska de fortsätta äta genmanipulerade (i värsta fall) och importerade sojabiffar, sojamjölk, exotisk frukt, stressuppfödda grisar och kött från plågade broilerkycklingar och ägg från burhöns eller ännu hellre konstgjorda "quornkött look-alikes" och spannmål på längden och på tvären?
Jag föredrar att försöka förädla min kost så att den blir så ren och obehandlad som möjligt, och ger helst min kropp energi fri från kemikalier i så stor utsträckning som möjligt med naturliga fetter- fetter som människan är skapad att livnära sig på. Margarin hör inte dit. Eftersom jag inte är så förtjust i att gnaga på märgben för att få i mig fett och inte anser att vegetabiliska oljor- med vissa undantag- är optimala för hälsan, så använder jag smör. (Stenålderskost och lågkolhydratkost skiljer sig lite från varandra, bl.a så anses inom den paleolitiska "grenen" att frukt, nötter, vegetabilier och fibrer som något mycket positivt.)
Helst bör man försöka hitta kött från djur uppfödda i en lugn, stressfri miljö där de slipper fläska på sig så snabbt som möjligt genom att utfodras med soja och spannmål. Jag har turen att kunna äta viltkött, men den förmånen har ju inte så många.
Vad gäller individens eget ansvar: självklart är det JAG som äter och stoppar in mat i min mun. Men vem har upplyst mig och mina föräldrar som uppfostrat mig om att 6-8 mackor/dag är idealet? Vem har talat om att den största delen på tallriken ska vara kolhydrater i olika former- främst spannmål- trots att människan saknar förmåga att bryta ned fytinsyrorna som spannmålen innehåller och trots deras höga innehåll av omega6 som ökar inflammationsprocessor i kroppen?
Vem har upplyst flera generationer om att processat, helst flytande, margarin samt lightprodukter är utmärkt människoföda? Varför skulle onaturligt= bra föda? Så länge all information är utvald och styrd sedan generationer tillbaka så är man inte på allvar upplyst om sina valmöjligheter- eller om att det ens finns andra valmöjligheter.
Det ideal som varit rådande sedan 70-talet har i mångt och mycket gjort individens valmöjligheter så få, att det inte har funnits några val kvar att göra förutom de som redan etablerats.
Våra hjärnor fungerar och svarar olika på glukos (=spannmål), för en del så går det obemärkt förbi medan andra i vuxen ålder upptäcker att när de börjar äta mackan/godiset/bullen/pastan så svarar hjärnan på ett sätt som inte är balanserat eller normalt- detta kemiska svar i hjärnan gör detefter några år mycket svårt att begränsa kolhydraterna till en liten, normal mängd så länge man inte slutar äta dem helt.
Den som upplever detta har under många år ätit en normal kost- först i vanlig, normal mängd men efter ett tag accelererar intaget av kolhydrater allt mer tack vare hjärnans gensvar. Tills man sitter där med en hjärna som byggt om sina nervbanor till attr reagera med ett starkt, kemiskt svar på mycket små mängder socker.
Den som aldrig varit i den situationen kan helt enkelt inte föreställa sig hur det är att vara i den sitsen, tyvärr.
Den som vill veta mer om detta kan gärna läsa "Sockerbomben" till att börja med.
Detta blev långt, men det är ett ämne som engagerar mig!
Jag har hittills mest läst här för att öka på kunskaperna, men äntligen dök det upp något där jag också kunde bidra litegrann.

Tack magma för att du skriver lite här också *me like* =) Gillar dina långa inlägg skarpt!
