Vad är ensamhet??
Ensam i tvåsamhet
Ensam i ensamhet
När är man ensam
Vad är att vara ensam
ett ord…. en känsla
Ensam kan vara positivt
Ensam kan vara negativt
Som ord, fem bokstäver
Som känsla, tomhet eller fyllighet
I tvåsamhet
Instängd, dränerad, tömd, tom
I ensamhet
allena, tänkande, energi
När blir tvåsamheten till ensamhet
När tar kraften slut
Hur mycket kan en människa bli dränerad
innan hon blir helt tom
Att inte känna glädje vid åsynen av solen,
fåglarnas glada sånger, blommornas granna färgprakt
Att känna sig som kaninen, inträngd i ett hörn
med räven flinande utanför
Att inte kunna ta till sig av omtänksamhet
Att känna sig dränkt av känslor som ges
Att bara känna:Låt mig vara!
"Lev i nuet, sedan kan vara försent"
Medarbetare på Druid&Shaman

Vackert skrivet, djupa tankar.
Jag har varit ensam i mitt liv, ofta och länge. Aldrig har jag känt mig så ensam som när jag levde ensam i tvåsamhet, just så som du skriver. Det var fruktansvärt, fullständigt vidrigt. Jag bröt upp, men det var svårt.
När tar kraften slut? Jag vet inte. Tar den någonsin slut eller ändrar flödet endast riktning och intensitet? Den ebbar ut tills knappt något finns kvar, blott en nära nog uttorkad fåra. Jag tror vi aldrig blir tomma, men om man ständigt dräneras och aldrig får påfyllning slutar man växa, man slutar grönska och blomstra. Under den uttorkade ytan finns alltid rötter kvar, och det GÅR att ge dem näring, vårda dem och se dem spira igen.
Tack för dina ord som väckte många tankar i mig.

Ensamheten är en plåga jag ryser av att ens minnas. Väldigt vackert skrivet Anco.. väldigt… du fångade så bra in ensamheten. Så jag skriver inget mer.. jag gillar inte ensamheten.
Var väl mött
Hej!
Mycket vackert skrivet tycker jag och mycket tänkvärt.
Jag tror det värsta som finns nog är ensamhet i tvåsamhet eller flersamhet, fy skutton ensam emot sin vilja.
Jag har ingen erfarenhet av detta för jag är en så otroligt social person i irl så om jag mot för modan skulle vara ensam en stund så har jag valt det av egen fri vilja.
Mitt problem är att jag sällan är så mycket ensam som jag skulle vilja. Låter kanske konstigt men så känns det ibland.
Jag menar att det kan finnas motsattsen till ensamhet som oxå är tänkvärd.
eller jag vet inte. Jag kanske bara babblar nu.
Kram o BB
Anco, den ensamma tvåsamheten du skriver om,kan va svår att beskriva,jag tyckte oxå att du gör det riktigt bra. kram//W

Kära Anco, jag känner igen mig själv i din dikt. Alltför väl. Jag har en period varit orolig för den där ensamheten i tvåsamhet. Oroat mig mycket. Men jag har bestämt mig för att inte oroa mig mer. Jag ska byta taktik och göra vad jag kan för att inte vara så ensam, och funkar inte det är nog ensamhet i ensamhet att föredra, för det är trots allt en mer givande ensamhet.
P.s..det är svårt att svara dej på dikten..om det är du som upplever så här?..då skall du ju veta att du är inte helt ensam,…men det har vi sagt förut..iaf. så talar dikten skarpt. Ta väl hand om dej//W
#6 Det var ingen önskan om svar, utan bara ord som kom för mig under dagen.
Självupplevt eller ej…. om det siar gudarna….
"Lev i nuet, sedan kan vara försent"
Medarbetare på Druid&Shaman
#7
Fint skrivet var det ialla fall ;-)
Kram o BB

Det är djupa blandade tankar du har formulerat till vackra talande ord… I ett skört ämne
Mängder med kramar!! BB