Bra fråga……

det ahde ju vart en intressant sak att börja tillverka….. me njsut nu är ajg helt försjunken i mina skallror ajg tillverkar och har ävne planer på att börja tillverka litet drömfångare…..

men en pipa hade ju onekligt vart spännande att tillverka….

Sedan har jag ju ävne att göra en japansk Noh-mask på schemat….. ren polare som ska ha till sin rustning på ett fantasylajv.

Vad gör du skallror? har en vän som undrar om det finns "skallerorms-skallror?

Vad ska du ha en pipa till?

Det är inte jag som ska ha den utan det är min vän en shaman kvinna som vill ha en.

Och vad ska hon ha den till då? Röka på?

Är du alltid så där nyfiken? det är i rituellt syfte.

Men skogsgubben! vad brukar man göra med pipor? :P

jo jag tillverkar skallror, dock inte skallerormsskallror….. har ltiet ont om skallerormar här i västra götaland ^^

Däremot så vet ajg att am nibland i vissa new age butiker kan hitta skallerormssvanstipps-skallror…. men har tine sett ngn sådan på gott o väl 10-12 år i butik här i sverige.

Skallra av skallerorm är jag väldigt skeptisk till. Känns inte så moraliskt rätt såvida man inte själv har sprungit ute i bushen och fångat en skallerorm och visat den stor vördnad och respekt.

#7 Vadå LinaN? Det vet väll alla vad shamaner egentligen använder sina pipor till. Hur får vi annars våra visioner och andesyner.

#8 *kliar sig bekymrat i huvudet* fast…… är det egentlgien så bra….. "jag menar…. jag mena inte o klämma till honom så hårt!" :)

Bilden jag fick var baloo som röker pipa o hivar till mowgli i huvudet med pipskaftet ^^ Fast vem vet, man kanske får andesyner med en rejäl bula i päran också :D

skämt åsido…. man kan ju röka både tobak och annat i sin pipa…. eller ha som prydnad på väggen…. o när ajg tänker p åsaken så har ajg itne använt min gandalfpipa en endaste gång sedan jag tillverkade den i gymnasiet.

Jag menade inte en skallra Gjord av skallerorm utan mer symbolisk, som kraftdjur. nä jag har inte sett någon skallerorm här uppe i norrland heller :)

Min pipa är inhandlad i en vanlig tobaksaffär.

svenska pipor och skallror, enligt svenska traditioner kanske?

Tja vad min pipan är gjord någonstans vet jag inte. Min skallra har Sejdman Kluve gjort åt mig i alla fall.

vi är ju hedningar här inte sannt? då tycker jag att vi skall hålla oss till det äkta och genuina för oss, det är nog så exotisk och har den rätta energin, här, i sverige.

Jajamensan sanna nordiska hedninga med det genuina och äkta svenska. Fram med en dosa General och en burk Norrlands guld så sätter vi oss runt brasan och skålar för Oden, Tor och Frej.

Fast oden å tor är från turkiet och frej är ull-en fruktbarhetsgud från början och vi hade en fredlig gudinnekult här i sverige :)

Jodå jag känner allt till det där med Oden. Att han enligt legenden föddes i närheten av Svarta havet under namnet Sige. Under tiden som han växte upp blev han känd under namnet Ganglere, vilket betyder vandraren. Och så fortsätter historien med både det ena och det andra tills han når fram till skandinavien men då under namnet Wotan/Odin som betyder ungefär den vinande eller den extatiskt rasande.

# 16 Oden och Tor från Turkiet? Är det bara en legend som stödjer det eller finns det mer bevis? Vill jag gärna höra mer om.

Bappho jag kan gärna berätta om dessa legender om asarna från svarta havet. Men nu ska jag lägga mig. Det är ju en arbetsdag i morgon. Zzzzzzzz

Jag bor itne så långt ifårn asgård…..

Ska åka dit och fota nåndag…..

Hur ser skallrorna ut??

