Gudinnor: Athena, Hecate, Eir, Inanna och Freja.

Gudar: Osiris, Frej och Cernunnos.

Cernunnos och Nerthus

oki

Jag brukar inte använda mig av olika mytologier sådär, men om jag måste säga någon så Brigidh. :)

jag känner mig inte alls dragen till någon gud/gudinna =/

Jag vet att dom finns, men jag namnger inte saker, om dom inte säger sina egna namn. Så jag tror att dom finns, men deras namn får dom berätta själva.

Isis och Freja.

Kybele, Hekate, Aphrodite, Dionysios, Sabatzios………

Cernunnos, Frej, Oden. Isis, Lakshmi, Hekate.

Det kan variera lite från olika perioder i livet, men dessa har hängt i rätt länge.  Speciellt Cernunnos och Isis.

bra fråga…

känner mig väldigt nära de nordiska, men låser mig itne till en kategorie/mytologi. alla namnen är ju ändå bara aspekter o delar av urkraften…

Jag dras mycket åt Freja ,Isis ,Tara samt Hecate.

BlessedBe Hias/

Hur ska man veta det?

hecate verkar vara vanlig så som den häxgudinna hon till en del är, och jag måste säga att jag också hör till den skaran.. men dras även till några av de nordiska.

Hur man vet det? Ja det är väl mest en känsla man har, man är intresserad av att veta mer och man känner sig dragen till någon/några.. ~Blessed be~

Jaha…

Mammon och Cthulhu.

Den enda jag gillar särskilt mycket är Hera… Men det kanske inte räknas, hehe?

Jag säger som Ijin…namnger inte energier sådär direkt. Har inte behövt göra det ännu iaf.

Inte jag heller, #17, tills hon en dag kom fram till mig och presenterade sig, sin historia och hur jag hänger ihop med henne. Snacka om en snopen Lightseeker

berättar dom mä röst elr bilder

#19, talar du till mig?

japp

ok, hur dom gör har jag ingen aning om.

Men när min gudinna kom fram till mig, så var hon fullt synlig för mitt inre öga, hennes röst var tydlig och klar, för mitt inre öra.

Hon berättade sin historia, berättade för mig om mitt namn och hur, samt varför mitt öde hängde ihop med henne.

Jag hade under flera år, kunnat se och höra henne. Men då bara som en avlägsen ljusgestalt, samt bara höra något enstaka ord.

Har ingen aning om det hänger ihop med utveckling eller om det bara är att det är tiden som är mogen, så att man helt plötsligt ser och hör mycket tydligare.

OBS. jag har aldrig varit ute efter snabba kickar, eller genvägar till dyl. saker.

 När jag väl upplever något av det översinnliga, så känner jag mig alltid väldigt ödmjukt, tacksam och oerhört liten, okunnig och tackar för den ynnest som visas mig.

Hur man BÖR uppträda, har jag ingen aning om, men min magkänsla är den som alltid har fört mig framåt. Och när jag väl tabbar mig i bemötandet, så får jag alltid väldigt omedelbara tillrättavisningar, inga omskrivningar där inte, som det ofta kan vara, människor imellan.