För min del går det alldeles utmärkt att integrera min andlighet i vardagen, och jag lever pagan fullt öppet….familjen tyckte inte det var konstigt och sonen som bor kvar här är själv lite pagan…*S*

#1# jodå,andlighet så till vida att vara i nuet o så,..det har o fungerar som tidigare…men känner av en konstig,vad är meningen med allt känsla..blivit så förunderligt lugn o dras till min ensamhet mera.. kanske ska det bara få landa…

Ja du Tillymilly, jag har oxså erfaarenhet av en familj som tycker att morsan har blitt flummig och konstig. Först var det målningen och nu detta???? Men men, har alltid ansetts osm konstig, bara lite mera nu *garvar*

Det är smällar man får ta!!

Men.. Finns det egentligen några måsten?? Min linje ligger mer på behöver eller behöver inte. (Jo jag behöver betala räkningar för att annars blir jag av med än det ena eller andra.) Sen finns det ju vill och vill inte. Jag vill inte städa för att det SKA vara rent jag städar när jag tycker det behövs. Men måste? Näää. jag MÅSTE ingenting.. Jag ÄR!  Knäpp!

sedan kan man ju fråga sig….är det konstigt att vara naturlig? då måste det ju vara naturligt att vara konstig….konstigare än så är det inte….;-)

#3# skönt att vi är fler :-)

#4# näe,det finns inga måsten..bara nödvändigheter :-)

#5# Bra fråga..:-)

#0

Allting har ju sina begränsningar och gränser. Bara det inte går till överdrift. Det behöver j u nödvändigt inte vara DIG det är fel på för att familjen klagar, det kan ju vara att dom själva blivit "vana" att ha en mor/fru knallande omkring å ta hand om allt. Maken, och ev. vuxna barn kan ju tvätta lika gärna. Men som jag inledde, bara det inte går till överdrift och bara du inte börjar "försvara" dig, för då har du redan erkänt att du gör fel, då det gnälls, fråga lugnt vad som felar och ifrågasätt om det är just ditt jobb eller om någon annan kan göra det.

Tror du fattar va ja menar.

Kram till dig syrradotra

SEV

"Nåväl,nu till frågan.. Hur lyckas man balansera med "alla måsten" och livsåskådning?"

Man gör vad man måste, både i och utanför den magiska världen.

Man står med en fot i vardera världen.

Man är Supersvensson om dagen och Supershaman om natten!

Etc. Man är människa mao.

#5 får jag citera dig när familjen ansätter mig med "dumma" kommentarer??

*S* självklart

#10 bugar och tackar *ler* ##8 en fot i vardera världen…. inte det lättste med min familj,men får försöka trimma in dom lite till *garv*  Tur att dygnet har 40 timmar, eller hur??

Jag strävar lite efter krshna-medvetandet, att man alltid ska leva här och nu, vara medveten om livet och kretsloppet vad man än gör. Ett vanligt exempel - man diskar men man tänker inte på att man diskar, man vill bli klar med disken så man kan gå och dricka te istället. Men då lever man egentligen inte medans man diskar, utan man lever i tanken i framtiden. Medans man diskar ska man vara disken och disken ska vara meningen med livet - på det sättet är man alltid på topp, alltid inuti.

Under asfalten du går på påväg till skolan/jobbet/mataffären, finns det sand och jord och minnet av växter och träd som där växt, omkring dig och överallt så finns det andar av djur och männsikor och sten, det är ju alltid med dig trots att du kanske stressar, pluggar, plockar lösgodis. Den tråkiga världen - vad gör den mer verklig än andevärlden och jorden under asfalten? Allting hänger ju ihop, du är ju den du är i mitten av världen trots att du hänger tvätt - en medveten ande.

Min familj tyckte väl det var lite knepigt, men jag har kört på som en kärleksfull och ömsint ångvält och gör lite som jag vill, sålänge man är snäll och bryr sig om varann.

#12 Tack för en mycket välformulerad förklaring. Allra mest gillade jag Den kärleksfulla, ömsinta ångvälten…. *skrattar* jag ser synen framför mig, men jag förstår hur du menar.

#12, inte hade jag en aning om att det där kallades för krishna-medvetande, men det är ju så som jag själv försöker att befinna mig, i nuet. Intressant

Jag tänker att din familj kommer acceptera dig som du är när dom vant sig vid tanken på att ha en häxa i familjen ;)

 13# tack :) ja, jag har tänkt mycket på det, man måste ju i viss mån tvinga på sitt liv och sin livssyn på andra, hur kan man undvika det, i synnerhet ifall man lever mitt i en familj. Jag menar inte att man försöker omvända sin familj utan snarare att man vill resa ett altare, möblera enligt feng shui.. åka på kurs ute i skogen.. taget ur mitt eget liv. Ibland måste man ju bara köra på och gå på sin livsväg trots att det inte är skönt för de omkring en, men bara man gör det med hänsyn.

14# ja, tanken är den att man når nirvana ifall man dör med tanken fäst på livets cirkel och krshna. Därför gäller det att vara med i varje sekund, för man lever ju livet nära döden - man kan ju dö av en blodpropp i hjärnan eller i en bilolycka vilken sekund som helst… men jag tror även att det finns andra varianter på att 'leva i nuet' - det är ju som en känd filosofi och meditation, säkert utvecklad och debatterad - har sett många böcker på bokus som behandlar ämnet.

#1-16# Inlägg med verkan :-) känns skönt med stöd,fick lite verktyg av er nu..

Lever oxå i krishna,kallar nuet av mej. #12# tack för synen :-)

#7# Klart jag fattar va du menar kära morbroder mi..

//Tm