Vill man leka indian och röka fredspipa finns det många sådana att hjitta på nätet. Att det skulle vara en "shaman-pipa" lyser bara smo bevis på okunnighet, men ok, jag kan förstå att man kallar det det om man blandar hej vilt av kulturer och tro.

Om nu pipan skall användas rituellt är det väl föga viktigt hur pipan ser ut? Speciellt för en svensk utövare som saknar traditionella pipritualer.

Om man tror den måste se ut som en nordamerikansk indianpipa är man ju helt ute och cyklar (om man nu inte är indian då)

Jag upphör aldrig att förvånas över hur lite DJUP det är bland nyandliga utövare.

#19 Vi åväntar svar ang Asar från Turkiet :)

Till Goranka- Ursäkta men du kan inte uttrycka dig om personer du ej känner eller hur? Denna kvinna-min vän har gått 20år i shamanskola och har en medicinpipa från Arvol looking horse av lakota-dakota folket, vilket är en pipa som har gått i generationer från shaman till shaman.Så att "leka indian" jaa vad ska jag säga- Döm och du blir dömd själv.

RavenCrow: Nu har jag läst mitt eget inlägg en par gånger men kan inte hitta ett enda spår till att min post riktade sig direkt till dig, eller gällde din vän. Har jag missat ngt?

Jag vet inte om du sett det, men det är ca 20 poster till i tråden

Mvh - G

#23 det låter intressant:)

#23, det var ju hemskt synd att din vän då missade den unika chansen att återlämna sin pipa till arvol, när han var och hälsade på här i förra veckan.

#19 ja, gör gärna det. Är också intresserad av andra bevis, arkeologiska, etymologiska etc. Jag trodde de hade samma ursprung som de andra indoeuropeiska gudarna.

Jag blir verkligen förvånad när jag läser den här tråden. Måste vi hålla på och hacka och picka på varann här på häxor? Det är ju inte så lätt att diskutera saker som har med tro och åsikter att göra när man inte sitter mittemot varann och kan höra på tonfall och se på kroppsspråket vad den andra menar. Jag efterlyser lite självdistans och respekt för andras erfarenheter här. Eller är det en tävling?

#28

Jag håller fullständigt med dig, vi som är här söker tips och råd  på vär andliga väg. Att det finns mycket vi tycker olika om är ganska självklart på grund av hur många vi är här och man kan ju hövligt anmärka att man inte håller med och lägga fram sin åsikt. Jag tycker också att det är självklart att man ifrågesätter andras åsikter och vill gå lite djupare in på varför de tänker som de gör. Men skulle jag vilja höra nedsättande ord om min tro böhöver jag bara börja diskutera min tro med min släkt (katoliker).

Hur mycket djup det finns i någons religion angår egentligen bara den som utövar den.

Thistle

 Återlämna pipan? än engång så kan man inte uttrycka sig om folk man ej känner eller vet något om eller vad det handlar om.

vet du jag skrev ett privat meddelande till dig för några timmar sedan, där jag ställde frågor ang. detta och du har valt att inte svara mig

Såg att det fanns lite missförstånd kring indianska pipor här, så jag fyller på med info. (De andra piporna vet jag ingenting om)

Nordamerikanska indianer har inga shamaner. De utövar inte shamanism. Det finns inte en enda seriös traditionella indian som skulle använda det ordet. (Bara New Age indianer)

Arvol Looking Horse har länge gått i spetsen för att vita INTE  skall inneha catlinite-pipor och han har bett alla vita lämna tillbaka dom till honom. Shamanskolor har inget som helst med hans kultur att göra eller några andra traditionella nordamerikanska indiankulturer.

Jag blir ledsen när en seriös, andlig ledare smädas på det här sättet. Jag förstår att folk inte menar att göra honom illa, men det är just det som händer….  Så snälla, visa honom lite respekt!! Han ger INTE bort Pipor till icke-indianer!!

