Jag skulle behöva samma sak, kanske kan jag rannsaka mig själv och komma på något just pga behovet.

Jag är likadan nämligen.

Jag anser att "folk" som flyger på en så där har ofta stora problem, och kanske du speglar dem och då utmynnar det i aggrressivitet.

Har du någon gång försökt att tala om att du blir ledsen, det brukar ta udden av ilskan. Och kom ihåg att allt de ger får de trefallt igen. 

Jag tror inte detta behöver vara att du är svag i din själ. Det är nog närmast så att den "anfallande" personen mår dåligt och är i behov att projicera sitt dåliga mående på någon.

Ett bra tips är att inte låtsas höra vad vederbörande säger utan se ut som du pysslar med något väldigt viktigt. Efter en stund tittar du på vederbörande och säger "Ursäkta jag hörde inte vad du sa - vill du vara snäll och upprepa, tack"

Detta brukar ta udden av den anfallande!

jag tror att vad fairytindra menar är att man har lätt till tårarna när man blir konfronterad sådär. det må vara hänt att problemet ligger hos den andra personen, men det skulle underlätta lite om jag kunde säga "Ursäkta jag hörde inte vad du sa - vill du vara snäll och upprepa, tack", som Ayena föreslog, istället för att känna mig nedtryckt och börja gråta.

gråten i sig är ingen svaghet, tvärtom tycker jag att det är en styrka att kunna visa sina känslor, men i vissas ituationer hade det varit skönt att kunna hålla tillbaka tårarna och möta angreppet på något annat sätt än att visa sig nedtryckt, besegrad, "svag"…

vilken ilska och aggressivitet askfisen pratar om vet jag inte, kanske fick du tindras inlägg om bakfoten?

#4 - Jag har själv blivit föremål för dessa attacker och har mycket lätt att ta till tårarna. Jag tycker inte heller det är en svaghet att visa tårarna men det kan uppfattas som en sådan av "anfallaren".

Att ge sig in i en diskussion om vad som är rätt eller fel tar fruktansvärt mycket energi.

Är det en kollega som har synpunkter på mitt arbete så kan jag hänvisa till chefen. Är det min chef som har synpunker på mitt arbete så tycker jag att han/hon är väldigt olämplig som chef genom att komma med sådana här "anfall".

Väldigt aggresiv tolkar jag som aggresivitet.Hos mig själv (den enda utgångspunkt jag kan ha) så har det hjälpt att tänka som jag skrev, då blir jag inte så sårbar,och kan stå upp för min egen del och det förbaskade tårflödet kan häjdas. Nu sa jag inte att det är något fel på tårar, det är en toppen ventil, men ibland kan det vara bra om de kunde lugna sig en stund.

Förlåt askfisen, jag ser att det är JAG som fått det hela om bakfoten! Jag trodde givetvis att du menade [i]tindras[/i] ilska och aggressivitet.

"och kanske du speglar dem och då utmynnar det i aggrressivitet"

"tala om att du blir ledsen, det brukar ta udden av ilskan"

 jag trodde ju att du menade "hos en själv".

Är jag trött eller är jag trött? Förlåt än en gång!

**Jag förlåter dej KlaraStjarnljus, och blir trodde nästan jag blivit utsatt för mobbing eller prov ikväll, kram på er alla
**

kram kram kram och ljus som strålar inifrån och ut

Jag hade en gång en chef som betedde sig likadant, varje vecka så var det någon som blev utskälld och förnedrad inför många av de andra anställda.

Jag sade då till honom vad jag tykte och tänkte om det. (jag sade det i väldigt lugn och sansad ton) Det resulterade i ett tok raseri utbrott från honom som varade en lång stund…

Jag stod lugnt och lyssnade på honom medan han stod och hotade med både det ena och det andra… När han till slut blev tyst, så frågade jag om han var färdig…och det var han svarade han.

Bra sade jag, då får du ha en trevlig helg

Det utbröt då ett skratt bland alla de andra anställda som samlats omkring oss och chefen försvann snabbt ut genom dörren.

 Kan säga att han lugnade ner sig mot de anställda avsevärt efter det.., tänk vad lite skratt kan förändra 

jag förstår precis.

bara en fråga, kommer du ihåg om det var vid en viss tidpunkt i ditt liv då detta började bli ett "problem"?

För om man tar mej som ett exempel, för ett par år sedan hände en del saker i mitt förhållande som verkligen bröt ner mej… Innan var jag stark och stod på mej, började inte böla vid jobbiga situationer, men det gör jag nu… Men ibland hjälper det att tänka på det som gjorde att jag tog mej igenom det svåra som hänt….

Nu kanske det inte stämmer in på dej för fem öre,               men iallafall