Jag hade mot ormar ett tag men visste att jag va tvungen att möta räddslan och därav att jag motvilligt för några år sedan höll en kungsboa och efter att gjort detta så kan jag se dem och respektera deras levene.

Där ser man..skulle precis skriva ormfobi..som Hias..jobbar på det,för dom finns i skogen,precis som jag. Hoppas du kommer över din getingfobi BW,stackars…kram

Spindlar!!!! Avskyr dessa kryp. Dock undviker jag att ta livet av dem, plockar upp dem med ett papper och släpper ut dom.
Har gjort en överenskomelse med källarspndlarna: håll er där nere och ute i garaget så får ni leva!  :)

Jag har haft spindelfobi, men numera är det mest bara rädsla. Fobin är inlärd i alla fall, då jag blev biten av en spindel när jag var fyra år. Kommer ihåg det som det var igår.

Numera har jag på egen hand bearbetat skräcken så jag är inte längre fobiskt rädd för dem. Jag tycker de är vackra och fascinerande, men jag vill inte hålla dem.
  Däremot så har jag de senaste åren upptäckt hur jag funkar ihop med spindlar. Är de inne hos mig, inomhus alltså, på mitt revir, då gör jag allt för att bli av med dem. Försöker låta bli att döda dem, för de har ju inte gjort mig nåt, men ibland kommer dammsugaren fram. Oftast försöker jag fånga dem med ett glas eller ber sambon ta dem.

Men när jag är utomhus, då bryr jag mig inte ett dugg om dem. Då är jag liksom på deras revir och accepterar att de kanske springer över mig om jag sitter i gräset eller så. Jag vill ju dock helst inte att de kommer innanför kläderna ändå då, och att med ansiktet gå in i ett stort spindelnät med tillhörande spindel - näe FY! Då får jag lite panik. Men inte värre än att jag överlever efter lite studsande och hoppande och flaxande för att få bort det *S*

#4 Ungefär så funkar jag också med spindlarna.

ja # 3 & 4
De där med alldeles för många ben…får allt hålla sig undan denna häxa ….Kan numera se dem utan att få "andningsuppehåll" men inte mycket mera …..*s*

Det har blivit bättre sedan jag gick min utbildning till Reinkarnationsterapeut…då fick jag en förklaring till varför …jag känt denna skräck..var ju ett liv för mycket längesedan som definitivt påverkar mig nu !
För ingenting har hänt mig som jag vet om här och nu, så den förklaringen jag fick där …kändes helt ok!

Jag har mus o råttfobi, har varit så i hela mitt liv.

Tips på att skrämma bort getingar: ta en citron stick i ett gäng kryddnejlikor i den, bind ett snöre runt o häng den där den behövs.

kramar

Gillar inte getingar alls, men det är nog för att jag är känslig mot dem, annars har jag nog mest kaustrofobi:-(

jag har ju en rätt pinsam fobi som jag nämnde tidigare någonstans. ehhum. Jag försöker se det positivt iom att det ändå är en fobi jag inte behöver oroa mig för - vilket också gör den så löjlig : Dinosauriefobi. Jag kan vara paralyserad en halv dag om jag t.ex. drömt om dinosaurier. Vilket jag ändå ganska ofta gör. Och ändå utsätter jag mig för dem i böcker och tv ganska flitigt.

Är det så för andra också, att där finns någon sorts fascination till det ni har fobier mot?

#3 #4 #6 Haha vi är fler. Klarar inte heller av spindlar, på samma sätt som blodtopp beskriver. Det blev ju heller inte bättre då jag för ett år sedan ungefär vaknade mitt i natten av att en spindel bet mig, och bettet svullnade och sved i flera dagar. Var helt övertygad om att det var en dödligt giftig spindel som tagit sig hit på något sätt, paranoid som man blir. Usch vad jobbigt det var.

Jag kan bota fobier (riktiga fobier alltså) så om ngn vill bli kvitt sina ogrundade rädslor så hör av er.

Mvh, T

Men mitt eget extrema ogillande för getingar behåller jag av ren självbevarelsedrift.

De är rovdjur som jagar i stimm!! Äckliga.

Men en sak är bra att komma ihåg med getuingar: de kan INTE sticka gadden i dig av sig själv, de måste ha en motkraft för att kunna sätta ner gadden och, alltså, få hjälp med att trycka in den.

