Vad säger hens sambo? Det känns ju som om det borde vara personen som står hen närmast.

Usch, vad jobbigt. Jag har ingen erfarenhet av detta, men en tanke slår mej: kan man gå bakåt i tiden till den senast fungerande tiden, och försöka att hela i det som var helt då? Att återuppväcka det friska? Vet inte om du förstår vad jag menar? Eller kanske att det behövs flera personer som förstärker healingarbetet, utan att för den skull vara närvarande och störa?  Jag hoppas verkligen att du hittar en väg!

#1 Sambon håller ju på att gå helt sönder. Jag förstår inte riktigt vad du är ute efter. #2 Jag förstår vad du menar, och det är ungefär det som en del av helander har handlat om. En annan helare har varit med i detta just på avstånd och har varit till stor hjälp. Det verkar ha gjort situationen lite bättre men räcker inte. Sjukdomen har så starkt grepp och det känns som att det är bråttom! Nu tänker jag att jag ska kontakta en annan också, mycket kunnig och erfaren shaman. Jag känner att detta kan vara en sån där situation när de närmaste inte kan hjälpa utan det behövs någon utomstående. Det känns så hemskt att man kan hjälpa andra men inte alltid sina käraste. Tänker ändå inte ge upp.

#3 Jag tänkte snarare på allvaret du beskriver. Att personen kanske kommer begå självmord och har en bakgrund av psykisk sjukdom. Det kanske t.om behövs LPT för att komma till rätta med problemen men det är säkert sambon införstådd med.

#4 Jodå, alla inblandade är medvetna om situationens allvar. LPT, menar du tvångsvård? Det är inte så lätt att få till. Det krävs att något riktigt illa händer först.

#5 Ja det var tvångsvård jag tänkte på och menar att hon har ju varit inne i svängen tidigare.

Så miserabelt. Det är hopplöst att känna sej maktlös. Önskar jag kunde hjälpa dej! Ibland hjälper det med små distraktioner, som hindrar från att fastna i svårmod, om det är inblandat. Men å andra sidan så får de inte överdrivas, eftersom de då får motsatt effekt. Jag hoppas att din kärlek, kraft och ditt engagemang ska segra!

#7 Tack. Just nu får jag lyckligtvis vistas långt ute i landsbygden och lära mig massor om natur, så det lättar lite även om jag är väldigt trött och ångestfylld mesta av tiden. Hoppas det vänder snart…

Liten update. Just nu verkar det gå mot det bättre. Jag är hoppfull!

❤️

När inget hjälper är så klart allt konkret handfast stöd, eller hjälp att söka vård, viktigare än andliga handlingar. Man komplettera genom att göra en ritual/bön/meditation etc varje dag under en längre tid, minst 40 dagar. Då får man även möjlighet att känna in andligt vad det är frågan om. Jag hade ett jobbigt case för några år sedan och det blev bättre under de 40 dagarna och sedan ett par år till. Detta trots att just den typen av fall inte naturligt är min styrka att jobba med. Olika personer har olika styrkor och förmågor, och du har dina. Känner du någon som är bättre än du på just sådana problem som det är frågan om här, då är det ingen förlust att ta hjälp av den personens andliga förmågor. Just nu håller jag på med ett andligt projekt, varje dag sen flera månader tillbaka och det går påtagligt bra för det är i linje med min haminja. Men jobbar jag med annat som inte jag har fallenhet för då är det konstant motvind, men ibland måste man göra det oxå.

# Som jag skrev så har helare, terapeuter och doktorer försöker hjälpa. Detta problem är ckså vanligen något som jag kan hjälpa med. Frågan var om någon upplevt att se into kan hjälpa närstående, även on se kan hjälpa utomstående/ främmande personer. Nu har situationen rock vänt och det går bättre.