Jag funderade på det i det gågna valet men tänkte att tanken med demokrati  är att alla ska tycka till, så själva resultatet kanske man inte ska försöka påverka, mer än med sin röst,  men man kan ju få fler att engagera sig, fler att få upp ögonen för något man tycker har förbisetts, öka samarbetsviljan mellan partierna eller få dem att sära på sig mer…

Det finns ju magi för att påverka  rättsprocesser med så varför inte politik. 

Rent moraliskt vill jag nog inte peta i rikspolitiken utan litar till demokratin men lokalt och i enskilda frågor har jag varit nära att använda det och kan tänka mig att göra det om så behövs, det är ju både på gott och på ont  att många frågor beslutas av tex kommunpolitiker som lika väl kunde beslutas av tjänstemän. 

Det hela är en intressant fråga och jag är inte sämre än att jag kan ändra mig.

Jag har inga skrupler där (heller) - snarare brist på engagemang samt respekt för komplexiteten.

Det finns t.ex. inget enskilt parti som verkligen passar mig, redan där blir det funderingar kring vilken nivå jag skulle lägga mig på: försöka påverka i de frågor jag finner viktiga, vilka står för vad, vilka kombinationer är sannolika för att frågorna ska få rätt svar etc?

Folkomröstningar är lättare rent komplexitetsmässigt, kommer en sådan kan jag absolut tänka mig att utöva trolldom - inte minst för att se hur det funkar och hur saker skulle behöva anpassas.

Jag skulle nog inte heller tveka för att använda magi i politiken, om jag bara var säker på att jag inte skulle begå misstag som skulle få ödesdigra följder. Och varför inte magi? Det är ju så mycket annat som pågår i det fördolda när det gäller politik, sånt som vi väljare aldrig får veta.

Vad för slags magi skulle man använda och med vilken inriktning? Skulle man stärka vissa politiker, stjälpa andra? Kanske försöka påverka väljarnas beslut? Skulle man använda en politiker till att gå i ens egna ärenden?

Är magi värre än propaganda?

Jag har aldrig lagt mig i någon sorts partipolitik men det har funnits små lokala frågor jag brunnit för.

Jag har haft två upplevelser, det förra valet och nu det sista där jag båda gångerna haft en intensiv och väldigt intim dröm med en speciell partiledare (olika partiledare vid varje val, men så gott som exakt lika dröm). En sån där dröm då man riktigt kryper in under skinnet på någon, andas deras luft, tänker deras tankar o. s. v. Då har jag tänkt, nu skulle jag kunna göra något. Men jag har inte varit tillräckligt engagerad, insatt, så jag riktigt vetat vad, mer än vad jag själv haft för åsikter. Jag gillade inte någon av dem. Bra gick det för dem också. Borde kanske satt fram ett krokben ;-)

Det senaste valet då diskussionerna gick som vildast läste jag en mening skriven av en brittisk traditionell häxa (Peter Grey). 

"You will find the witch at the end of a pointed finger." Meningen hoppade ut ur sitt sammanhang i texten och fick en personlig mening för mig när jag gick i val- och politiktankar. Det finns alltid ett pekande finger och står du inte redan där det pekande fingret pekar, så ställ dig där.

hm, får mina små grå att jobba nu, Bappho.