-Även om människan är egensinnig så verkar det luta åt att hon är social. Att vara i självvald ensamhet är inte outhärdligt. Jag tror att "vackra tankar" och "livsfilosofier" växer om vi delar dem med varandra!

"…svävar över samhällets värderingar" Förstår jag inte riktigt bra vad som menas. Hur tänker Du då?

Ja hur tänker jag? Efter att ha läst många inlägg och dagböcker här på iFokus så är jag tveksam till att innehållet skulle värderas högre än annat  bland övriga medborgare i vårt land. Ni (vi) är jordnära och värderar livet på ett helt annat sätt än vad det görs i allmänhet? Är jag flummig eller förstår du?

Tack Coturnix! Många som har läst, men få som svarat!!!

Jag förstår inte dina frågor. Kan ha med trötthet och feber att göra iofs…

Eller så är jag bara lite trög.

Häxa är bara ett ord. Jag tror många härinne delar något odefinierbart, något som vi kanske inte ens själva vet om…

Vad menar du med att Häxa bara är ett ord? Det e ju faktiskt något man är, som typ min pojkvän (2Dark4u) som är raggare.

För varken Häxa eller raggare är bara ord utan en livsstil.

Häxa är bara ett ord. Jag tror många härinne delar något odefinierbart, något som vi kanske inte ens själva vet om…

Kan vara så att vissa delar okunskapen, vad vet jag…

För mig är ordet Häxa något jag är ett liv jag lever, jag är inte med i en coven utan är solitär. Som häxa har jag upptäckt en helt ny värld, en ny och underbar värld.

Ordet Häxa representerar också styrka visdom vidseende och open mind + en himla massa till, så därför är inte Häxa bara ett ord för mig.

Kraaaaaaaaaaaaaaaaam och ljus kärlek/Vinga

#4, jag håller med: häxa är ett ord

#5  Förklara då för mig exakt vad en häxa är och förklara hur fel jag har.  Jag tror inte du förstod alls hur jag menade utan att du tog det som nåt slags påhopp på dig själv…

#6  Vi delar alltså en okunskap? Berätta mer, jag är nyfiken på hur du menar. Vad är det DU vet och JAG inte vet?

Jag kan hålla med om att häxa i princip bara är ett ord, ett ord många av oss här identifierar oss med och känner ett slags samband och samhörighet med. Men vi är alla här väldigt olika och delar inte alls alltid samma uppfattningar, definitioner eller värderingar. Vad en häxa är går knappast att definiera, inte på ett sätt som alla här skulle acceptera. Men ändå vill så många olika människor "använda" ordet för att försöka definiera sig själva. Det är ganska spännande!

Lite förtydligande behövs tydligen.

När jag skriver "det är bara ett ord" så förminskar jag inte ER upplevelse av att vara häxor på något sätt. Det är en tolkning som jag absolut inte har menat.

Vad jag menar är: Ordet HÄXA betyder det som man själv känner att det betyder för MIG.

Jag vet inte om jag är samma sorts häxa som alla andra härinne. Är alla härinne exakt likadana? Nej, det tror jag inte. Alltså kan man inte säga att HÄXA betyder samma sak för oss alla.

Detta var vad jag ville poängtera med att säga "HÄXA är bara ett ord."

Betydelsen lägger man själv in.

Men tydligen så kände vissa det som att jag hoppade på dom, så det ber jag om ursäkt för. Det var inte alls min mening.

Puppa undrade:

"Är "häxa" något legitimt, som kan användas som ett gemensamt samlingsnamn då filosofin svävar över samhällets värderingar. Är tanken om att vara ensam outhärdlig? Är det en trygghet att vara ett "vi"?"

Ordet häxa är enligt mig inte ett gemensamt samlingsnamn på någon filosofi (om det var det du menade) utan en beteckning på en person som väljer att kalla sig det och som har en viss syn på livet förvisso.

Men du har ju rätt i att en som är häxa oftast tänker på ett helt annat sätt än vad samhällets grundläggande värderingar handlar om, mycker mer jordnära som du själv påpekar…

Många gånger känns det svårt att vara häxa och leva i detta samhälle, som enligt mig i alla fall, går emot det jag känner är sant, går emot den gudomliga Naturen. Samhället, den moderna civilisationen av idag, är en falsk och väldigt skör illusion och har inget med den sanna, naturliga verkligheten att göra.

Nej, tanken om att vara ensam är för mig inte outhärdlig, eftersom jag anser att jag aldrig är ensam. :-) Men det är klart att, som Coturnix säger, så är vi människor sociala varelser, vi vill nog gärna känna samhörighet med andra och då är det klart att det känns bra att hitta likasinnade. Sen om de kallar sig häxor eller inte, har nog mindre betydelse för mig i alla fall. Huvudsaken är att vi delar samma grundläggande värderingar om vad som är viktigt i livet.