Så om dom kryper på armen, kan dom alltså INTE sticka själv hux flux, utan det är först då man viftar bort dom eller förtsöker smälla till dom som de kan sticka.

Bra att veta men jag dödar dom ändå.

Och DÅ man dödat dom måste man ut med dom illa kvickt (bäst är såklart att INTE döda dom) eftersom de då utsöndrar en feromon som berättar "hjälp, jag dog jag är attackerad hjälp mig!!" till alla andra getingar, åsså har man snart 10 till i huset.

Observera också att getingar "kollar av" rummet då de är inne, de flyger inte omkring som några korkade flugor eller humlor och studsar mot fönsterrutor, utan de kollar av rummet metodiskt, gör en karta kan man säga och sen flyger de oftast ut samma väg de kom in.

…..uffa, läskiga saker de där.

Mvh, T
ryser

:D intressant getingkunskap. Ja, jag brukar också betrakta dem när de läser av rummet. Det är riktigt läskigt. Ännu läskigare är det, när man är medveten om att de oftast flyger ut samma väg som de kom - men inte gör det! De sätter sig någonstans och undersöker stället grundligt. Då har de ju några större planer för mitt hem och det är inte särskilt välkommet.

Däremot blir de ju lätt desorienterade om de blir störda under sin kartläggning. Om någon viftar mot dem (eller om en hund hoppar efter den med tänderna i högsta hugg) då glömmer de snabbt av sin kartläggning.

#13 Jag skulle också sluta kartlägga och börja försvara mig om jag blev attackerad…

Getingar har inga hullingar på sin gadd och kan därför ofta dra ut gadden oskadd och sticka på nytt. Om den ändå skadar gadden då växer det ut en ny. Bin och humlor har hullingar på sina gaddar och gadden fastnar i vår elastiska hud och gadden blir kvar och delar av tarmen samt giftblåsan blir kvar vid gadden. Biet eller humlan dör efter någon timme. getingstick är oftast farligare än stick från bin. Getingen skaffar sin proteinföda till ynglen genom kött som kan vara bemängd med obehagliga bakterier. Oftast är det risk för inflammationer vid getingstick. Därutöver kan det finnas de som är allergiska för giftet. Getingstick liknar huggormsbett. Bina och humlorna har andra typer av gift. Getingen är mycket mera stickbenägna då den inte riskerar livet som våra tambin gör.

Varken drottningar av humlor, bin eller getingar sticker. Bidrottningarna har gadd som används i slagsmål med konkurrerande drottningar men de används inte för att försvara sig mot andra djur.

#0 Jag har vissa problem med fåglar. Närgångna fåglar t.ex. torgfåglar och så. Dom är skitäckliga! Det värsta är att det bara blir värre och värre. Dessutom blev jag påflygen av en (HUGA!!) duvjaevel för någon vecka sedan bara.. JAg trodde dom var åtminstone lite skickliga på att undvika att flyga in i folk men icke…

Oh fy fanken.

Jag får ren och skär panik när det kommer en geting eller mygga i närheten av mig.

Jag är väldigt allergisk mot både geting och myggstick så det är nog mycket därför.

Folk säger att man ska stå still men hur f*n ska man kunna det när ett sånt där monster surrar runt huvudet????

Jag hade fobi mot nattfjärilar när jag var ung, lite för vanliga fjärilar också, men det försvann när jag blev mamma.

Det vapen jag använder mot getingar är häxkvasten. Behöver bara vifta till med den så flyger getingen ut genom fönstret igen.

Själv har jag haft jättevårt för iglar. De jag felaktigt kallar för blodiglar. Hua!! Jag kan inte påstå att jag tycker de är så trevliga nu för tiden men jag har min rädsla under kontroll och bearbetning.

Mask……  som odlare så vet jag ju att daggmask är så himla bra så. men det är alltså bara på ett mycket intellektuellt plan jag anser det….  skulle ALLDRIG kunna sätta mask på en metkrok… ja, bara att skriva dethär inlägget medans jag tänker på mask är hemskt…   Det värsta jag varit med om som har med mask att göra var då min son var 2 år och vi hade rest i Asien… och han några månader senare reste sig från pottan med en typ 18 cm lång mask hängande … jag bara skrek i panik efter sambon och sprang o gömde mig…..  URGHHHH!