*haha* Alla verkar ju ligga och sussa på Kif, så vad gör man…

Tack magma för ett underbart inlägg!
sajtvärd på Druid & Shaman iFokus
Men att kalla spannmål "bukfylla" eller skriva att "kolhydrater är onda" när ris, majs och vete är viktigaste näringskällorna för världens människobefolkning det får mig att framför mig se en rik, fet självgod och stillasittande västerlänning med skygglappar (för inte att se resten av världen) som sitter still i en bekväm fåtölj och väger och räknar att idag ska jag ha just 6 hekto räkor och 2 hekto bacon och kanske lite torkad parmaskinka och parmesanosttärningar..och en stor klick smör men absoluuut inget bröd till för det är SÅ onyttigt.
Det är spännande dethär med LCHF och kostråden som kanske inte varit perfekta och det finns ju ett helt forum för detta, men det är lika spännande tycker jag att det finns många människor som mår mycket bättre efter de blivit vegetatianer - blir av med kronisk trötthet, problem med matsmältningen mm. Andra mår bättre utan mjölkprodukter, några tål inte tomater….. Generalisera inte utifrån de som har utvecklad just intolerans mot kolhydrater…..de flesta människor i världen tål kolhydrater, som tur är för annars skulle inte maten räcka till.

Jadu, pyromanen, jag håller med dig. Kolhydrater kan säkert vara ett gift för vissa, däribland undertecknad som är absolut sockerberoende, men många människor klarar mycket väl att äta kollisar utan att bli vare sig feta eller sjuka.
Jag gissar på att kolhydrater, som med allt annat, är ett gift endast om man missbrukar dem.
Körde en variant av Atkins för ett par år sedan. Höll på en hel höst. Visst gick jag ner 8 kg, men fy 17 vilken trist diet. Krånglig, dyr och enformig. Och jag var konstant jättetrött och illamående. Att strypa kollisarna tog bort sötsuget som utlovat, men jag var istället helt håglös och kände öht ingen hunger alls. Blev bara äcklad och dålig i magen av allt kött och fett. I vecka efter vecka.
Nej, grönsaker, magert kött, olivolja och fullkornsprodukter. Godis vid speciella tillfällen bara. Då mår jag som bäst.
:-)

att vegetabiler ses som bukfyllnad är också en mkt gammal förestälnning bla min farfar och hans föräldrar höll hårt på, men idag om man tänker på hans hälsa de senaste 15 -20 åren så hade det nog varit bra om han hade tyckt annorlunda tidigare i sitt liv :(
Tilläggas är att han också är gammal lantbrukare..

#17 sidan 8…kan läsa lite på sidan 7 också om ni har lust
#24: Nja, att kolhydrater är "onda" har jag inte skrivit, och inte är det min uppfattning heller:) Det är dock min personliga inställning att kolhydrater inte är nödvändiga däremot, men en geléråtta är inte speciellt ondskefull…
Men att säga att kolhydrater "tåls" av många är inte detsamma som att säga att det är optimal föda. Det finns de som dricker, röker, inte motionerar ett dugg och äter socker kombinerat med fett varenda dag i veckan och ändå lever tills de blir 100 år och mår strålande under tiden. Jag drar trots det inte slutsatsen att det är hälsosamt…
Dock handlar det inte om att utesluta kolhydrater till 100% för de flesta, utan istället att äta av säsongens grönsaker och bär den tid på året de kan odlas i Sverige, för att inte belasta miljön med transporter över hela jordklotet, och de flesta äter en hel del grönsaker och även bär- en del äter även frukt. Allt detta innehåller kolhydrater.
Om din uppfattning är att de som inte kan äta kolhydrater pga sin hälsa är "rika, feta och självgoda" och inte bryr sig om andra än sig själva… Nja, då har du en liten fördom där att jobba med.
De folkslag som under århundranden haft en utmärkt hälsa helt utan förekomst av fetma eller hjärt/kärlsjukdomar är bl.a massaier och inuiter, som i stor utsträckning ätit en fet, animalisk kost. Idag upplever dock tyvärr inuiter och massaier en galopperande fetmaepidemi pga att de anammat den västerländska kosten.
