Ah jag hittade det om begravning på svenska kyrkans hemsida :) Så nu vet jag det :P

Men den första frågan är jag fortfarande nyfiken på.

jag har gått ur även mina 3 vuxna barn har gjort det /mina 3 minsta är inte äns inskrivna och de är inte döpta enligt kristen tro utan vi har haft ett så kallat namngivnings kalas i hemmet och de får välja själva i vuxen ålder. På din fråga om spridas för viden så går det absolut och jag vet de som gått bort och inte vart inskrivna i kristukyrka var på man haft en så kallad borglig begravning

Jag har gått ur Svenska kyrkan.

Det finns både borgerlig vigsel och borgerlig begravning. Du kan begravas på en kyrkogård om du vill, även om du inte är med i svenska kyrkan (själv vill jag det, tycker om friden där).

Ja man skrivs in i kyrkan när man döps.. Jag har gått ur kyrkan.

Varken jag eller mina barn är med i SvK….Namngivning, Handfasting, och Begravningsceremonier utför jag och flera med mig i pagansk anda….

#5 ja jag skall ju för första gången hålla i ett Wiccansk barn namngivnig i Augusti och de skall bli mycket speciellt för mig och en äran att barnets mor och far vill att jag håller detta.

#6 ja det är härligt att få den äran! BB

Jag ska faktiskt posta mitt brev om utgång ur svenska kyrkan idag! Är så glad över att jag äntligen fått tummen ur, så att säga, haha.

BranDuir och Hias vad kul att ni får den äran att utföra dessa sermonier:) Kan inte ni berätta lite ?…

Jag blev aldrig döpt, så jag har aldrig varit med i Svenska Kyrkan. :)

# 9 ja som sagt va första gången för mig då men jag har gjort ordning ett speciellt vigvatten me lavendel i och skall sy upp en lavendelfärgad kåpa till LillyMay som hon skall ha vi platsen som är då på min magiska plats där skall hennes moder och fader giva henne till gudar och gudinnor under fullmånens tid och vi skall ära fader och moder för de gett oss henne me gott att äta och dricka me dans och fest och man ska knäböja sig inför fader som lämmnar över henne och då giver man hennes namn under tiden man tänder upp en eld och lavendel rökelser samt spells över lycka och välgång  som sagt va första gången för mig så får se hur de blir.

Det låter då väldigt vackert tycker jag Hias:)

Jag ska förmodligen gå ur svenska kyrkan.. har skrivit under och har brevet färdigt med frimärke och allt på.. jag har bara inte postat det och vet inte varför jag tvekar? :/

Hur gör man när man ska gå ur? Hittar ingenting på deras hemsida om det.

#13 du kan ju alltid gå med igen om du vill :)

Gå till närmaste pastorsexpediton och be om en blankett…fyll i skriv under och lämna!

oftast lättere än att ringa dem…

jag ska gå ur kyrkan så fort jag fyller 18.. har heller ingen anledning att vara med..

~blessed be

Naturligtvis ska man lämna kyrkan om man inte tror. Det handlar ju i grunden om respekt.

#17 du har helt rätt .

Jag är döpt och konfirmerad i Svenska Kyrkan. Att jag konfirmerade mig beror dels på tradition inom släkten men också intresse, då all religion alltid intresserat mig. Men för 5 år sen gick jag ur kyrkan, för då insåg jag ordentligt att jag inte längre passar in där.
  Jag hade ett bra tag känt att jag fjärmade mig mer och mer från kyrkan, särskilt efter jag 'upptäckte' wicca. Det som fick mig att gå ur kyrkan var ett par rader i en bok i/om Idéhistoria jag läste för mitt examensarbete.

Så. Jag ringde till pastorsexp'en i stan där jag bodde då och frågade hur jag skulle gå tillväga. Han frågade lite om jag var säker på att jag visste vad jag ville och att jag hade tänkt att säga till mina närmaste (så de inte står där när slutet kommit och vill ha en kyrkbegravning och jag inte ville ha det och de inte vet det), sen bad han om min adress så skulle han skicka mig en blankett.
  Från det jag bestämde mig tills det var klart gick det mindre än två veckor, och det var en sån befrielse.

Man kan också skriva ett eget brev om utträde ur kyrkan, men av nån anledning så krävs det underskrift av två vittnen på det brevet. Varför kommer jag inte ihåg. I alla fall går det mycket smidigare att fylla i blanketten (som inte kräver underskrift av två vittnen). Tror det skiljer för att beställer man en blankett har man liksom tänkt igenom det hela, ett brev kan man ju 'bara slänga ihop'. Typ. Jag minns inte riktigt.

Jag håller helt med Ljusalv om det med respekt. Det gäller både respekt för den kyrkan man går ur OCH respekt för sig själv.