Nej, just det. Desto mer skrämmande att höra att en medlem här på forumet känner till en kvinna som går ut i sverige med att hon är schaman och innehar en pipa. som hon, enligt henne, har fått till skänks personligen av Arvol Looking Horse.

Att den sedan har gått i arv från schaman till schaman, ja vad skall man säga: kanske irrläror, okunskap och att utnyttja sig av folks okunskap.

Vad är själva nyttan av att gå ut med sådana här falska budskap då: ja, kan det än en gång vara samma spöke som svävar över den nyandliga rörelsen: att man fortsätter med samma andliga och kulturella övergrepp, som vi alltid har gjort när vi har ilandstigit på en ny kontinent: Här kommer jag och det här kan sätta mig i fokus och då hamnar det klöver i min ficka, om folk blir kränkta på köpet vad bryr jag mig. Det ser jag inte, så då har jag inte ont av det.

Vill bara kommentera lite att den shamanism vi utför idag inte nödvändigtvis måste höra till en specifik kultur och jag undrar om den kan det, eftersom vi som utför den inte är födda i den kulturen…

Men shamanism är ju också olika tekniker, ett sätt att se på världen osv.

Själv har jag svårt att definiera shamanism. Ju mer jag lär mig desto mindre lär jag mig att jag vet. Det är helt sant, inte bara ett talesätt.

jag känner igen mig zeretki, även jag är och har varit okunnig: men blir man medveten om att någonting man gör är kränkande och fel, så kan man ju knappast efteråt skylla på att man var ovetande.

#35  Hmm,nu vet jag inte hur du tolkade det jag skrev men jag menade absolut inte det du skrev. Eller citerar du ett annat inlägg? Mitt inlägg handlar enbart om shamanism och hur den inte tillhör en kultur.

det skulle vara jag känner igen mig i: Ju mer jag lär mig, desto mindre förstår jag…. punkt

men jag var för snabb med fortsättning, som inte var riktad till dig.

Jag är inte alls instuderad på schamanism, eller något annat av alla andra ämnen som vi berörs av, vare sig på ÖN eller Häxa. Jag baserar mina upplevelser enbart på självupplevda händelser, så: när det schamanism, så har jag hört att tex. de nordamerikanska indianerna aldrig skulle ha haft några dylika. Det är någonting som tillhör de mongoliska folkslagen.

Medicinkunniga har väl alltid funnits, i alla kulturer och folk kunde en hel del för hemmabruk, förr i tiden.

Jag kan för litet om schamanism för att kunna definiera den och vad den står för. Det finns säkert metoder där som kan hjälpa människor att få rätsida och balans i sina liv. Om man då använder sig av dom metoderna för att assistera människor, utan ekonomisk vinning, så tycker inte jag att det är fel. Men det är ju bara min personliga åsikt.

#38  Shamanistiska inslag har funnits i många olika kulturer på olika sätt men ändå lika. Exakt vilka kulturer tänker jag inte uttala mig om eftesrom jag inte VET det, men det förekommer i Nordamerika, Sydamerika, Sibirien och liknande inslag i olika världsdelar också.

Det som vi sysslar med idag, de shamanistiska tekniker vi använder, tycker jag inte kan sägas tillhöra någon speciell kultur.

De som sysslar med shamanism i Sverige tar oftast betalt för det om det inte handlar om byte av tjänster och gentjänster mellan vänner. Såvitt jag tror iallafall. Ekonomisk vinning eller ekonomisk ersättning är nog en definitionsfråga…

Vad jag menar är att man måste inte vara Indian eller Same eller tillhöra någon speciell kultur för att använda shamanska tekniker. Man måste heller inte använda nordiska eller svenska traditioner. Man måste ingenting, man ska göra det som känns rätt för en själv.

Alltså kan man göra en helt egen pipa och använda den, eftersom det i detta fallet handlade om pipor som på något sätt skulle användas i shamanism.