Det är väl ändå värre än såna små rena fina getingar man bara kan ignorera eller klaska med en flugsmälla? :-)

#19 Ja usch! Iglar/blodiglar är sjukt obehagliga. Ser jag en i vattnet så går jag inte i. Har dock inte sett en på flera år, men har minnen från hemska blodiglar som bitit sig fast när jag var barn. Mycket obehagligt.

#20 Men fy! Vad var det för mask egentligen??

Det var en sorts spolmask.  Sambon var helt cool och stoppade den i en syltburk och sen iväg till vårdcentralen.  Masken hade dött på grund av att sonen åt antibiotika för öroninflamation…. Sen fick hela famlien "avmaskingsmedel". Men nu orkar jag inte skriva mer om dett hemska ämne…  I alla fall dök det inte upp några mer än denna ena  urghhhhh! och daggmask håller sig för det mesta under jordytan :-)

Jag har haft 4 fobier, numera är det 1 fobi och 2 starka rädslor.

Spindelfobi har jag såpass att jag inte ens kan se fotografier av spindlar. Jag vet inte varför. Jag vet att det inte finns ngra farliga spindlar i sverige, jag har aldrig varit med om ngn hemsk spindelattack eller så. Den bara är. Jag har försökt med att se på spindelbilder men det slutar aldrig bra. Jag försöker att bli av med fobin för jag är ritkigt less på det men So far har jag bara lyckats med att jag numera klarar av småspindlar och att se ritade spindlar. Jag har också utvecklat ngn sorts fascination för spindeln. Jag gillar spindelnätmönstrade grejer och gosedjursspindlar och andra spindelaccessoarer.

Trumman, får man fråga litet hur det går till när du botar fobier?

Spindlar här med… Jag har egentligen all respekt för spindlarna, de är nyttodjur och fantastiska vävare och konstnärer, men lik förbaskat… när de rör sig med alla de där benen på ett läskigt och oregelbundet vis… Huuuu!

Det har blivit lite bättre sedan vi flyttade till hus och jag har fått börjat ägna mig åt trädgårdsskötsel. Då stöter man ju ihop med de små åttabenta monstren hela tiden. Små och små förresten… De i växthuset kan bli riktigt stora.

****brrrr****

Äcklas ordentligt av Tvestjärtar och större skalbaggar. Fluglarver och steklar…annars är det lugnt…

#23 undrar vad en bunt sånna maskar skulle bli för slags glasyr!? :D

#24 Spindelfobi har jag botat ett flertal gånger. Det handlar om överdrivna instinkter i mångt och mycket, onödiga sådana eftersom det inte finns en enda spindel i sverige som egtnligen kan döda oss så där direkt.

 Det är givetvis olika hur jag botar, från folk till folk, men det handlar om att programera om hjärna och hjärta, och att UTSÄTTA SIG FÖR FOBIN.

 Jag börjar med t.ex. teckningar, jag ritar en spindel, sen du - om du kan - sen bilder, sen foton, sen gummispindlar, sen en riktig en i en burk långt bort som man närmar sig, sen närmare och närmare, och sen då behandlingen är slut sitter du där med en tarantella som kryper upp längst benet på dig och du får själv lyfta in den i terrariet igen.

 Under alla sessioner är samtal och rationellt tänkande viktigt, man programmerar om sig, man LÄR sig, man ser på sig själv och på det absurda att låta ngt så litet påverka en så stort. Det är ett handikapp ju, ett man själv väljer att ha. 

:)

Mvh, T

Jag vet inte om det bara är jag, men jag har inga problem med stora fågelspindlar. Har till och med klappat den inne på Skansenakvariet.
  Men jag vet varför jättestora spindlar funkar, det är för att jag hela tiden märker vart de är. Skulle en tarantel krypa på mig så vet jag ju vart den är. Men en spindel som är mindre än 2 cm kan ju försvinna in i kläderna utan att man vet vart.

Fast jag skulle ju helst inte vilja vakna av att det kryper en fågelspindel på mig heller då, iofs. Då skulle jag fly skrikandes och hoppandes och jag skulle gråta av skräck. Så helt botad är jag ju helt klart inte.

#28 Jag tycker inte heller att de största är så farliga. De värsta jag vet är stora husspindlar. Har inte sett så många i mitt liv tack o lov. Bilder är ingen fara men stöter jag in i en sån i verkligheten så är jag inte så kaxig. Vanliga husspindlar är också obehagliga. De allra minsta är inte så farliga. Sålänge de inte kryper runt på mig.