Om den enligt dig lata västerlänningen har drabbats av fetma och sjukdomar bl.a p.g.a onaturliga kostråd och därför behöver återgå till en ren, naturlig föda så ser åtminstone jag den utvecklingen som något positivt och utvecklande för folkhälsan men också för vår jord.
Motionsdelen då: En del som äter LCHF, som nämns i tråden, är så sjuka och/eller handikappade- eller för den delen så överviktiga- att de inte KAN anamma rådet "ät mindre och rör på dig mer", för dessa människor är det ett hån att få sådant i ansiktet. Och för många människor har deras höga blodsocker under många år tillsist orsakat fetma, insulinresistens och metabolt syndrom, där kaloribantning och träning inte gör speciellt stor skillnad på vikt eller hälsa.
För dessa är ett jämnt, "lågt" blodsocker något nödvändigt för att kunna gå ned i vikt. Eller ska de slängas utför ättestupan eftersom de varit dumma nog att äta enligt SLV:s kostråd, dock i fel mängd/fördelning? Skulle vi kanske säga att "nänä, nu har du satt din sista potatis, tåget har gått. Kan du inte träna/banta dig ner i vikt så är det mest humana att ge upp, men spannmål ska du inte tro att du får sluta med".
En sak undrar jag över. På vilket sätt skulle Afrika få lida av att jag inte äter Wasaknäcke, gelehallon, kanelbullar, Heinz ketchup eller Kungsörnens snabbmakaroner?
Varför skulle U-länderna må dåligt över att köttproduktionen i Sverige gick över till att bli mer naturlig, med naturbeteskött där djuren går på utedrift året runt och utfodras med gräs, örtrikt ängsgräs och vintertid ensilage? Förklara gärna. Det är en utveckling som vore mycket positiv, och för mig är mitt sätt att äta ett sätt att visa respekt för vår jord. Jag serverar inte mig eller min familj gifter eller kemikalier, och således ger jag det heller inte vidare till jorden vi alla lever av.
Flertalet LCHF:are är mycket miljömedvetna, insatta och intresserade av kemikalier i maten- hur man ska ge sina barn mat fri från gifter och tomma kalorier, hur man ska få utvecklingen att dras mot småskalig köttproduktion där djureen har ett värdigt liv den tid de har på jorden, att man ska välja ekologiska ägg osv. Alltså raka motsatsen till din nidbild av den korkade fetknoppen till västerlänning som inte bryr sig om resten av världen. Dessutom talas det ofta om närproducerad, Kravodlad och ekologisk kost som något mycket positivt och önskvärt.
Det skulle inte gå åt mer kött som jag redan tidigare nämnt, däremot skulle stordriften med spannmål minska- och därmed skulle även även miljön tjäna på att konstgödningen minskar samt även skadebekämpningen med gifter, stora traktorer och maskiner som plöjer, harvar, vältrar, sår, skördar osv med en stor förbrukning av diesel som följd samt transporter över hela landet och sedan tillkommer raffineringen av spannmålen i fabriker till diverse livsmedel späckade med E-tillsatser och kemikalier.
Men jag har inga större förhoppningar om att få gehör för dessa tankegångar, inte från personer som anser att kött är fel, fel fel. Att människor som äter en fet, animaliskt kost ses som något mycket provocerande, rent av omoraliskt, är ingen nyhet och i sådana diskussioner tas alla tänkbara argument fram.
Jag vet att det finns de som blivit friska och som mår strålande när de blir veganer eller vegetarianer! Bra för dem, grattis att de hittat rätt! Jag har absolut inga invändningar, var och en bör ha suveränitet att äta som den måste för att må bra, men den rätten bör gälla även åt motsatt håll.
När alla aspekter om hälsa och vikt är uttömda så brukar det bli att handla om "solidaritet med resten av världen, att det är skadligt för miljön" osv men också dessa argument är enligt mig tomma beroende på hur man som individ praktiserar LCHF/stenålderskost. Det finns miljöidioter överallt, bland veganer likväl som bland stenåldersmänniskorna/LCHF:arna eller "tallriksdietarna".