Om jag gör en skallra så gör jag en skallra helt enkelt, inte en svensk eller indiansk eller samisk skallra. Jag gör en Zeretki-skallra. :)

#39 helt underbart skrivet!!!!

Ville bara tillägga att t.ex. jag, som är fullständigt okonstnärlig och verkligen har "paddtummen" mitt i "hoppfoten" (jag är glad om jag lyckas tända en tändsticka, så fumlig är jag), men ändock vill utöva shamanska tekniker och traditioner, jag har klarat mig alldeles utmärkt med att köpa mina redskap.

Däremot har jag en invigningsceremoni när jag köpt eller fått nåt nytt, så att prylarna blir mina, så att säga. Jag tror faktiskt inte att man behöver komplicera det där så mycket. Shamanism är jordnära och människonära och väldigt praktiskt lagd.

lycka du till med skapandet av din egen pipa och hitta din sanning, (det är ju så som jag själv också försöker att känna in, till min sanning) vi har en oerhört stark och gemensam historia med resten av jordens befolkning, tror jag.

 Om det som jag kommer fram till verkar stämma överens med fler människors sanning, så känns det ju bara väldigt trevligt. Och jag tror att den jorden som vi trampar här i norden, är längtandes efter att vi skall visa den respekt och vörda den. Därför är det väldigt trevligt att hitta fler liktänkande här. SOm ser litet djupare än gemene man, till vardags.  

 Det som arvol looking horse har gått ut och bett om, är ju bara att om man vill visa de traditionella indianerna respekt, så kan man göra det genom att inte sälja ut indianska ceremonier: samt om man vill hjälpa till med att hela moder jord, att man då hade en möjlighet till att återlämna örnfjädrar och pipor, till dom.

Men gå gärna in och läs själv, i hans proclamation.

Enligt lakotas själva så har dom aldrig haft några schamaner, i nord amerika.

#41  Med all respekt för denne man som jag tror gör ett jättebra jobb, så missförstå mig inte nu.

Men det hela beror på hur man definierar en ceremoni och hur man definierar en sådan term som shamanism.

Det finns ju tusentals olika indianstammar i Nordamerika så att påstå att shamanism-liknande sedvänjor inte finns hos NÅGON stam, det tror jag inte på. Jag respekterar hans åsikt och påstående att det inte finns hos hans stam, det måste jag ju tro på eftersom han vet bättre än jag.

Om de stammar som har shamanism-liknande seder kallar det för något annat, det är ju möjligt också.

Men att shamanism inte skulle ha förekommit alls i Nordamerika ser jag som väldigt konstigt och otroligt…

Sen kan ju en ceremoni vara något som återkommer i alla kulturer, fast dom är lika.

Och då handlar det mer om att man inte kallar sig "indian" eller "indianceremoni" om man inte själv är just Indian…

Vet du, jag tro han menade ceremonier, inte shamanism. Alltså om man skiljer på dessa begrepp så menar han nog mera att vi vita västerlänningar naturligtvis ska utöva shamanism, men att vi kanske inte behöver låtsas bli indianer för det. Vi har ett eget arv, en egen kultur med kraft och tradition.

Vi kanske kan klättra upp på fjället och söka kunskap av kungsörnen med vår egen folk- eller kultur-själ och tradition, än att vi måste åka till USA, klättra upp på nån canyon, och söka en asgams uppenbarelse. Så förstod jag det, men jag kan så klart ha tolkat helt fel.

#43, jag tror att indianerna uppskattar väldigt mycket, att vi tittar under våra egna fötter, för att leta vår egen historia. Moder jord är lika stark här, som over there. Här är vi födda, här har våra förfäder lämnat många spår efter sig, vi bör gå ut i naturen och söka upp vårt eget som är nog så rikt. Men ibland så är det precis som om det som inte ligger som en uppslagen bok och serverat, blir svårare att ta till sig.