#12  Tack, du har nog förstått en del av vad jag menade. :)

zeretki: Ja, jag tror nog jag förstår vad du menade. :-)

Så här ser jag på det hela:

Själv anser jag att ordet häxa har en ursprunglig betydelse, som jag gärna sällar mig till. Att sedan leva som häxa är visserligen väldigt individuellt, eftersom vi alla är individuella personer, men själva ordet har ju ändå en viss betydelse tycker jag. Om man kan välja att lägga in vad som helst i ordet häxa (och häxkonst), så blir det ju betydelselöst till slut och totalt luddigt och meningslöst…

Nej, jag tycker det är viktigt att kanske försöka enas om en grund i alla fall, om man nu vill kalla sig själv för häxa. Kanske ta sig tid att utforska vad ordet kommer ifrån och vad det har för etymologiskt ursprung? :-)

Sen är det klart att häxa är ett ord i den bemärkelsen att det är en yttre beskrivning av något. Det är vi själva som lägger in en djupare, för oss personlig, betydelse i orden vilka de än är.

Ord i sig är ju något vi använder oss av för att beskriva något, för att kommunicera, som redskap för att göra oss förstådda. Och där kan det ju förstås skilja sig i vad man har för uppfattning eller relation till ett ord. Som ordet häxa t ex. För pratar jag med min mamma så har hon en helt annan bild av det ordet än vad min sambo har, o s v. :-)

För mig personligen har naturligtvis ordet häxa en djupare, inre betydelse om jag jämför med andra ord som jag använder i mitt språk på helt andra sätt. Vi kommer ju här in på intentionen med varför man väljer att kalla sig själv för just häxa…

Det är alltid intentionen hos en person man ska titta närmare på anser jag och inte nödvändigtvis vad man kallar sig.
Vem som helst kan ju t ex säga att han/hon är häxa. Men det i sig säger kanske inte så mycket till att börja med. Man behöver nog fråga denna person vad hon/han menar med det för att få en bättre bild. :-)

Jag är i mitt inre häxa oavsett om jag kallar mig det utåt eller inte, om ni förstår. Det har med min inre vilda själ att göra, mitt shamanska arv.
Men jag tycker det är väldigt intressant att utforska själva ordet och dess ursprungliga och enligt mig, egentliga, innebörd. :-)

#14  Ja, vad häxa betyder för mig är så svårt att definiera. Det är bara som jag är. Det jag känner, det som är vilt, naturligt, växande, djuriskt. Det ligger styrka i ordet. Vilt och farligt. Energi.

Men jag vet inte, jag kanske har helt andra åsikter än alla andra och då ÄR jag bara häxa för mig själv och inte för andra. :)

Om det till exempel skulle betyda att man måste klä sig i svart och ha pentagram och vara cool och farlig för att folk ska tycka att man är häftig, då är jag inte häxa. :)

#15 Precis, det handlar om en inre känsla eller hur? Det vilda, ursprungliga, naturliga, icke hämmade, djuriska i bemärkelsen de vi är, en djurart. Att våga bejaka den man är, våga leva fullt ut, glädjas över livet, njuta med alla våra sinnen. Våga vara annorlunda. :-)
Med andra ord allt det som vi har fått lära oss att inte bejaka i vår uppväxt, i vårt samhälle. :-)

Du är ju alltid häxa för din egen skull (det är ens inre sanna jag och väg i livet), den som kallar sig häxa kanske för att verka häftig eller få bekräftelse, är ingen häxa anser jag. ;-) 

Nej, sannerligen. Visst är det för väl att man inte måste någonting som häxa. Varken bära pentagram eller klä sig i svart. ;-) Om man inte vill förstås. Men det är ju en annan sak. Själv har jag gärna pentagram, men inte för att verka "häftig". :-)

#16  Ja, du förstod nog att jag inte menade att förbjuda pentagram och svarta kläder - utan att man inte ska hänga upp sig på att döma de som INTE har dessa attribut eller tro att alla som har pentagram är häxor. Det finns många som har pentagram och som inte är häxor, enligt de själva. :)

#17 Japp, jag förstod precis zeretki. :-)

#18  Bra, jag blir bara orolig att folk missförstår mig hela tiden. jag måste kanske gå på skrivkurs snart.

Zeretki och Tunrida: Ni skriver precis det jag ville få ner i mitt förra inlägg i den här tråden men aldrig fann orden till Tack

Kraaaaaaaaaaaaaam och ljus kärlek/Vinga

#19 Nej, men vet du zeretki att jag känner detsamma! Jag är också många gånger rädd för att bli missuppfattad eller misstolkad i det jag skriver. Och har nog säkert blivit det flera gånger också.