Mer omtanke, respekt men främst en återgång till en enklare, mer naturlig kosthållning vinner alla på, även moder jord.
Tja, vad ska jag säga… Kost och miljö får igång mig… Läs eller hoppa över:)

#29 *skrattar* Det är bara roligt.. och det var läsvärt med. ;)
Va, har du redan hunnit med att läsa?! Wow… *importerad*
#28

Magma, jag glädjs å deras vägnar som under många år haft problem och så hittat LHCF och mår mycket bättre - gör bara inte deras sanning till "sanningen" för alla, och det är definitivt inte dessa som jag beskriver som tjocka och lata, det är "vi" västerlänningar (som karikatyr) jag beskriver… som hälst inte vill röra på oss eller minska ner på konsumptionen utan försöker hitta lösningar där vi kan sitta still och äta även i fortsättningen. Fast vi vet att de som konsumerar mindre inte får dehär välfärdssjukdomarna och fast vi vet att farfars far som åt potatis och fläsk varje dag inte heller blev tjock för att han jobbade fysiskt hela dagarna.
Naturbeteskött är ett hjärtebarn för mig, jobbar som lantbruksrådgivare inriktat på restaurering och skötsel av naturbetsmarker. Men markerna är ju begränsade. Om du skulle vilja utöka naturbetesköttet mycket så skulle man behöva göra om skog till bete (som de gjort med regnskogen i brasilien hmm). Det mesta spannmål som odlas på åkermark i Sverige äts inte av människor utan av grisar och kor för att producera kött och mjölkprodukter. De kolhydrater vi äter i form av pasta och ris importeras. Lite brödvete och så grynhavre och lite maltkorn och potatis är de kolhydrater som odlas i Sverige för människomat och de hektaren skulle inte kunna brödföda många köttdjur om man bytte inriktining.
För att återgå till mer häxig point of view..Det som är viktigt tycker jag (om man inte vill se de stora sammanhangen och brödföda till världen) det är balancen hos varje människa. Först hos mig själv och mina närmaste, men även kunna se och hjälpa andra genom att kunna hitta vad deras obalans eller problem är. Då behöver jag vara lyhörd först o främst.. Inte tromla fram utifrån någon stark egen åsikt (därför att jag t.ex. har personlig erfarenhet av just nåt visst problem och sen ser samma hos alla), i alla fall gäller det för mig att om jag har starka åsikter om något så lyssnar jag inte ordenligt och då hör jag inte det jag skulle behöva höra.
"gör bara inte deras sanning till "sanningen" för alla"
Nej, inte vill jag det:) Det är därför jag skriver att jag anser att människor bör ha äta en kost som de mår bra av- veganer, vegetarianer likväl som alla andra.
"Om du skulle vilja utöka naturbetesköttet mycket så skulle man behöva göra om skog till bete (som de gjort med regnskogen i brasilien hmm). "
Om man går tillbaka bara ett par årtionden, så vet man att bönderna på 80-talet fick betalt för att lägga sina åkrar i träda, och för att plantera skog på dem. Vårt öppna ängslandskap, som under årtusenden skapats med hjälp av betande djur, lie och att folk slet med att bära sten och bygga stenmurar är idag snart ett minne blott.
Idag har Sverige en mycket stor skogsareal (ca 22 miljoner hektar!), dels p.g.a vår naturliga fördelning mellan skog och öppen mark- men en stor orsak har även alla skogsplanteringar och vårt aktiva skogsbruk med nyplantering vid avverkning, sparande av frötallar, skyddande av urskogar osv.
Samtidigt som ängsmarker som gynnar ängsbiotoper där insekter, utrotningshotade fjärilar samt fåglar och orkidéer och örter, är skrämmande små. Detta hotar mångfalden i både flora och fauna. Omsorgen om en naturlig mångfald är för mig grunden i en "häxig point of view", och något som handlar om just balans.