De traditionella indianerna är inte intresserad eller har de ekonomiska möjligheterna till att låta sina röster bli hörda, så då hörs profitörernas röster mycket högre, dom har ju råd att ge ut böcker osv. samt hålla kurser i att sälja ut sin kultur, vilket de traditionella är helt emot. Inte för att missunna oss, att lära sig, men för att inte utarma den andliga energin i sina egna ceremonier.

Ja, det är verkligen sant det du skriver om uppslagsboken! Fast jag erkänner villigt att jag är kluven i frågan också.

Samtidigt som jag verkligen är glad över att leva i en tid där vi kan resa och lära oss om varandra och andra kulturer, och att se andra platser och vidga våra vyer, och inte minst internet och sånt, så är jag också rädd för och missa att "allt gräs inte alltid är grönare på andra sidan", så att säga. Insikten om att vi får samma kontakt med jordemodern i t.ex. USA som i Egypten eller här i Sverige (samma jord, samm människa) får ju inte bli orsak till att exploatera andra folk eller kulturer.

jag blir lätt om hjärtat när jag hör att det finns andra människor som också har medkänsla, som du har.

Det är underbart att vi har kortare väg oss människor imellan, kulturellt sätt. Det kan ju kanske vara det som gör att de som har mindre ekonomiska tillgångar, blir utarmade kulturellt sett, se tex. på turistorter runt om i världen. För ett antal år sedan så levde folk där, mer i samklang med sin omgivning, idag innebär det att leva i samklang med turismen. Hur mår den ursprungliga befolkningen där egentligen. Var det värt priset med en högre standard, vad förlorade dom istället. Men detta har ju inte alls med schaman-pipor att göra.

Så vi får väl se om raven crow dyker upp här igen och väljer att svara på frågorna som jag skickade till henne, hallå, är du där?

Det finns en stor oenighet om ordet shamanism borde användas på det sättet det gör idag eftersom det kan vara missvisande. Slå upp Shaman/Shamanism i Wikipeida om ni vill läsa mera. Det står också detta om lakota:

Some feel that the Lakota tradition (which includes the Heyoka and Black Elk, mentioned above) are not really shamanic. There is a big difference between the Lakota culture and shamanic cultures.

Shamanism, schamanism… shaman, nåjd, medicinman eller inte, ta betalt, med pengar eller saker, donationer eller ej - många frågor som kan tyckas viktiga bara om man glömmer slutmålet.

S'aman (därav shamanism som antropologerna dubbade utövandet) heter den som shamaniserar bland Evenkerna. Det är deras ord man (i kademiska kretsar) låtit komma att beskriva den grundkärna av likheter i teknik och kultur som utgör detta det äldsta av andliga världsarv.

There is a big difference between the Lakota culture and shamanic cultures.

Det där var luddigt.. Vilken lakota-kultur menar man? Den folkliga levnadskulturen, jaktkulturen eller vad. Vilken shamansk kultur menar man? Användandet av trummor, läkeväxter, enteogener, dans och sång? Det finns många likheter mellan Lakotas sätt att leva och andra nomadiserande jägar/samlar folk. Även i deras sätt att "shamanisera" hittar man ju likheter.

Det är ORDET dom hakar upp sig på och motsätter sig.

Såklart vill inte indianerna att deras shamanism kallas shamanism, eftersom ORDET är lånat från en annan kultur, och den shamanska kulturen ordet kommer ifrån har inte så mycket gemensamt med den indianska - även om den folkliga, levnads-kulturen har det (hade) på många punkter.

Shamanismen är ett världsarv som vi hittar över hela klotet. Samma sorts andliga arbete, bara med olika kulturell klädsel. Det är denna kärna som Michael Harner (antropolog, doktor, författare) döpte till Core Shamanism i ett försök att västvärdliga teknikerna.