Sedan jag var ca 11 år har jag pratat och pratat om att jag skulle gå ur svenska kyrkan den dag jag fyllde 18. I år fyllde jag 28 och av någon outgrundlig anledning jag inte vet svaret på så har det ännu inte hänt. Mina föräldrar är inte med, jo, mamma gick med när jag som 7-åring började i barnkören men jag slutade efter nästan 1 år när jag hade tröttnat rejält på att sjunga i kyrkor och nästan enbart om gud…(konstigt att vi gjorde det i en kyrkokör..) så, hon gick ur lika snabbt. Jag konfirmerade mig aldrig då jag inte kände mig kristen.. Vad jag menar är att jag aldrig kännt av någon press hemifrån eller så, det har bara aldrig blivit av. Jag kommer göra det, det vet jag. Jag kan ju bara fråga mig när???

Jag har valt att gå ur kyrkan. Är väl 1 1/2 år sedan nu. Jag är inte med i något annat samfund heller.

jag och min sambo gick ur kyrkan för några år sedan. Det var bara att gå till pastorsexpeditionen och fylla i ett formulär. Hon som jobbade där trodde nog att vi gjorde det av ekonomiska skäl och började prata om skattesedeln och hur det skulle se ut osv… Dock betalar man alltid en avgift för begravning. Detta för att man inte får begravas var som helst utan det hela sker under vissa bestämda regler. kram tindra

Begravningsavgift, vad är det?

Begravningsavgiften är en årlig avgift som beräknas efter den kommunala beskattningsbara inkomsten och betalas av den som inte tillhör Svenska kyrkan. För den som tillhör Svenska kyrkan ingår begravningsavgiften i regel i kyrkoavgiften. På beskedet från Skattemyndigheten om den slutliga skatten anges hur stor begravningsavgiften är.

Begravningsavgiften används till att betala förvaltningen av de allmänna begravningsplatserna, d.v.s. landets begravningsverksamhet, och betalar bland annat för:

personal, lokaler och maskiner
ta emot stoftet och anhöriga som vill komma på visning
sköta allt i samband med gravsättning
sköta om vissa transporter
kremering
tillhandahålla lokaler både för religiösa och icke religiösa begravningsceremonier
anlägga och vårda kyrkogårdar och begravningsplatser
tillhandahålla gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats

För den som tillhör Svenska kyrkan är också begravningsgudstjänsten normalt kostnadsfri, antingen denna äger rum i den egna församlingen eller i någon annan församling. Den som tillhör en annan kyrka (eller samfund) får vända sig dit för upplysningar om kostnaderna. För den som inte tillhörde någon kyrka (eller samfund) alls får de efterlevande själva ordna s.k. borgerlig begravning eller avstå från att ha någon ceremoni. Normalt hålls begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning endast för den som vid dödsfallet tillhörde kyrkan.

Enligt begravningslagen ska alla gravsättas. Om det inte finns någon anhörig eller närstående som ordnar med begravningen gör kommunen det.

Hur begravs en person som inte tillhör Svenska kyrkan?

Hur en person som inte tillhör Svenska kyrkan begravs beror på vad den avlidne själv har uttalat för önskemål och vilken religionstillhörighet den avlidne har. Om det inte finns särskilda invändningar försöker man alltid att tillmötesgå den avlidnes önskningar.

Ett utträde ur Svenska kyrkan uppfattas generellt sett som ett aktivt ställningstagande som måste tas på allvar och respekteras. En kyrklig begravning kan genomföras om det finns omständigheter som talar för att det ändå är rätt alternativ. Kyrkoherden i församlingen avgör sådana frågor.

Om man tillhör ett annat kristet samfund eller en annan religion vänder man sig till sitt samfund för den religiösa akten. Dock svarar Svenska kyrkan för den allmänna begravningsverksamheten för alla, vilket innebär bl.a. att man förvaltar de allmänna begravningsplatserna.

En borgerlig begravning kan utformas helt enligt egna önskemål. Det är inget krav på att man måste anlita en borgerlig begravningsförrättare och man kan genomföra akten själv eller tillsammans med andra. Om man vill veta mer så finns det böcker på biblioteket om borgerliga begravningar och kommunen lämnar upplysningar om borgerliga begravningsförrättare.

Man behöver inte ha en begravning alls om man inte vill. Däremot är det lag på att alla måste gravsättas, det är en samhällelig uppgift som regleras i Begravningslagen. Det är ingen som äger den avlidna kroppen.

Jsg gick ur -92 det var inga problem alls, fick en brev från församlingsprästen som beklagade att jag frivilligt lämnat Jesus omsorg om mig och mitt liv…

Som invigd prästinna så håller jag alla passager för den som vill, vigslar är roligast, namngivning uderbarast och jordfästning det mest kännbara. Vill nån veta mer så hör bara av sig i ett pm.

BranDuir är mycket informativ som vanligt , tack.

Jag är med i svenska kyrkan, har aldrig reflekterat över det, tycker om att sitta i kyrkan speciellt om jag är helt ensam.