Jag vill inte att alla ska öka sin köttkonsumtion till ohälsosamma nivåer, bara äta en normal, rekommenderad mängd- om man nu vill äta kött och mår bra av det- och helst dra ner på processad, raffinerad och onaturlig föda som är ett nytt påfund för hela mänskligheten som art.
Om vi inte odlade spannmål i så stor utsträckning som idag till människoföda och djurföda, så blir det många, många hektar där djuren istället kan få beta- utan att för den delen kanske behöva hugga ned skog.
Vad gäller importerad pasta, där har du rätt till viss del. Durumveten är importerad men den pasta som är en mix av durumvete och vanligt vete där är den vanliga veten svensk. För övrigt så vill EU fördubbla arealen åkermark som ligger i träda pga ett stort spannmålsöverskott- i Sverige ligger 13% av åkermarken i träda, mark som skulle kunna bli betesmarker.
Djur skulle även kunna beta i öppen skogsmark, t.ex får håller mycket vackert i skog och äng där det nedbetade,korta gräset ger andra växtslag än bara gräs möjlighet att frodas. Grisar gör stor nytta på skogshyggen där de kultiverar jorden, äter upp rötter från sly och möjliggör nyplantering av skog.
Vi har skog runtom vårt hus där det finns stora mängder gräs, bakom vårt hus når det meterhögt just nu tack vare att skogen inte är så tätvuxen. (Dvs skogen är naturlig och inte planterad, skogsplanteringar blir så täta att det råder mörker nere vid marken= inget kan växa där. Det finns inget som ser så dystert ut som att åka förbi planteringar med täta rader av granskog, med naken jord på marken där under i mörkret.)
Självklart ska man tala för sin egen åsikt men också lyssna och respektera andras, där är vi helt eniga:) Att lägga fram argument måste vara både tillåtet och önskvärt, så länge det görs med den inställningen.

Vill du veta något ironiskt? Först fick bönderna betalt för mark som de bröt ur skogen, sedan fick de betalt per återplanterad areal…så åkermarken har flukturerat med den allmäna åsikten vad som vi tjänar mest på…Money money…
#35 och det jag jobbar med är rådgivning och ekonomiskt stöd för att restaurera igenväxt bete och äng till öppen mark igen
. Så visst har du rätt och det går inte många årtionden mellan svängarna :-)
#34, jag tror också att vi egenltigen är överens om det mesta. Jobbat imånga år för och brinner för biologisk mångfald. Ängarna som du nämner finns ca 3 promille kvar av, fast det mesta blev skog mycket tidigare än 80-talet, i många fall har här nu växt en hel skogsgeneration de och går inte att restaurera.
Det du nämner om överskott på spannmål är inte aktuellt längre, det finns inget överkott, priserna har gått upp rejält och pågående diskussonen i EU är tvärtom at minska trädesarealen för att få fram mat till hungrande människor i åren framöver. I FN talade de i förra vekcan om att vi måste fördubbla matproduktionen till 2030 för att förhindra svält.
Större delen av köttproduktionen i sverige idag är inte naturbetesbaserat utan djuren står på stall och utfodras med stor andel spannmål. Med denna produktionemetod kan man få fram många fler kilo kött pr hektar än man kan om man istället för spannmål odlar bete och låter djuren gå ute på det. Köttproduktionen skulle alltås minska drastiskt om man gjorde åkern till bete. Och redan idag- fast vi producerar effektivt kött med spannmål till större delen då är Sverige änddå inte självförsörjande på kött utan importerar stora mängder.