#29 Mmm där kom den! Hade en spindelfobi en gång i tiden, det enda som återstår är hjärtklappet till de här. Dessvärre har jag träffat på ett par i källaren här. Antar att det har med skogsdungen utanför att göra. Senast förra veckan var det en krabat på väg in från balkongen. Hua!!

#30 hmm… Bor du i grums, eller minns jag fel?

#31 Yes. Har spindlarna något med det att göra tror du? ;D

Härkommer en som jag hittade på vandring.

Jag har alltid varit rädd för getingar men aldrig blivit stucken.
Jag har blivit bistucken två gånger men jag är inte ett dugg rädd för bin eller humlor så det är på sätt och vis konstigt. Fast en dag för några år sedan fick jag en del av förklaringen. 
Vi var och hälsade på min mor och satt ute i trädgården och fikade. Då dök det upp en geting och innan jag hann börja jaga upp mej sprang min mamma??? iväg skrikande och viftande. Jag satt bara och tittade med stora ögon.
Det visade sej att hon alltid varit hysteriskt rädd men försökt att inte visa det för mej.
Jag hade antagligen kännt hennes skräck och gjort den till min utan att ana något. Jag har sedan gjort samma sak med min son. Fast han är hysteriskt rädd för allt som surrar för han tror det är en geting.

#33 Vad kan du berätta om dem?

#32 Ja!! Enda gången jag sett sådana läskiga spindlar i verkligheten var i en källare i grums!

Husspindeln….***ryser***

Nej inte heller jag tycker att fågelspindlarna är värst. Tror det är för att de har pälsliknande utseende, de är så stora att de nästan ser ut som däggdjur. Dessutom rör de sig rätt långsamt för det mesta.

#36 AAHHH!! De kanske kommer för att ta över..hemska tanke.

#38 Usch ja. Bäst du passar dig!

#39 Eller så får det gå vägen

Det finns en spindel som är ganska läskig som jag har många av utanpå huset. Rovspindlar (är ganska säker att det är det). På våren när de vaknar till liv blir de lite virriga och kommer in i stället. De är superstora och riktigt smarta. De ser när man kommer på långt håll och springer och gömmer sig. Det är den där blandningen av att de är stora och smarta som får mig att riktigt rysa till. Hua….

Uuh den såg inte trevlig ut.

#41 Den var väl riktigt söt….titta på det lilla "hundansiktet" den har tom öronlappar ju..*S

#43 Hahaha, ja tittar man riktigt nära så blir den nästan lite söt.

#44 Javisst! *S Få en Tvestjärts ansikte att se sådär gulligt ut… tvi faen….det går inte! Och dom äcklen knips hårt oxå!

Min mamma brukar säga att spindlar i hus är bra, då har man inte mögel. Vet inte hur mycket sanning det kan ligga i det. Är det någon mer som har hört det? Vad beror det isf på?

#46 Det har jag aldrig hört talas om förr,men att det är bra att ha en och annan spindel i sitt hus/lgh,det är det. Dom håller ju andra insekter borta. Jag har haft badrums spindlar (blir stora) fönsterspindlar,takspindlar…och dom får va där dom är…*L

Min dotter hyrde lägenhet i Västerås förra året och över hela Västerås talades om spindelinvasion. De tom sa det på nyheterna. Hon ringde hem och var hysterisk över en jättespindel de sett i lägenheten…hyresvärden satte ut spindelfällor.
Anticimex ville inte spruta mot spindlar då de var nyttiga att ha i gamla trähus eftersom spindlarna äter djur som äter träet i husen.

#45 Jag har aldrig blivit nypt av nån, men har blivit avskräckt av historier. Hittade en tvestjärt i min chipspåse på en festival en gång. Jäklar vad jag skrek! haha

#48 Aha..

#48 Oj då! Ja det var väl lite för mycket av det goda kanske..*S Man vill ju inte ha dom promenerandes över mackan på morronen… men annars berörs jag inte av dom.

#49 FYYYYYYY FAAAAAAAABIAN!!! så äckligt! Jag har haft såna i min säng en gång och i mina jeans och dom knips hårt. Kan inte med dom bara..brrrr

#51 Usch, jag vill aldrig behöva känna hur hårt de knips. Hoppas jag slipper. *S*

# 33 är en hästigel som jag åter placerat i dennes rätta element.

Vi har bara en spindel ivårt land som är giftig och kan ge besvär. Den finns bara i kärr på Gotland.