Jag älskar också kyrkor som sådana. Det är ju faktistk en väldigt bra samlingsplats för alla sorters andlighet. Så trots att jag inte tillhör kyrkan så går jag alltid in i dem och tänder ljus för mina nära och kära. Och stämningen är nästan alltid underbar och mjuk.

Upps! Det har jag inte haft en tanke på!!

Är döpt i innom svenska kyrkan.. även mina barn (av tradition)

Mej jag är INTE konfirmerad.. men min dotter är (hon är kristen och får bestämma själv vilken väg hon vill gå hon är 20 år och vi har inte mycket kontakt längre..)

 men mina grabbar är inte konfirmerade.. min yngste grabb följer nyfiket i mina spår.. utan någon påverkan från mitt håll.. Han finner frid med rökelser och ljus.. och njuter  av naturen..  drömmer rätt så ofta sanndrömmar.. frågar mig mycket.. ( han har svårt att själv läsa sig till saker.. eftersom han är dyslektiker ) och han förklarar gärna för sina kompisar om dom undrar över något..

För några år sedan fick jag äntligen tummarna loss och gick ur. Detta skulle jag gjort för länge sedan men det har bara inte blivit av.

Jag blev en gång nedslagen och misshandlad av två främmande kvinnor på en nattklubb. Detta var 1988 eller möjligtvis 89. De bara attackerade mig när jag var uppe på dansgolvet och började slå och sparka på mig. Det framkom sen att de var narkomaner och var kända hos polisen. Men detta hjälpte inte mig precis just då.

Blåtiran och märkena på kroppen försvann snabbt, men de inre såren satt i ganska länge. I min förtvivlan ringde jag upp prästen i den församling jag var med i och ville komma till honom och prata om denna händelse. Jag fick till svar att detta hörden tyvärr tiden till och att vi fick vänja oss att leva med våld och kriminalitet eftersom världen såg ut så.  Men så hänvisade han till en diakonissa som jag ringde upp. Denna hänvisade till Björn Lagerbäck som var i Malmö just nu. Honom fick jag träffa några gånger och han hjälpte mig fantastisk ur det jobbiga tillståndet.

Så var det med det andliga stödet från Svenska Stadskyrkan. Blaha blaha!

Du skulle gjort en omröstning, det hade vart kul och se :) vänta.. jag tror jag gör en, finns här!

Jag har gått ur sen en tid tillbaka. Det är ju inte mer än rätt eftersom jag inte är kristen. Inget av mina barn är döpta heller, vill de bli kristna får de gärna bli det och döpa sig då, men jag hoppas väl att jag gett dom bättre värderingar och starkare råg i ryggen än att det måste gå så långt.

Mvh, T

Jag har gått ur kyrkan för några år sedan. Det är totalt oförenligt för mig att vara med där, jag har ju inget till övers för kristendomen. Inte mycket iallafall.

Min äldste son är döpt. Detta pga att jag var så ung när jag fick honom, släkten (som inte alls är religiösa) tjatade om dop och jag orkade inte stå emot. Min yngste son, däremot, storvägrade jag att döpa. Han får ordna den saken själv när han blir vuxen, om det nu ska måsta gå så långt som dop och kristendom(som Trumman sa, hahaha).

Vill inte gifta mig i kyrkan. Däremot har vi pratat om en enkel borgerlig vigsel och ett hedniskt kalas. :-)

Jag har inte fattat beslut om att gå ur kyrkan eller ej. Precis osm någon nämner här så handlar det om respekt. 
Det är respekten som gjorde att jag avstod en konfirmation.. Kunde inte se hur jag kunde ställa mig där och bekräfta honom som mig gud när vi har legat i otal sedan många år tillbaka. Jag svor honom blå när jag var 8 år. Idag är jag inte längre 
vred på honom, men jag kan inte bli okej vad han har gjort.

En dag kanske jag går ur kyrkan.. Tills vidare så håller jag mig med att inte fortsätta 
traditioner jag inte tror på. Alltså är inte några av mina barn döpta. 
men en ordentlig namngivningsceremoni skulle kanske vara någon gång genomföra.

Jag gick ur svenska kyrkan direkt jag blev myndig eftersom jag inte var kristen. Var kristet uppfostrad och när jag blev lite vuxnare kände jag mig lurad både av kyrka och föräldrar, så för mig fanns det ingen tvekan.

Är med, men går aldrig dit. Min sambo är besatt av kyrkor, mest pga historiska aspekt så det blir några besök då & då.

Men vi båda är inte religiösa. Efter att ha läst bibeln & mött ett flertal kristna fanatiker så … varför betala om man ändå inte tänkt gifta sig? Är väl bara med utifallatt. Men har på senare tid börjat ifrågasätta svk..över lag….

Den som vill gå ur Svenska Kyrkan kan kolla i #1 i den här tråden :) lycka till, ses på heden!! :D

Mvh, T

Jag gick ur kyrkan för några år sedan…har nog aldrig känt en sån frid i själen. :)