Sen var det skogen…. För 150 år sedan var skogsbete det till arealen vanligaste markslaget, idag finns bara spillror kvar. Men det beror ju på att situationen är så anorlunda. Då hade inte timmer (eller andra skogråvaror) någon större ekonomisk betydelse än - gräs till djuren var betydligt värdefullare -för det innebar brödföda. Den verkligheten gjorde att man gynnade gräsväxt framför allt. Man högg upp gläntor, man brände av skog mm för att gynna gräsväxten/betet. Men idag har lite gräs inget ekonomiskt värde -det har däremot träden. Och om det ska vara så mycket gräs i en skog så att det förslår nåt för betesdjur (så att de kan växa och producera kött eller mjölk) så ska den vara så öppen att det inte går att få fram timmer på samma mark - timmer av kvalité behöver stå tätt för att bli rakt och kvistfritt - så det går inte att kombinera ekonomiskt vettigt skogsbruk och skogsbete på samma yta, man måste välja. Och så som den ekonomiska verkligheten ser ut idag väger skogsbruket enormt mycket tyngre i det valet…
Grisar på hyggen finns det både pos och neg att säga om. tänkte inte göra det här, men bara nämna att de inte växer och produerar kött på att böka runt i ett hygge utan måste utfodras med en massa spannmål (eller liknande) änddå.
#34 skrev: "Idag har Sverige en mycket stor skogsareal (ca 22 miljoner hektar!), dels p.g.a vår naturliga fördelning mellan skog och öppen mark- men en stor orsak har även alla skogsplanteringar och vårt aktiva skogsbruk med nyplantering vid avverkning, sparande av frötallar, skyddande av urskogar osv. "
-Den "naturliga fördelning mellan skog och öppen"… är i Sverige att hela landet utom kalfjället och våtmarker är skog! så all öppen mark mark utöver detta har öppnats av människan!
Sedan 1920 har ca 1 miljon hektar åkermark i Sverige återgått till skog, antingen genom plantering eller genom att man låtit det växa igen.
När det gäller att undvika onaturliga mat så håller jag helt med dig! Inga lightprodukter här inte!
Det är glädjande att du har det yrke du har, och jag förstår att du har mycket kunskap och erfarenhet när det gäller bl.a betesmarker och utnyttjande av bete. Själv har jag inte de meriterna:) Är uppväxt på en bondgård och har idag en egen gård med småskaligt skogs och jordbruk.
Jag hittade bl.a denna länk (Svenska lantruksuniversitetet) om "konventionell och ekologisk produktion av nöt-, lamm- och griskött, med hänsyn till produktionskostnader och ekologisk hållbarhet." Tyckte att det fanns en hel del intressanta infallsvinklar och synpunkter!
Att vårt landskap som det ser ut idag är en följd av människors bruk av jorden är jag medveten om, skulle kanske ha varit tydligare. För mig så är bruk av marken sedan årtusenden och människans samexistens med jorden ett naturligt skede, så länge det sker småskaligt och utan gifter och rovdrift.
"djuren står på stall och utfodras med stor andel spannmål. Med denna produktionemetod kan man få fram många fler kilo kött pr hektar än man kan om man istället för spannmål odlar bete och låter djuren gå ute på det. Köttproduktionen skulle alltås minska drastiskt om man gjorde åkern till bete. "
Jag instämmer! Men är fortfarande av den åsikten att det finns mycket outnyttjad mark som går att använda till djurhållning i mycket större utsträckning än idag. Ett alternativ är också att föda upp större andel gris istället för nöt, eftersom det kräver mindre resurser pga ett snabbare förlopp- det tar kortare tid att föda upp en gris från födsel till slakt än nötkreatur.
Om vi flyttar fokus från naturbeteskött till det faktum att de flesta verkar tro att om man slutar med spannmål så äter man automatiskt stora/större mängder kött:
Det är nog en ganska korrekt gissning att veganer/vegetarianer är en ganska liten del av Sveriges befolkning (om vi nu ska hålla oss inom Sveriges gränser) och då kan man dra slutsatsen att det stora flertalet äter kött/fisk/fågel/ägg flera ggr/veckan.