Jag vet t ex att jag kan verka rak på sak så det kanske låter som att jag anser att jag sitter inne med alla svaren och andra har fel (fick en sån reaktion härinne en gång), när det verkligen inte är så…

Tråkigt när det blir tokigt någonstans i kommunikationen…därför försöker jag att välja mina ord, men man ska ju inte heller behöva slå knut på sig själv för att man är rädd att andra ska missuppfatta en. *s* Då blir det ju konstlat och inte särskilt uppriktigt och sant, känns det som. Man måste ju vara sig själv liksom.

Det är tyvärr så lätt också att missförstå varandra på ett forum. Man har ju bara orden till sin hjälp och visserligen smilisar..
Men utan tonfall, kroppsspråk, gester och så vidare, så blir det ju ändå ett fattigt språk på ett sånt här ställe. Det är så lätt då att man missuppfattar varandra. Ibland känner jag att jag nästan vill vara övertydlig för att det inte ska bli missförstånd. Men även det kan ju bli konstigt. :-)

Tycker inte alls att du behöver gå en skrivkurs, du skriver bra som du gör. :-)

#20 Så bra Vinga, kram tillbax. :-)

Jag satt för några år sedan och funderade och försökte formulera på papper om vad jag anser gör mig till häxa. Det är egentligen inga större konstigheter men jag tror att jag skiljer mig från vissa av mina medmänniskor för att jag aktivt gör olika saker…

Så här ser min lista ut som jag har i min skuggornas bok:

jag värnar om moder jord och föundras ofta och känner ödmjukhet inför hennes verk.

Jag offrar regelbundet till moder jord

Jag följer årstiderna och uppmärksammar månfaserna…ibland med en cermoni.

Jag värnar om allt levande i naturen…både växter och djur.(tex så frågar jag trädet om lov innan jag plockar dess bär eller blad)

Jag  hämtar gärna läkemedel från naturen i den mån jag kan (självklart går jag till doktorn om jag blir riktigt sjuk ) men egenvården hämtar jag gärna från naturen.

Jag känner dragning till magi och ockultism och konsulterar då och då min tarotlek.

Jag har en beskrivning av en häxperson. Dock vill jag poängtera att det inte är jag som har författat det hela men jag tyckte att beskrivningen var så bra att jag även har den nedtecknad i min bok

Häxan en personlighet som oftast gör vad man inte förväntar sig, har en egen vilja och bejakar fritt tänkande

Häxan bryr sig om djur, natur och människor och sig själv med samma iver och kan mycket väl tillhöra en protestorganisation

Häxan följer årstidernas olika skiftningar med någon form av ceremoni och riter, ett helt annat årshjul och helt annorlunda traditioner än gemene man

Häxan använder sitt sinne fullt ut och litar på sina inre signaler och försöker med största sannolikhet leva efter dem, häxan lyssnar ofta mer än hon talar i många sammanhang 

Häxan låter sig inte luras av glitter och glamour men klär sig ofta i det. Häxor har ofta smycken och annat som avslöjar att hon är annorlunda men det gäller att veta vad man ska titta efter …annars har man inte en chans.

Häxan brukar använda magi ,siarkonst och är förmodligen utrustad med ett sjätte sinne men kan använda det som hon behagar.

Häxan är ofta interesserad av läkekonst , provar gärna alternativa metoder vid sjukdom och örtkunskap kan finnas

Häxan tror på högre makter men ställer sig inte under dem utan ser dem som bundsförvanter. Häxan brukar tala med både gudar, gudinnor, småfolk, naturandar och annat andefolk

kram tindra

#24 det var verkligen en bra beskrivning av en häxa som du har i din skuggornas bok, hoppas att det är ok att jag lånar den?

Nu vet jag inte om jag uppfattat puppa rätt, men när jag först började förstå att jag var häxa så var det inte för att jag ville bli "vi" med en speciell grupp, tvärtom var det så att jag kände mig annorlunda, att jag var en som alltid tänkte i andra banor, gick emot strömmen o. s. v.

#26  Känner jag igen helt. Faktiskt fortfarande… Jag passar fan inte in nånstans.

Witches…

…are beings who dare to do what no one else would. They know things no one else knows. They venture beyond the village compound, beyond cultural norms, values, and strictures. They move beyond the realm of the known.

ur Dark Moon Mysteries av Timothy Roderick

En mycket bra lista fairytindra:)

MVH Isnornin

#28 Tack Bappho känns så rätt <3