jag har ju redan kommenterat denna, men det skall bli hemskt trevligt att få höra hur andra personer här tolkar den, den var intressant.

#1 Ja, det var ju tack vare dig som jag kom på idén att lägga ut den i en egen tråd. :-)

Ja, jag tycker också det ska bli roligt och intressant att höra vad andra härinne ser i berättelsen! Tycker också själv att den är intressant..och rolig…som dessa gamla visdomsberätelser ofta är, de har liksom en rolig knorr på slutet.

De gamla visa visste nämligen vikten av att bejaka humorn i livet och tillvaron. Andlig utveckling behöver ju inte vara gravallvarligt, även om man tar det seriöst så gäller det att ha självdistans och en dos humor med sig på vägen. :-)

Är det verkligen ingen annan som har något att säga?

jaa, är det verkligen ingen mer som har läst och  grunnat litet grand

Jo det är klart att det måste göra. Jag tex. Men det är ju lätt hänt att det blir väldigt personligt och eller snarare privat att tänka kring en sån här sak. men men. Andligheten sitter inte i utanpå eller kringverk är en av mina tankar.

aa, kanske borde lägga ut mitt svar här tunrida, så folk inte känner sig ensamma här!?

#5: Tack Coturnix för ditt svar och din kloka tanke. :-) Håller med dig, det andliga sitter inte i det yttre (alltså i formen), i hur man gör något. Det är ju en väsentlig visdom i berättelsen..

#6: Gör du det lightseeker! :-)

Jag blev tillfrågad av lightseeker om jag kunde lägga ut hennes svar, som finns i min dagbok, här i tråden.
Så följande är alltså skrivet av henne:

"hm, det är alltså inte HUR man gör någonting, men att man gör det innerligt och med stor ödmjukhet som avgör om det leder till utveckling. Skulle vara hemskt intressant om fler lämnade sina egna reflektioner här. För detta är ju bara min egen tolkning och jag vill verkligen här hur fler personer tolkar det."

 - lightseeker

ähum, höra skulle det nog vara?

Tja, vad ska man säga? Ett bra exempel på att man ska göra det som funkar för en själv… Jag vet inte. Jag vet inget om mantran så jag kanske har missat nåt roligt…

Fler tankar om visdomsord invävda i berättelser.

Jag upplever det som att det är lättare att ta till sig exempelvis ett budskap, om det är upplagt i en berättelse. Vi tycker inte om att "bli skrivna på näsan", så här är det. I en välskriven berättelse uppstår sensmoralen i individens egna tankar. Det gäller också kriteriet för vad vi kallar en bra bok. Det är en lagom svår bok som ger utrymme till eget tänkande.;)

Jag håller med er andra i era tolkningar men jag ser det även som vad viktigt det är att följa sin egen väg. Hjärtats röst. Att man går på sin egen känsla och inte litar för mycket på vad andra säger. Rätt och fel, allt är relativt och tolkningsbart, det finns alltid två sidor av mynet. Vad som är fel för någon är onekligen rätt för en annan. Det är, precis som ni har sagt, vikten av hur vi gör det.

Tack för era svar! :-)

#11: Bra uttryckt Coturnix! Så tror jag också att det är, det är också mycket därför som jag tror att dessa berättelser kom till. Som ett sätt för eleven att tvingas tänka själv, istället för att få ett svar serverat av sin mästare.

Jag tror att mycket av vår andliga utveckling ligger i att vi faktiskt anstränger oss lite grann, tänker, känner efter vad som kan vara svaret för just oss. För vad är egentligen rätt och fel, som du Astrina, påpekar? Vem beslutar över sådant?
Det är därför det är så intressant att få höra era olika uppfattningar om berättelsen…

he,he, he, du hade ju redan upptäckt tråden och varit här och svarat astrina

Hihi jaa

vad? allt försvann som jag skrev,nej nu.

kan hända att det går troll hos dig Lightseeker!

(Skriver man mer en två meningar är det bäst att spara texten på datorn. Och hur ofta gör man det?! Hemskt nr 2: Man skickar iväg ett inlägg och ser att man skrivit fel. Enkelt man har en timme på sig att redigera. Det hemska är när det står att du inte kan ändra fast det bara gått mindre än en minut.)(har aldrig hänt på häxor)