#26… tvestjärtar. fy för den lede. Hade lyckats förtränga dom nu under vintern, men nu börjar dom snart vakna ingen. Jag avskyr dessa nypande krypande odjur. Nästan lika mycket som spindlar, fast spindlarna försöker jag låta leva, bara sjasar ur dom. Tvestjärtarna, dom får sätta livet till!

#54 Erkänner med handen på hjärtat….-Jag är en Tvestjärts-mördare oxå!  Fästingarna får känna på min tändares låga…

Jag hade förut en fobi för hajar men började forska om dom och nu sitter en haj tattuering på min axel så ett tips Blodeuwedd försök tänka vad den gjort för att få din rädsla :p lycka till syster BB///

#56 Väldigt klokt skrivet "försök tänka vad den gjort för att få din rädsla" Det gäller nog i mångt och mycket det! BB/B

Har själv fobi mot fåglar, fjärilar, humlor, harkrankar, getingar, bin, fladdermöss… Det mesta som flyger mao. Och grodor! Det är det absolut värsta djur jag kan komma på. Bara tanken på dom gör mig illamående. Kommer det in någon av ovanstående djur i mitt hem låser jag in mig på dass och hyperventilerar tills gubben kommer hem. Illa om det sker på förmiddagen och han är hemma vid 17-18…. Eller så skickar jag min attack-katt på dom och bannar mig själv för att jag inte stängde fönster/dörrar.

Spindlar har jag däremot inga problem med. Tycker bara dom är söta! :D Men visst förstår jag att många är rädda för dom eller tycker att dom är otrevliga.

#58 Har du fobi, alltså en verklig fobi, eller använder du bara ordet felaktifgt för att beskriva ett stort ogillande?

Mvh, T

#59 Får panik så fort något av ovanstående är närmare mig än 50 cm. Skriker och skakar som en besatt. Och just grodor, jag kan inte ens se en bild utan att få kräkkänsla… Så grodor är det absolut värsta jag vet.

Hm… Ok, när jag tänker efter så kommer jag fram till följande: Grodor = Fobi med stort F! Övriga djur = Extremt stort ogillande. Speciellt fåglar…. Otäcka varelser, men en del är väldigt vackra. Iaf örnar. Blev lite felformulerat av mig. Ber om ursäkt för detta.

#53 Men när jag blev biten förra året var det här i Göteborg, och det svullnade och sved i flera dagar. Eller menar du besvär som i värre besvär?

#53 Är det kärrspindel du menar då? Eller är det en annan art? Kärrspindeln finns lite överallt nämligen, har själv sett den både i Roslagen och Småland, och vet att den finns i Värmland också.

Känns som en ihopblandning här. Jag hittade detta när jag blev biten och googlade.

"Det stämmer att alla spindlar är giftiga. Dock är det bara en svensk art som har ett gift starkt nog att påverka oss. Den heter Tapetserarspindeln och är en avlägsen släkting till fågelspindeln. Den är bara funnen på två platser i Sverige, bl a Kullaberg i Skåne. Dess bett känns ungefär som ett getingstick. De andra spindlarna som finns i sverige har inte tillräckligt starka käkar för att bita igenom människohud. Ett bett från en korsspindel kan möjligtvis kännas hos ett litet barn eller den som har mycket tunn hud."

 
Det känndes som ett getingstick så det stämmer bra, men jag undrar vad en sådan kan ha gjort i min säng i Göteborg. :S Känns mer logiskt med en korsspindel i så fall. Jag kanske har tunn hud.

Wikipedia säger:

Tapetserarspindeln (_Atypus affinis) är en av de fåtal spindelarter i Sverige som tillsammans med Kärrspindeln, Stor husspindel och även korsspindeln kan, om det rör sig om ett spädbarn eller en person med ovanligt tunn hud, bita igenom människohud med giftkäkarna och därmed orsaka smärtsamma bett.

_
Det var ingen Kärr eller husspindel, för den var väldigt liten, och kröp ihop efter att den hade bitit mig. Var nog en korsspindel, jag är väl överkänslig eller nåt antagligen,

För ett tag sedan (ev något år sedan) var det ett reportage på Naturmorgon från Gotland med en spindelart som kunde ge kännbara bett. Den skulle finnas bara på Gotland i fuktig och eländig mark. Jag minns inte namnet på spindeln.