Om alla dessa som äter kött, ägg och ost skulle fortsätta med det så att de får i sig 0,8-2% protein/kg kroppsvikt så innebär det inte att köttproduktionen skulle behöva öka. 3 ägg och 100 gram hårdost innebär bara det nästan 50 gram protein, så man behöver inte äta enbart kött för att nå upp till en bra mängd protein utan det går bra med biprodukterna som skapas vid djuruppfödning- mjölk, grädde, ost, ägg.
Men om vi spekulerar i det fiktiva scenariot att 90% av alla i Sverige slutade äta spannmål, och fortsatte med ungefär samma köttförbrukning som tidigare. Istället för kolhydrater lägger de till feta mejeriprodukter som smör, grädde, ost osv…
OM köttproduktionen skulle fortsätta vara konventionell så innebär detta scenario inte ett större behov av betesmarker, det är först när vi börjar tala om att djuren ska få sin naturliga föda- istället för soja och spannmål- som det blir problematiskt. Ändå så är det en utveckling som jag ser som önskvärd. Dessutom så frigörs åkermark som används till människomat till djurens förmån istället.
Jag har inte alla svar eller lösningar, detta är ju ett långsiktigt arbete. Har det tagit x antal generationer att sitta där vi är idag, så går det inte över en natt att vända pråmen…

lite nyfiken, hur menar du att det inte kommer att krävas mer betesmarker med en konventionell köttproduktion??
Om folk äter samma köttmängd som idag och köttproduktionen ligger på samma mängd och utförs på samma sätt som idag- varför skulle då betesmarkerna behöva bli fler eller större?

om folk äter samma köttmängd idag så måste dom äta lika mycket kolhydrater som dom gör idag…eller hur? Annars dör vi… eller åtminstonde jag..
Magma, vart vill du få tag i dehär feta mjölkprodukter du vill man ska äta istället för kolhydrater? tror du inte det behövs lite fler kor då? och hur mycket spannmål tror du mjölkkor äter?
En liten upprepning: jag tycker det är bra att människor som inte mår bra av kolhydrater kan äta LHCF och mår bättre av detta!
Det krävs större arealer mark och mer vatten och mer gödsel för att få fram animalisk föda än kolhydrater och jorden räcker inte till för att brödföda befolkningen i världen annat än om de allra flesta äter en föda som består till stor del av kolhydrater.
Nu tänker jag för min del avsluta jordbruksdiskussionen för denhär gången. Jag är ju här på häxor i fokus för att lära mig (helt andra saker).

pyromanen kom före mig ;)
Det är ju också en växande befolkning och om denna befolkning ska ha den köttkonsumtion som du beskriver kommer det att krävas mer mark för att odla det djuren ska äta. Det hade inte krävs lika mkt areal för en växande befolkning om de skulle äta en vegetablilisk kost istället.
I många år nu har antalet mjölkkor minskat i takt med att bönder inte längre kan leva på att vara mjölkbonde. På -80 och början av -90 talet lades gårdar ner i rasande takt! Bara här på landet där jag bor fanns inom 6 km omkrets tidigare tre mjölkbönder, som alla sedan många år tillbaka tvingats lägga ned. När det var som värst gav en mjölkgård i veckan upp sin verksamhet. Min pappa födde upp tjurar i liten skala men lade ned för ca 10 år sedan i brist på lönsamhet. Idag odlas säd och hö på markerna där djuren tidigare betade, hö som hästägare köper till sina söta men dock ickeproduktiva älsklingar. (Jag är själv fd hästägare och är mycket hästintresserad, men ändock så är det ett faktum att det går många hästar på många, många hektar åkrar och betar gräs på hobbybasis…)
Mjölkkor har de senaste 20 åren minskat kraftigt, för 20 år sedan fanns ca 650'000 mjölkkor men idag är antalet ca 400'000 st. Ett bortfall med 250'000 djur, och även om dikor har ökat samtidigt så är det ett glapp på över 100'000 djur. Sedan 15 år tillbaka så står antalet dikor konstant medan antalet mjölkkor fortsätter att minska.