Vi har också en stark shamansk tradition här i skandinavien. Det finns spår av den på många platser. Men VI har aldrig kallat den shamanism heller, eller utövaren shaman - men vi gör det nu, eftersom det är det ord som beskriver vad vi talar om och alla runt klotet förstår vad det handlar om direkt.

lightseeker, du vet vad du snackar om då det gäller indianerna och deras pipor och jag misstänker STARKT ngn som "leker indian" (för det gör man hur många år man än gjort det i min bok) och påstår sig ha fått "shamanpipor" som de fått.

Sen det där med betalning som alltid blir ett hett ämne bland nyandligt folk…

Vissa tar betalt, andra inte. Så enkelt är det, och så enkelt har det varit jämt. De flesta shamaner, eftersom det är det vi talar om här, har tagit betalt i ngn form. Eller ska jag säga: FÅTT betalt, för även om det inte uttalas, så ligger det i kutluren att ta med, tex ingredienser för ceremonin som shamanen behöver.

Gåva skall med gengåva givas, sa Oden. Några går efter det, kallar det donationer eller vad det nu kan vara. Sen kan man ju tycka vad man vill om detta.

Själv tar jag inte betalt då jag hjälper och behandlar folk, har ingen prislista och tar ogärna emot pengar. Därimot säger jag till folk som gärna VILL ge mig ngt för arbetet (om det gett resultat!) att man gärna får ge mig kött.

Jag tar betalt för kurser jag håller. Kurser är arbete, och har omkostnader. Enkelt :)

Kul sväng på tråden. Intressanta, om än inte nya, åsikter och insikter!

jag märker att du och jag delar synen när det gäller "betalning", eller om man vill säga uppskattning.

När jag var på Omberg i våras, så blev min läxa där (av naturandarna) att jag, som själv uppfattade mig som ödmjuk, inte alls var det, mot naturen.

Jag bara klampade rätt in och tog plats. Utan att presentera mig, be om lov, visa uppskattning osv. Det var en tuff men ack så nödvändig läxa. Omtumlande, så in i tusan, men det kanske man skulle kunna kalla för att leva med och inte mot naturen.

Om samerna hade nåjder sedan gamla tider, vad hade vi då i gamla tider, är det där som gudinnetroende och hedningatron kommer in, kanske. Bör vi kalla oss för någonting alls, eller bara låta det vara? ja, många tankar väckte det här.

Ordet shaman kommer från tungusiska och betyder ungefär den som vet. Varje kultur har sitt namn på denna person. Här i skandinavien har vi nojd och vövla. I övriga världen går han/hon under namn som brujo, medicinman, angakoqq, ojuna, ninggara m.m.

Så om vi i skandinavien borde vara korekta så kanske vi ska säga völva eller sejdman/sejdkvinna om oss själva som vandrar denna väg. Nåjd är inte lika lämpligt kanske eftersom den förknippas med samerna. Men jag kanske har fel där? Det kanske är okej även för oss andra nordbor att använda begreppet nåjd?

Men eftersom ordet shaman har blivit så världskänt så är det lätt att ta till den benämningen för då fattar de flesta vad man pysslar med.

men völvan: jag trodde att hon bara kunde se in i framtiden. Du menar alltså att hon hade fler uppgifter/förmågor?

Jag kan tycka att det är svårt överhuvudtaget att sätta ett namn på det jag håller på med eftersom man då lätt hamnar i ett fack som genast känns för trångt.

ja, fack har jag också väldigt svårt för. Jag tror att det är därför som jag för första gången kan säga att jag trivs med att vara i en grupp och känna mig som en fullvärdig medlem. Här alltså, på häxor

#51 Völvan hade/har många uppgifter inte bara att sia. En shaman är också någon som kan sia, liksom sejdaren.

Det här med fack är ett ok och någon jag också har svårt för. Jag är den jag är. Alla de här namnen som shaman, nåjd, völva, brujo, medicinman m.m. är egentligen bara ord. Ord betyder något som ordet shaman som översatt typ betyder den som vet. Med tanke på vad ordet shaman betyder så krävs det en hel del för att kunna säga att man är det.