Naturmorgon är ett bra naturprogram som sänds på lördagsmornarna med början 6.15 i P1. Jag brukar ofta höra på det åtminstone vintertid. Under sommaren har man sällan ro att vara inne så länge så man ens hinner höra början.

#65 Intressant :) Jag är dock aldrig vaken vid den tiden. Hehe.
Tapetserarspindeln ska visst endast finnas på tre ställen i Sverige, och allihop är i söder. Den är visst sällsynt och skygg, och lever mest i små hålor i jorden.

#65 Vi har då spindlar här uppe som ger kännbara bett "Lyckospindel" i folkmun.

Blev biten 2 gånger efter varandra näör jag rensade Gädda en sommarkväll. Det var först andra gången som jag kollade vad som gjorde ont. Det är röda små spindlar.

Min spindelskräck botade jag när jag blev mamma, synda att föra över sådant.

Tolererar getingar nu när  jag mött Bålgetingar…

#67 Menar du de där pyttesmå röda? Kan de bitas? Vad underligt. De är ju så små.

#68. Små men bitska…. det är inte alltid storleken som avgör, nu bet de mej i knävecket, så skinnet  är ganska tunt där också.

#69 Fast storleken på mun och tänder borde ju faktiskt avgöra lite kan man tycka. *S*

De små röda spindlarna är ullkvalster. Ett spindeldjur men inte en spindel.

Som jag skrev längre upp hur jag fick min fobi, jag blev biten av en spindel. Alla spindlar bits i försvar, det är bara ett fåtal som liksom klarar av att spruta in giftet i oss människor här i Sverige. Alla spindlar är alltså giftiga, men de använder det för att döda sina byten med.

Blodeuwedd: Det du berättar om hur din mor beter sig och hur det har blivit för dig, det är en typisk inlärd fobi. Helt irrationell alltså. Du säger det ju själv också, du har ju aldrig blivit stungen av en geting men ändå är du paniskt rädd för dem.
  Så gott som alla fobier är inlärda, antingen för att man själv har upplevt något eller för att någon annan beter sig på ett specifikt sätt som 'smittar'.

Många av rädslorna och fobierna som man kan ha är 'nerärvda' ändå på sätt och vis, som t ex för ormar och spindlar, just för att de kan vara farliga för människan. Men den 'nedärvningen' (hur tusan säger man?) är ändå inlärd just för att den äldre generationen påverkat den yngre.

Nu hoppas jag ni förstår att jag inte förringar fobier och rädslor, jag har ju själv varit paniskt rädd för spindlar så jag vet hur kul det kan vara… *inte* Men trots allt är det mycket psykologi i det hela också, och jag håller fortfarande på att försöka läka ut min fobi på mig själv genom egen KBT.

#70. humlan har större bak än getingen

#71 Jag tror att ofta uppkommer ju fobier för varelser som på något sätt kan skada, som du sa om ormar och spindlar, att vissa är farliga. Vi undviker ju av naturen smärta om vi kan och getingar sticks, iglar suger blod, tvestjärtar nyps. Oftast ligger ju något sådant bakom.

Sen finns det ju faktiskt folk med de mest underliga fobierna. Såg på outsider på tv om en kvinnas om var livrädd för rör. Hon kunde inte gå in i badrum ensam för hon fick panik över att det finns rör där inne. Och på YouTube finns klipp med folk som är rädda för persikor, gurkor och andra underliga ting. Jag undrar ja hur sådana fobier uppstår! Tycker det är helt bisarrt.

#72 men den har väl ingen tagg?

Jodå, humlor har gadd de också, det är den som 'bränns' när man bränns av en humla.

Tillägg: Humlans gadd är så kort att den inte syns i all 'päls' och sen har den inte hullingar heller. Därför kan humlan sticka flera gånger.

Jaha. Det hade jag ingen aning om. Visste inte ens om det där om att dom bränns var sant. Har aldrig varit med om det.

jopp.den har gadd också, humlan satte mej på plats när jag var liten. Getingen har jag aldrig bråkat me….ok, men då har den inte överlevt.

Jag har säkert fobi över någontign är jag helt säker på men helt plötsligt vet jag inte nått vilket jag vet är fel.

Knepigt hmm.

Kram o BB