Julaftons morgon samlade jag på mig lite nötter, mandlar och solrosfrön och en knäck och begav mig ner till bäcken för att finna en kraftplats. Inte lätt att finna någon när man inte kan känna av energierna men jag fick gå på utseende.

Många träd, främst alar, växer i grupper så jag fick leta efter något annat. Vid bäverfördämningen fann jag tre stora träd med grova stammar, med samma bas som växte i en triangel. Där fick jag för mig att här är nog ett ställe som kan vara bra.

Jag vet inte hur man beter sig men jag pratade högt och bad om ursäkt för att jag störde. Önskade dom alla en god jul och lade det jag hade med mig mellan stammarna. berättade att jag kanske kan komma fler gånger hit om det uppskattades.

Jag gillar för övrigt det stället nere vid fördämningen men jag har inte tidigare tänkt på det som en kraftplats eller reflekterat vilka träd som växte där.

Så det var min första gåva eller offer till naturfolket.