Varför vill du dit? Vilken typ av helvete vill du till? Den kristna trons helvete eller Hels rike i underjorden?

Jag misstänker eftersom ditt helvete verkar vara förenat med straff och hemskheter att du menar det kristna, är det någon slags skräckslagen nyfiken förtjusning? Å ena sidan vill du inte, å andra sidan vill du?

Det där med att bara säga så; det låter likt en fras man har sagt lite för mycket och som sedan har fäst sig, blivit en vana.

#1 där djävulen finns. dit vill jag, jag är typ ett 'fan' av djävulen med. han påminner om lordi (är ett av världens största fan till dom).

#2 'skräckslagen nyfiken förtjusning' ja, så är det.

Du vill till en plats där man straffas och plågas? Har du gjort något du ångrar dig, som gör att du undermedvetet vill till Helvetet? 

Å andra sidan ska det ju vara lätt att komma dit, Satan välkomnar alla skulle jag tro. Om du mot förmodan "kommer till himlen" när du dör, kan du säkert be om att få åka söderut istället.

När man är i tonåren, så vill man upptäcka nya saker. Man vill också vända ryggen till det invanda alltemellanåt. Själv hade jag en period, då jag trodde att jag ville bli satanist. Inte för att jag trodde på honom utan för att jag absolut inte trodde på/kunde tillbe Jahve. Nu har jag tack och lov kommit dithän att jag har nära relationer med mina gudomligheter som bygger på respekt och kärlek.

Har du egentligen nån kunskap om hur helvetet skulle kunna te sej? Det känns nämligen ytterst märkligt att vilja vara i Helvetet, när man är änglalikt snäll. De som enligt hävd hamnar i Helvetet är ju de som syndar.

Därför frågar jag om du verkligen vill till Helvetet, eller om du har nån sorts romantiserad bild av Djävulen/Satan som du har knutit till ditt beundrande av musikgruppen Lordi?

Om man tillhör den abrahamitiska sfären där Djävulen/Satan verkar höra hemma, så finns han såvitt jag förstår överallt? Även om han har ett hem i Helvetet, eller Avgrunden. Vägen till Helvetet finns sällan ritad på en geografisk karta utan den beskrivs lättast genom ett skevt leverne.

Detta är inte ämnat att vara ett påhopp eller kritik, jag blir faktiskt bara lite bekymrad över din önskan och din motivering därtill.

Jo, det var en sak till jag ville säga…

Djävulen/Satan är inom hårdrockskulturen inte en religiös figur. Han används som en sorts politisk/kulturell/anarkistisk/samhällskritisk figur. Det är alltså väldigt sällan som hårdrocken sjunger religiösa sånger likt psalmer utan det handlar ofta om antingen ett utanförskap, ett underlägset perspektiv eller helt enkelt en sorts grabbighet.

Om man slänger ett öga på exempelvis punken kan man upptäcka att Jesus används på samma vis fast mer som revolutionären, den som vågar hänga med horor, skattdrivare och andra illa sedda varelser. (OBS! Jag dömer inte prostituerade, det är en medveten provokation…) I de sammanhangen fungerar förvisso Jesus som en sorts vägvisare, men inte
till att bli kristen, utan till att bli en socialt medveten person.

Ta hand om dej och gå inte vilse! Läs musikens historia, så att du förstår…

Om du nu vill till det kristna helvetet så behöver du inte oroa dig över vad du måste göra för att komma dit. Du har säkert redan syndat så många gånger i dit liv redan så du kommer nog dit. Precis som resten av oss.

Jag menar, hur många är det inte som har samlag innan man gift sig, som svär, inte hjälper sin nästa, inte älskar "Gud" bättre än sina barn, osv.
Så ja. Vi kommer ju teoretiskt sett att komma till Helvete hela bunten, stort sett. Vi håller ju faktiskt på med häxkraft och magi här.

Du har fått en hel del bra reflektioner på dina frågor. Du är 12 år, snart 13 (enligt din presentation) och som Dennas skriver och du själv, man är nyfiken och utforskar saker med "skräckblanda förtjusning" i den åldern (och även i 48 års åldern kan jag intyga 😉).

Vill bara tillägga att jag hoppas du på din "forskarresa/utvecklingsresa" är rädd om dig och inte utsätter dig för faror i onödan. Ibland kan man behöva någon äldre att tala med om olika saker i livet, någon som kan vara ett bollplank och fungera som en guide. Ha du någon sån i din närhet? Annars kan du säkert hitta nån, hojta till annars så kan jag/andra här på sajten ge dig lite tips. Du har många år på dig att utforska/hitta din väg, kanske den är som hårdrockare, gothare, häxa, wiccan, bilmeck eller vad du vill. Du har livet framför dig! 🙂

i gårkväll fick jag även för mig att jag ville klä mig som 'emo' när jag är i skolan, men när jag är hemma så är jag mig själv… men som ni säger så är det väl nyfikenhet?

tack, nu vet jag kanske varför jag känner såhär.

Jag tror att du kanske försöker hitta din plats i tillvaron? Försöker hitta dig själv, vem du är? Det är helt normalt i din ålder, alla gör det.

Och många människor fortsätter genom hela sina liv med att söka sin plats och hitta sig själva, så du är inte ensam.

Du är en unik människa, det finns ingen annan precis som du. Och det är precis som det ska vara. Ta hand om dig själv. :-)