Personligen tycker jag att det här med shamanism riskerar att bli lite urvattnat. Det verkar väldigt lätt att springa omkring och kalla sig shaman efter att gått några kurser, banka lite på en trumma och utföra enklare former av healing. Jag kallar mig aldrig shaman. Däremot säger jag ofta att jag vandrar shamanens väg eftersom mitt mål är att bli, så som ordet betyder, den som vet.

Shamanism är egentligen ett stort fenomen/begrepp som rymmer väldigt mycket. Många, har jag märkt, försöker smula sönder detta med endlösa diskussioner på olika forum om vad som är vad och inte. Typiskt västerländsk mönster att intellektualisera saker och ting.

Shamanen, völvna, brujon, nåjden har lämnat allt det där och bara är i samklang med naturen och världen.

mm, det låter väldigt vist och förståndigt. Jag tycker att det känns som en väldigt lättförståelig förklaring, för en som inte vet.

Själv kallar jag mig helst THOMAS!

Mina barn kallar mig PAPPA!

Min fru kallar mig ÄLSKLING!

Dom som vill mig ont kallar mig FETTO!

:D

"Många, har jag märkt, försöker smula sönder detta med endlösa diskussioner på olika forum om vad som är vad och inte. Typiskt västerländsk mönster att intellektualisera saker och ting."

-skogsgubben

Ja visst är dom tröttsamma de där, evigt förekommande, diskussionerna och definitionstrvånget!

Därimot håller jag inte riktigt med om det där med att det skulle vara särskilt västerlänskt att dela in klart och tydligt vad som är och inte är shamanism (eftersom det är det som talas om här nu, lite OT) - det görs med extrem "fackindelning" i andra länder där den shamanska kulturen är långt levande och anrik.

Här i väst tycker jag allt är en soppa för det mesta. "Allt är rätt om det känns rätt" liksom.

Ser du t.ex. till peruanska shamaner, och även dom i ryssland, mongoliet och amazonas så har jag förstått att de kan vara JÄVLIGT petiga med vad som är vad och vad som ska kallas vad.

Är det en vit shaman, en svart shaman, en natt- eller dag-shaman? Sysslar den med det eller det, så är det en sån-o-sån.

Men ok, vi är nog eniga till slut: folk i väst VET INTE VAD SOM ÄR VAD och därav kommer alla dessa evinnerliga diskussioner :)

----

Oj oj oj… nu blev jag så där urlakat forumless igen. Detta eviga tyckande och gisande bakom skärmen dagarna ut driver mig till vansinne  shamanismen kan inte läras ur böcker, eller bakom dataskärmar. Man ska ut i skogen. Int sitta här och egoonanera

SÅ……… Det här blir min sista post på det här stället! Tack och goodbye folkens! Jag finns på trolltrummanSNABELAhotmailPUNKTcom om nån (mot förmodan) vill hålla kontakten.

Prisa pastelldelfinen!

Jag har inte följt tråden, sist jag visste var jag nyfiken på skallror, jaja, jag hittade i mitt bibliotek en bok som handlar om schamansk healing, ska nog ta o bläddra i den o lära mig lite om Indiansk läkedom.

Det här va en kul, underbar och rolig tråd…..shamanisk ett samligsord för så mycket där varje kultur har sin åsikt om saken….shaman en titel som många andra inom "andligt utövande" Jag själv är en VALA eller möjliegn VÖLVA med gammal nordisk benämning……och hon sysslar med allt inte bara att sia om framtiden….onej långt därifrån…..men det är väl inte så lätt att veta när böcker många gånger är full av ett å annat som beskriver kanske motsatsen---

#59 du kan ju passa på att läsa litet i tråden, här framgår det att indiansk medicin och schamaner inte riktigt var samma sak.

#61 då är det väl bäst att jag gör det…

 Völva är intressant,  det har alltid varit "nära" genom hela mitt liv på olika sätt, ska läsa vad ni har skrivit… :)