Då är det lätt att räkna ut att dessa mjölkkor kommer från gårdar som helt enkelt lägger ner sin djurproduktion.
En del gårdar lägger om produktionen från mjölkkor till att odla grödor- spannmål. Om vi kunde få lönsamhet igen för mjölkbönder så kanske denna trend kunna vändas, då skulle även småbönder kunna ha djur igen- och åtminstone ha sina djur som en deltidsinkomst. Samtidigt skulle mindre gårdsslakterier och kortare transporter gynnas, vilket både miljö och djur vinner på.
För övrigt: Enligt en framtidsstudie som Naturvårdsverket gjorde 1997 så måste antalet dikor "fördubblas på lång sikt om det skall bli tillräckligt mycket betesdjur för naturvården". Mjölkkor betar lika bra de, så det skulle säkert gå bra även med sådana…
#42: Människor är inte gräsätare och är inte anpassade till att smälta cellulosa, fytaser i spannmål och fibrer. Det är därför fibrer fungera så bra för förstoppade magar, de retar tarmslemhinnan som avger slem för att snabbt som 17 få ut…*host*…innehållet. Men återigen- de som vill äta detta ändå har all rätt i världen att göra det, utan att någon ska behöva skriva dem på näsan. Som det görs på köttätare för jämnan.
Jag lägger in en bild som bra illustrerar mark som kan nyttjas till bete men ej för spannmålsproduktion.
Med detta har även jag avslutat diskussionen för min del. Tack för ett intressant åsiktsutbyte!
"Människor är inte gräsätare och är inte anpassade till att smälta cellulosa, fytaser i spannmål och fibrer. Det är därför fibrer fungera så bra för förstoppade magar, de retar tarmslemhinnan som avger slem för att snabbt som 17 få ut…*host*…innehållet. Men återigen- de som vill äta detta ändå har all rätt i världen att göra det, utan att någon ska behöva skriva dem på näsan. Som det görs på köttätare för jämnan."
*printa ut - lära sig utantill*

#44: 

jag avslutar med en länk som jag vet ni inte kommer att tycka om
http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_527629.e24
Sedan var människan är skapt för att äta?
Vad är människan mest likt (genetiskt)? En chimpans eller en varg? Vad är mest naturligt för dessa djuren att äta? Har människan rovdjurständer som den sliter kött av sitt byte eller tuggar vi liksom vissa andra djur?
Ovan är en diskussion som kan pågå i evigheter, men jag vill framhålla en annan synpunkt än vad andra försöker påskina och om ni googlar lite så kan ni hitta argument både för och emot…
Sedan under stenåldern så blev ofta människorna inte över 40 år, tex cancer i tarmen kommer ofta senare än denna åldern så de upplevde aldrig detta pga att de aldrig blev så gamla(!) Så ja de hade inte våra välfärdssjukdommar, men detta behöver dock inte bero på deras kost utan pga att de inte blev gamla nog att få dem!
night-bliss tackar för sig
Som jag ser det så är människan en blandätare och inga renodlade rovdjur, därav tändernas utseende. Därmed inte sagt att vi är anpassade att smälta cellulosa eller äta spannmål.
För att ta ett mer nutida exempel än stenåldersmänniskor:
#28:"De folkslag som under århundranden haft en utmärkt hälsa helt utan förekomst av fetma eller hjärt/kärlsjukdomar är bl.a massaier och inuiter, som i stor utsträckning ätit en fet, animalisk kost. Idag upplever dock tyvärr inuiter och massaier en galopperande fetmaepidemi pga att de anammat den västerländska kosten."
Tack också till dig för en intressant diskussion:)

Också bra hälsa, dock inte med den kost #47 beskriver:
